Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever. Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken. Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.

Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever. På varje skola intervjuade vi en lärare och två elever. Det visade sig att lärarens uppfattningar inte alltid stämde överens med beskrivningen från eleverna. Lärarna försöker vara innovativa i sin undervisning samt att de försöker inkludera alla elever, men att undervisnings upplägget och materialet inte motsvarar elevernas önskemål och åsikter.

Abstract Theory Which education model has the ultimate learning potential? According to Olga Dysthe a varied education predominated by a dialogical nature is the best way of teaching. Purpose My main purpose in this essay has been to investigate three different ways of education models and decide, on the basis of Dysthes’ model, whether they can be classified as a monological or a dialogical model. I have also investigated if the thesis of Dysthes, “The teachers view of knowledge determines the choice of teaching method”, is anchored in the reality. Furthermore, I have surveyed how the teachers educate concerning democracy. For example, on the basis of certain rules, are all sudents able to make the selves heard in a classroom that is characterized as dialogical? In such a classroom the teacher works whith activities to involve everyone and according to Dysthe, democracy is an attitude rather than a political system. Democracy is necessary in a classroom that is classified as dialogical. Result The essay is exclusively qualitative and builds upon interviews with three teachers on different upper secondary social schools witin the Gothenburg area. My results indicate that the teathers way of educating totaly differs from each others and that the thesis of Dysthe can be applied on only two out of three cases. Only one of the three teathers includes the dialogue to its full extent. This teacher is the only one to apply democracy in its classroom. The second teacher uses as much monologue as dialogue. The third teacher is categorized as a person who applies the monological education entirely.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.   Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.

Denna studie handlar om hur man arbetar med ordinlärning i ett främmande språk. Syftet med arbetet är att undersöka hur ordinlärningen går till när man börjar läsa ett nytt språk.  Studiens huvudsakliga frågor är: vilka strategier använder lärarna sig av för att utveckla elevernas ordinlärning samt hur uppfattar lärarna elevernas ordinlärning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats använts. De intervjuer som utförts kallas enligt Allan Bryman semistrukturerade och det är språklärare som undervisar i moderna språk som agerat informanter. Frågorna som användes i undersökningen har utformats enligt Allan Brymans råd om intervjufrågors utförande. Förutom intervjuer så har även litteraturstudier används för att kunna besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av denna undersökning visar på att lärarnas sätt att arbeta med ordinlärning i huvudsak sker genom helt individuella arbetssätt. Detta tyder på att undervisningen är anpassad efter lärarnas perspektiv om lärande. Lärarnas osäkerhet kring hur eleverna lär sig ord är ett tecken på att kommunikation mellan lärare och elever inte är så bra som den kunde vara. Mycket fokus läggs på hur klassrumsundervingen skall gå till och väldigt lite på hur eleverna själva kan bredda sina kunskaper i det tilltänka målspråket. Detta kan ju på sikt ha förödande konsekvenser i elevens förmåga att ta till sig ett nytt målspråk.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.

Att arbeta med geometri på ett varierat sätt där kommunikation är i fokus ger eleverna möjligheter att befästa sina kunskaper på ett djupare plan. En studie som har gjorts på två skolor i Sverige där syftet var att undersöka hur elever kommunicerar och använder sig av geometriska begrepp. Syftet växte fram utifrån tidigare forskning, internationella rapporter samt egna erfarenheter kring geometri från verksamheten. Genom en planering som var utformad utifrån trollbrev gavs eleverna möjligheter att kommunicera i olika situationer som ljud- och videoinspelats och synliggörs i vårt resultat. Genom insamlad empiri analyserades materialet och därefter skrevs vårt resultat fram med utgångspunkt i rubriceringar som var förbestämda kategorier: muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation samt estetisk kommunikation. Resultatet av vår studie visar bland annat på att elever uttrycker sina kunskaper på olika sätt i olika kommunikationsmoment. Vi vill genom denna studie belysa vikten av att varierande kommunikationssätt fördjupar elevernas begreppsförmåga.

Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på att variera undervisningsmetoderna i matematik. I kapitlet tidigare bakgrund presenteras flera olika forskningsbeprövade metoder som kan användas för att variera undervisningen. Det är dessa metoder som är grunden för analysen av den data som samlas in i studien. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in data till denna studie. Det är sex lärare som har intervjuats och dessa är alla verksamma inom årskurs 4-6 och undervisar i ämnet matematik. Respondenterna valdes ut genom att skolledningen på flera skolor kontaktades med en förfrågan om att vi ville komma i kontakt med lärare som undervisade i matematik och sedan fick de lärare som var intresserade höra av sig till oss för att vara med i studien. I metodkapitlet redogörs det även för hur arbetet lever upp till de etiska krav som finns och hur detta arbete lever upp till kraven på trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Resultatet och analysen visar att alla lärare använder sig av flera olika metoder i sin undervisning och att alla anser att det är viktigt att variera undervisningsmetoderna då detta leder till att eleverna ser matematiken ur olika perspektiv och lär sig behandla det matematiska innehållet på flera sätt. Enligt lärarna tycker eleverna även att matematiken blir mer lustfylld om undervisningsmetoderna varieras. De nackdelar som lärarna lyfter är främst att elever som har det svårt med matematiken kan tycka att det är jobbigt att undervisningen varieras och att det kan ta mycket tid att variera undervisningen så att allt som ska göras inte hinns med. Av de sex lärare vi har pratat med så menar majoriteten att när de varierar undervisningsmetoderna så är det främst elevernas motivation som stärks. Det är enbart en av lärarna som säger att förmågorna kan tränas genom att variera metoderna och att detta då gör att eleverna lär sig mer.

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.