• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 274
  • 11
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 288
  • 61
  • 60
  • 55
  • 54
  • 51
  • 42
  • 42
  • 36
  • 35
  • 33
  • 33
  • 32
  • 32
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Undervisningsmetoder i kemi : <em>En intervjustudie av några lärare inom årskurs 7-9</em>

Türkmen, Ayfar January 2010 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie syftar till att få inblick i undervisningsmetoder i ämnet kemi genom att analysera olika forskningsarbeten om undervisningsmetoder och elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. För att uppfylla syftet i denna studie använder jag den kvalitativa intervjun som metod. Studien visar de olika använda undervisningsmetoderna och att laborationen är en dominerande metod i kemiundervisning. Denna studie visar att en enda metod inte fungerar på ett önskat sätt. Man måste kombinera olika undervisningsmetoder och variera mellan dem. Det hjälper eleverna att få olika minnesbilder som leder till utvecklade kunskaper. Studien visar också att läraren kan stimulera eleverna på olika sätt, men det som fungerar bäst är att utgå ifrån elevernas tidigare kunskap och att förankra undervisningen i verkligheten. Socialkontexten är en viktig faktor i elevernas lärande. Samtidigt finns det andra faktorer som kan hindra eller försvåra lärandet som den ekonomiska situationen på skolan och bristen i språklig förmåga.</p><p>Nyckelord: undervisningsmetoder, kemi, lärande.</p>
62

Inflöde-bearbetning-utflöde : En studie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i internationella klasser.

Asinger, Arian January 2009 (has links)
<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>
63

Kvinnor och män och deras gymnasiematematik

Nilsson, Helena January 2006 (has links)
<p>Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.</p>
64

Metoder inom matematikundervisningen i två klasser på Nya Zeeland : elevers och lärares perspektiv

Nygård, Sofia January 2006 (has links)
<p>I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.</p>
65

Gyldighet og "takt" i samfunnskunnskapsundervisningen : Læreres tenkning og undervisningsplanlegging i samfunnskunnskap på fådeltskolens mellomtrinn

Løfsnæs, Elsa January 2002 (has links)
Denne avhandlingen framstiller og tolker i et fenomenologisk perspektiv hva fem lærere på fådeltskolens mellomtrinn ville oppnå med undervisningen. Det redegjøres for hvordan de mener at de didaktisk planla og tenkte, og hvordan de tenker etter undervisningsgjennomføring. Utgangspunktet for avklaring av den enkelte lærerens tenkning og planlegging er fire gjennomførte undervisningsopplegg i samfunnskunnskap. Undervisningsoppleggene utredes etter tur umiddelbart etter gjennomføring. Samfunnskunnskapsdelen i samfunnsfaget gir et annet utgangspunkt for undervisning i fådelt skole enn f.eks. undervisning i typiske progresjonsfag gir. Undervisning i dette hoved-momentet vektlegger fellesskapet i klasseenheten, og forener på mange måter den nasjonale læreplanens målsetninger for læring og sosialisering i bred forstand. Lærernes tenkning og planlegging forstås på bakgrunn av erfaring med konkrete undervisningssituasjoner, som didaktiske analysekategorier ut fra kodete aktivitetssegmenter i en handlingsteoretisk forståelsesramme. Dette analyseres videre i et kunnskapsteoretisk perspektiv, forstått som praktiske og formale kunnskaper. Den kunnskapsteoretiske analysen inngår både i avdekkingen av hvilke kunnskaper lærerens didaktiske tenkning og planlegging representerer, og som en nærmere analyse av denne kunnskapens kunnskapsteoretiske status.
66

Lärares och elevers syn på skönlitteratur : En komparativ fallstudie om skönlitterär undervisning

Brorsson, Ylva, Perneby, Emma January 2007 (has links)
Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.
67

Kommunikation och social interaktion i dagens matematikundervisning : Interagerande och sociala samspel, en självklarhet i matematikundervisningen? / Communication and social interaction in mathematic teaching of today

Apell, Emelie, Eldberg, Marie January 2009 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation. Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse hur kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.
68

Kvinnor och män och deras gymnasiematematik

Nilsson, Helena January 2006 (has links)
Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.
69

Metoder inom matematikundervisningen i två klasser på Nya Zeeland : elevers och lärares perspektiv

Nygård, Sofia January 2006 (has links)
I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.
70

Matematikundervisning på lågstadiet : En undersökning hos två lärare med olika utbildningsbakgrund

Gunneriusson, Joakim January 2008 (has links)
Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit:   ·  lärarintervjuer ·  observationer ·  matematiktest ·  enkäter   Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används. Det praktiska material som används tränar enligt mig inte elevernas matematiska färdigheter i någon större utsträckning. I klass B är elevinflytandet något lägre och de praktiska inslagen i undervisningen är färre, och dessa syftar till att utveckla elevernas matematiska färdigheter.          Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig, där klass B ligger före klass A. Dessa skillnader tror jag till stor del beror på skillnaderna i undervisningsmetoder.

Page generated in 0.1227 seconds