1 |
Traditionell matematikundervisning duger väl? : En litteraturstudie om alternativa undervisningsmetoder i matematik och hur dessa kan påverka elevers prestationer i och attityder till matematik. / Traditional mathematics education, is not that good enough? : A literature study about alternative educational methods in mathematics and how these can affect students' achievements in and their attitudes towards mathematics.Walfridsson, Elin, Sanfridson, Sofia January 2016 (has links)
Utifrån vår erfarenhet är traditionell undervisning den undervisningsmetod som används främst i de svenska klassrummen. Lärarutbildningen har till största del haft en kritisk inställning till traditionell undervisning. Syftet i denna litteraturstudie är därför att granska vilka alternativa undervisningsmetoder forskning skriver om i matematikämnet. Vidare granskas hur dessa undervisningsmetoder kan påverka elevers prestationer i och attityder till matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar studiens syfte. Resultatet av litteraturstudien visar att alternativa undervisningsmetoder påverkar elevers prestationer i och attityder till matematik mer positivt i jämförelse med traditionell undervisning. Det framkommer även att olika matematikundervisningsmetoder kan ge möjlighet att utveckla olika förmågor hos elever. Ett krav för detta är att undervisningsmetoderna introduceras för eleverna. Det är också viktigt för att undervisningsmetoderna inte ska påverka elevernas attityder negativt.
|
2 |
Ämnesintegreringens båda sidor ur ett elevperspektiv : en enkätundersökning om elevers syn på ämnesintegreringSöderbäck, Lisa, Berggren, Gerda January 2016 (has links)
Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.
|
3 |
Integrering av elever med autism : – En studie av lärares erfarenheterHastö, Simone January 2010 (has links)
No description available.
|
4 |
Integrering av elever med autism : – En studie av lärares erfarenheterHastö, Simone January 2010 (has links)
No description available.
|
5 |
Hur elever kan förstå texter när de läser : En kunskapsöversikt kring hur lärare kan stödja elevers läsförståelseCaroline, Persson, Hannah, Puschke January 2015 (has links)
Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder är en gynnsam väg till ökad läsförståelse. Resultatet bör dock betraktas med försiktighet eftersom alla strategier/metoder inte fungerar i alla klassrum. Den slutsats vi drar utifrån vår kunskapsöversikt är att strategierna och metoderna behöver kombineras och varieras utifrån elevgruppen. Denna kunskapsöversikt är viktig eftersom vi i vår framtida lärarroll, och verksamma lärare behöver få stöd när en ny strategi och/eller en metod ska tillämpas.
|
6 |
Attityder och arbetssätt : En studie kring elevers attityder till matematikämnet och möjliga samband med undervisningens arbetssätt / Attitudes and different ways of working : A study of students' attitudes towards mathematics in relation to teaching practicesJohnsson, Louise, Nilsson-Halkooie, Maria January 2016 (has links)
Den här kvantitativa studien syftar till att undersöka och kartlägga elevers attityd till matematikämnet och undersöka om det finns något samband mellan elevers attityder till matematikämnet och de arbetssätt som används i undervisningen. Studien är en kvantitativ enkätstudie och undersökningen riktade sig till skolor i kommuner som placerat sig högre och lägre på lärarförbundets rankinglista över skolkommuner i Sverige. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Spearmans rangkorrelationstest för att upptäcka samband samt Chi-2 test för att undersöka signifikanta skillnader i resultatet. Studiens resultat visade att eleverna i både de högre och lägre rankade kommunerna hade en positiv attityd mot matematikämnet, i övrigt så var de signifikanta skillnaderna mellan kommunerna få. Resultatet av studien pekar även på ett positivt samband mellan en positiv elevattityd och användande av läroböcker i undervisningen.
|
7 |
Svampar växer på fuktiga ställen. Det är därför de ser ut som paraplyer. : En litteraturstudie om vilka undervisningsmetoder som används i NO-undervisningen i grundskolan.Sörensen, Emily, Larsson, Ellinor January 2016 (has links)
Detta är en litteraturstudie, vars syftet är att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan påverka elevernas förståelse och studieresultat i naturvetenskap. De frågeställningar som det i denna litteraturstudie eftersökts svar på är följande: ”Vilka undervisningsmetoder används enligt forskning i naturvetenskaplig undervisning i den svenska grundskolan?” och ”Vilka undervisningsmetoder påverkar enligt forskning elevers studieresultat i den svenska grundskolan?”. 12 studier har analyserats, både svenska och internationella, som behandlar detta område. Studierna hittades i databaserna Eric, Diva och Academic Search Elite. De visade att laborationer är effektfulla för elevers förståelse i NO-ämnet, där det kan skapas diskussioner, frågor och tankar som är lärorika för eleverna. Andra studier som behandlats tar upp naturvetenskapliga läroböcker som undervisningsmaterial, NTA-projektet (Naturvetenskap och Teknik för Alla) som arbetar för skolutveckling i NO ämnet, men även digitala hjälpmedel som datorer och surfplattor. I resultatdelen behandlas internationella studier från Australien, vilka tog upp multimodala representationer och interaktiva skrivtavlor. Slutligen diskuteras och ställs några studier emot varandra. Dessa tas sedan upp i slutsatsen som är att lärare bör variera sina undervisningsmetoder för att så många elever som möjligt ska skapa förståelse för abstrakta begrepp och naturvetenskapliga fenomen.
|
8 |
Att arbeta med matematiksvårigheter i tidiga skolår : Lärares undervisningsmetoder i klassrummetHansson, Karin January 2016 (has links)
Matematik beskrivs som ett viktigt ämne och matematiska kunskaper är viktiga inte minst i vardagslivet. Redan vid tidig ålder är det viktigt att barn stimuleras och utvecklar grundläggande kunskaper och flera forskare påtalar vikten av att barn utvecklar en god taluppfattning då den utgör grunden för fortsatt lärande och utveckling i matematik. Skolverket (2015) har tagit fram ett bedömningsmaterial i taluppfattning för år 1-3 för att ge lärare möjligheter att kartlägga elevers kunskaper och anpassa sin undervisning för att eleven ska nå kunskapskraven i år 3. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de moment som eleven visar svårigheter i utifrån Skolverkets (2015) bedömningsmaterial i taluppfattning i år 1-3 uppmärksammas av lärarna under matematiklektionerna och på vilket sätt lärarna uppmärksammar det. Mina frågeställningar är följande: Vilken matematik har eleverna svårt med? Vilka metoder använder lärarna för att stötta eleverna? Studien består av två delar, ett matematiktest för år 1-3 (Skolverkets bedömningsstöd, 2015) och en observationsstudie. Resultaten från studien visar att eleverna hade svårigheter med de uppgifter som berörde uppdelning av tal, begrepp fler/färre, talraden, tallinjen och problemlösning. Observationerna visade att metoderna lärarna använder sig utav, som jag i resultatdelen benämnde med lagledaren och tränaren, till viss del stöttar de svårigheter som eleverna visade på testet.
|
9 |
En resa mot en bättre begreppsförståelse i fysik och kemi : En studie om fyra lärares olika undervisningsmetoder i fysik och kemi och deras elevers förhållningssätt till dessa metoder och ämnenaHanna, Marta January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever.</p><p>Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken.</p><p>Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.<strong> </strong></p>
|
10 |
Det dialogiska klassrummet : En studie om lärares olika undervisningsmetoderAlbrektsson, Jenny January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>Theory</p><p>Which education model has the ultimate learning potential? According to Olga Dysthe a varied education predominated by a dialogical nature is the best way of teaching.</p><p>Purpose</p><p>My main purpose in this essay has been to investigate three different ways of education models and decide, on the basis of Dysthes’ model, whether they can be classified as a monological or a dialogical model.</p><p>I have also investigated if the thesis of Dysthes, “The teachers view of knowledge determines the choice of teaching method”, is anchored in the reality.</p><p>Furthermore, I have surveyed how the teachers educate concerning democracy. For example, on the basis of certain rules, are all sudents able to make the selves heard in a classroom that is characterized as dialogical? In such a classroom the teacher works whith activities to involve everyone and according to Dysthe, democracy is an attitude rather than a political system. Democracy is necessary in a classroom that is classified as dialogical.</p><p>Result</p><p>The essay is exclusively qualitative and builds upon interviews with three teachers on different upper secondary social schools witin the Gothenburg area.</p><p>My results indicate that the teathers way of educating totaly differs from each others and that the thesis of Dysthe can be applied on only two out of three cases. Only one of the three teathers includes the dialogue to its full extent. This teacher is the only one to apply democracy in its classroom. The second teacher uses as much monologue as dialogue. The third teacher is categorized as a person who applies the monological education entirely.</p>
|
Page generated in 0.0903 seconds