• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 170
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 180
  • 180
  • 79
  • 76
  • 45
  • 31
  • 27
  • 26
  • 25
  • 24
  • 22
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Unga kvinnors upplevelse av bröstcancer : En beskrivande litteraturstudie

Dahl, Sofie, Lönngren, Frida January 2020 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor men med hjälp av mammografi kan diagnosen ställas i ett tidigt stadium och på så vis öka överlevnaden. Kunskaper om hur dessa unga kvinnor upplever bröstcancer ger sjuksköterskor en bredare förståelse och ett vidare förhållningssätt i mötet med dessa patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar varav tio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetod som användes var Aveyard (2014) och resultatet har delats in i olika teman vilket utgör resultatet. Huvudresultat: Kvinnorna som diagnostiserades med bröstcancer upplevde en rädsla inför att alla cancerceller inte helt skulle försvinna i och med operation och såg därav valet av kirurgi som avgörande för deras chanser till överlevnad. Många kvinnor upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen då självbilden blev förändrad efter kirurgin. Stödet från kollegor, familj och vänner visade sig vara avgörande för dessa kvinnor samt att de behövde hitta nya copingstrategier för att hantera de känslor som uppstod i samband med diagnos och behandling. Slutsats: De flesta kvinnor upplevde många emotionella känslor och upplevde att de behövde mer stöd från sjukvården gällande frågor som femininitet, intimitet och fertilitet. Stödet från anhöriga, vänner och familj ansågs viktigt för att hantera bröstcancerdiagnosen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan tillhandahålla den information som patienten efterfrågar och genom sitt bemötande skapa en förtroendefull relation till patienten
22

Unga kvinnors behov av stöd och information från sjuksköterskan och teamet vid diagnostisering av bröstcancer : en litteraturöversikt

Neuman, Fredrika, Törnfeldt, Masiliso January 2018 (has links)
Bakgrund Unga kvinnor, löper högre risk för en aggressivare form av cancer, återinsjuknande samt mortalitet, jämfört med äldre kvinnor. De befinna sig i livets mest hektiska del vid diagnos och får erfara specifika problem för unga kvinnor. Behoven blir inte tillgodosedda, vilket speglas i kategorier som fertilitet, återinsjuknande, mortalitet och psykologiskt stöd. Det finns behov av stöd från närstående. Både närstående och sjuksköterskan samverkar i teamet runt patienten. Sjuksköterskan har en stödjande roll gentemot patienten och bör ge information, vägledning och undervisning. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva unga kvinnors behov av stöd och information i mötet med sjuksköterskan vid diagnostisering av bröstcancer. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. 17 artiklar valdes ut och beskrivs i bilaga B. Alla svarade mot studiens syfte. De analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat Tre övergripande teman genererades; behov av stöd vid förändrad kroppsfunktion och livssituation, kvinnornas behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskans möjlighet att ge stöd. Unga kvinnorna hade behov av stöd från närstående och sjuksköterskan, båda var viktiga för deras välmående. Den svåra livssituationen med svår beslutsfattning resulterade i behov av socialt stöd och sjuksköterskans stöd. Att ha någon att anförtro sig åt, minskade antalet icke tillgodosedda behov. Slutsats De unga kvinnornas största behov är stödinsatser, både från närstående samt stöd från sjuksköterskan. Båda varianterna av stöd är lika viktiga och meningsfulla.
23

"Ingen får noblepris av forskning på kvinnokroppen!" : En studie om hur unga kvinnor bli bemötta i vården

Ryngmark, Maria January 2016 (has links)
Forskning visar att unga kvinnor idag är den grupp som löper störst risk att utsättas för ett negativt bemötande när de söker vård. Detta påverkas utifrån tre faktorer, kön, ålder och symptombild. Kvinnan underprioriteras i forskningsstudier möts av långa vårdköer, kortare rehabiliteringstider och billigare mediciner. Vårdpersonalen bidrar till att skapa och reproducera bilden om den ”värkande kvinnan”. Kvinnors smärta normaliseras vilket leder till att det blir en normal uppfattning att kvinnor har ont. Kvinnor förväntas därför klara av att hantera sin smärta, ofta samtidigt som hon förväntas uppfylla samhällets andra kvinnoideal.
24

Det digitala jaget : En sociologisk studie om hur sociala medier formar unga kvinnors identitetsskapande

Forssberg, Kajsa January 2019 (has links)
Syftet med denna studie har varit att belysa hur sociala medier bidrar till att forma unga kvinnorsidentitet med fokus på följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor att sociala medier påverkar dem, hur framställer sig unga kvinnor på sociala medier och hur väl upplever unga kvinnor att deras identitet på sociala medier speglar dem när de är offline. Studiens teoretiska ramverk har utgått ifrån Ervin Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Judith Butlers(2007) performativitetsteori. Den metod som legat till grund för att uppfylla studiens syfte har utgått från ett netnografiskt tillvägagångssätt i form av kvalitativa intervjuer samtnätobservationer. Studiens resultat visar på att sociala medier har en påverkan på unga kvinnors identitetsskapande. Detta utifrån det genomgående tema som till synes verkar vara en oskriven regel i hur unga kvinnors representation på sociala medier bör se ut. Temat framgår främst genom den representation som sker på Instagram i form av bilder samt utifrån det perspektiv Snapchat visar, där individen utför ett handlande som nästintill verkar tvunget. Uppfattningenär att detta beteende på lång sikt kan skapa problem för individen att uttrycka sin egen identitet, då individen snarare följer ett normativt beteende över vilken identitet som bör uppvisas. Det går att konstatera efter kopplingar gjorda till Ervin Goffmans (2014) teori om det dramaturgiska perspektivet att individen spelar olika rollframträdanden i olika sociala situationer i livet, vilket även deltagarna bekräftar då deras identitet skiljer sig i sin representation online respektive offline. Ämnet för studien är aktuellt och viktigt, då sociala medier endast funnits sedan 90-talet men på denna korta tid blivit något var och varannan individ använder dagligen och ser som en självklar del av livet. Med tanke på det resultat som framkommit anser jag vikten av att lyfta detta ämne för att se över de konsekvenser användandet av sociala medier kan bidra till, främst hos den yngre generationen när det kommer till skapandet av sin identitet och individens välmående.
25

”Är du tjock så mår du inte bra men är du smal så mår du bra” : En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på unga kvinnors kroppsideal och självförtroende

Danziger, Caroline, Litzén, Freja January 2019 (has links)
Sociala medier har på senaste fått ett uppsving i dagens samhälle. Det är allt fler individer som använder sig av sociala medier och det har visat sig vara unga kvinnor som är mest aktiva på nätet. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om unga kvinnor kan uppleva att deras självförtroende och syn på kroppsideal påverkas av sociala medier. Studien byggde på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper. Det var tre grupper som bestod av unga kvinnor i åldrarna 20-25 år, som var aktiva på sociala medier minst två timmar om dagen. Det var även ett krav att de skulle studera på universitetsnivå. Vi har fått fram resultatet genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys med fyra passande teman. Av resultatet framgick det att unga kvinnors självförtroende och självkänsla blir påverkade, men inte lika mycket i äldre ålder som när de var yngre. Det framkom även att man jämfört sig med andra individer på sociala medier och påverkats av samhällets kroppsideal. / <p>2019-01-15</p>
26

Homo optionis - den väljande individen : En studie om unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden

Johansson, Kristina January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>
27

Osynligt – Synligt - Unga kvinnors psykiska hälsa

Hessbom, Jenny, Scatlövius, Kristin, Yhland, Rebecca January 2008 (has links)
<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>
28

Osynligt - Synligt - Unga kvinnors psykiska hälsa

Hessbom, Jenny, Scatlövius, Kristin, Yhland, Rebecca January 2008 (has links)
<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>
29

Kan dans ge unga kvinnor livskraft, styrka och självinsikt

Westin, Anna January 2006 (has links)
<p>The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media.</p><p>The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media.</p><p>With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression.</p><p>This essay has a gender perspective.</p><p>The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film.</p><p>My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life.</p>
30

Osynligt - Synligt - Unga kvinnors psykiska hälsa

Hessbom, Jenny, Scatlövius, Kristin, Yhland, Rebecca January 2008 (has links)
Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Page generated in 0.0602 seconds