Förmågan att kommunicera är något som framhålls viktigt i de flesta ämnen i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (Skolverket 2011). Matematikämnet är inget undantag. Undervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla fem matematiska förmågor. Kommunikationsförmågan är en av dessa, och innebär att kunna utbyta information om ett matematiskt innehåll. Enligt våra erfarenheter präglas matematikundervisningen av individuellt arbete, där kommunikationsförmågan hamnar i skymundan. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lågstadielärare definierar kommunikationsförmågan samt hur de organiserar undervisningen för att ge eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga. Vi vill även undersöka hur läroböckerna uppmuntrar eleverna att använda kommunikationsförmågan. För att få svar på detta utförs tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Likaså observeras en matematiklektion med respektive lärare. En läromedelsanalys genomförs också av de läroböcker som de verksamma lärarna använder. Resultatet visar att lärarnas definitioner av kommunikationsförmågan skiljer sig åt. De undervisningsmetoder som lärarna använder för att möjliggöra elevernas utveckling av förmågan är främst problemlösningsuppgifter, genomgångar samt att de uppmuntrar eleverna att redogöra för sina lösningsstrategier. Resultatet av läromedelsanalysen visar att uppgifterna i läroböckerna i mindre omfattning uppmuntras att använda kommunikationsförmågan. Utformningen av de uppgifter där kommunikationsförmågan uppmanas består främst av att beskriva tankesätt, med hjälp av olika uttrycksformer, men även spel och räknehändelser framkommer i resultatet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk. / <p>Matematik</p>

Genom att analysera två valda lärarhandledning har vi en förhoppning om att öka förståelsen för på vilket sätt lärarhandledningen kan ses som en resurs för att ge läraren support att utforma och genomföra matematikundervisning av hög kvalité. Undersökningen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärarna upplever för stöd i en lärarhandledning och vilka begränsningar som läraren upplever vid användandet av den. forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är följande: Vilket stöd upplever lärare att lärarhandledningen ger? Vilka begränsningar upplevs av lärarna vid användandet av en lärarhandledning? För att kunna besvara de här forskningsfrågorna valdes semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisade i läromedlen Favorit matematik eller Rik matematik.  Intervjuerna genomfördes på olika skolor samt genom en telefonintervju i mellersta Sverige med sex lärare i grundskolans tidigare år 1-3. Studien förhåller sig till två teoretiska ramverk: Davis och Krajcik (2005) och Brown (2009).  Resultatet visade att lärarna utnyttjar lärarhandledningens olika delar på olika sätt i sin matematikundervisning. Antingen ses det som ett recept, verktygslåda där olika delar utnyttjas eller ses som en inspirationskälla där läraren improviserar utan att låta läromedlet styra undervisningen. Begränsningar som framkom av studiens resultat var bland annat att respondenterna upplevde lärarhandledningarna som stressande om materialet följs som ett recept. / By analyzing two chosen teacher tutorials, we hope to increase understanding of how the teacher guides can be seen as a resource to provide the teacher with the support of designing and implementing high quality mathematics education. The study is a qualitative study aimed at investigating what kind of support teachers experience in a teacher's guide and what constraints the teacher experiences when using it. The research questions underlying the study are as follows: What support do teachers experience from the teacher's guide? What constraints are experienced by the teachers in the use of a teacher's guide? In order to answer these research questions, semi structured interviews were chosen with teachers who used the teaching materials Favorit Matematik or Rik Matematik. Interviews were conducted at different schools and through a telephone interview in central Sweden with six teachers in primary school's earlier years 1-3. The study relates to two theoretical frameworks: Davis and Krajcik (2005) and Brown (2009). The result showed that teachers utilize the different parts of the teacher guides in different ways in their mathematics teaching. Either it is seen as a recipe, a toolbox where different parts are utilized or viewed as an inspiration source where the teacher improvises without letting the teaching device control the teaching. Restrictions found by the result of the study were, among other things, that the respondents experienced the teacher guides as stressful if the material is followed as a prescription.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst. För att integrera elever med Aspergers syndrom är det viktigt att ha kunskap och förståelse om funktionshindret samt att se varje individ för sig.

Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av. Både intervjupersonerna och litteraturen framhåller TEACCH, den tydliggörande pedagogiken, som det förhållningssätt som är mest vedertaget samt effektivt. Vad det gäller integrering är uppfattningarna inte lika väl överensstämmande. En del av litteraturen ansåg integrering som något negativt, medan resterande påpekade dess positiva delar. Alla intervjupersonerna ställde sig dock positiva till integrering av barn med autism.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder. Därefter har jag undersökt vad den kognitiva utvecklingspsykologin säger om barns utveckling och lärande genom att söka efter hur olika aktiviteters verksamhet påverkar bakomliggande utvecklingsprocesser. Undersökningen visar hur lekens integrerande moment; rörelse, tal och sång, handens verksamhet och bildskapande stärker processer på hjärnstamsnivå, vilka har betydelse för perception och spatial förmåga. Forskningen visar att dessa förmågor har avgörande betydelse för språklig, kognitiv och social utveckling.

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst. För att integrera elever med Aspergers syndrom är det viktigt att ha kunskap och förståelse om funktionshindret samt att se varje individ för sig.</p>

<p>Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av. Både intervjupersonerna och litteraturen framhåller TEACCH, den tydliggörande pedagogiken, som det förhållningssätt som är mest vedertaget samt effektivt. Vad det gäller integrering är uppfattningarna inte lika väl överensstämmande. En del av litteraturen ansåg integrering som något negativt, medan resterande påpekade dess positiva delar. Alla intervjupersonerna ställde sig dock positiva till integrering av barn med autism.</p>

Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare. Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad.

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är. Medan samtliga pedagoger, men även några elever, förklarar den normativa grammatiken, förklarar majoriteten av eleverna den deskriptiva grammatiken, således har alla elever en uppfattnig om vad grammatik är. Syftet med grammatik- studier men även nyttan av grammatikkunskaper ses enligt majoriteten av informanterna ur ett främmandespråksperspektiv. Resultatet av undersökningen visar vidare att pedagogerna stimulerar och motiverar eleverna utifrån främmande- språksargumentet. Studien visar dessutom att pedagogerna har en relativt likvärdig syn på grammatik även om undervisningsmetoderna ser olika ut. På skolan bedrivs både traditionell förmedlingspedagogik och en mer funktionell undervisningsmetodik som innebär att innehållet idag oftare kontextualiseras.