The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media. The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media. With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression. This essay has a gender perspective. The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film. My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades. Utifrån syftet delades resultatet upp i två delar. Under riskbeteenden framkom följande underteman: alkohol gör unga kvinnor mer riskbenägna, liberala attityder till sex, inkonsekvent användande av preventivmedel, upplevda nackdelar med preventivmedel samt brist på information om preventivmedel och sexualkunskap. Dessa teman beskriver på olika sätt de sexuella riskbeteenden som visat sig finnas hos unga kvinnor idag. Unga kvinnors attityder till abort delades upp i två underteman: abort som ett accepterat alternativ samt blandade känslor kring en oplanerad graviditet och beslut om abort. Abort sågs som en självklar rätt men även rädsla att ångra sitt beslut uttrycktes. Preventiva insatser vad gäller oönskade graviditeter är ett ansvar som åligger hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan i sin profession använda sig av motiverande samtal. Det vilar också ett ansvar på hälso- och sjukvården att erbjuda en god abortvård samt möjlighet till återhämtning där sjuksköterskan spelar en viktig roll vid samtal och stöd. / Every year implements 35,000 to 40,000 abortions in Sweden. The most are performed by women aged 20-24 and risk-taking in sexual context is much more common than before. The aim of this study was to describe young women´s sexual risk behaviors and their attitudes toward abortion. Systematic searches were made in Cinahl, PubMed and PsycINFO and articles that corresponded the aim was critically reviewed. Finally 11 research articles were selected and after that they were processed and analyzed. Based on the purpose the result was divided in two parts. To risk behaviors following subthemes revealed: alcohol makes young women more willing to take risks, liberal attitudes to sex, inconsistently use of contraception, perceived disadvantages of contraception and lack of information about contraception and sex education. These themes describe the sexual risk behaviors that exist in young women today. About young women's attitudes to abortion two subthemes were emerged: abortion as accepted alternative and mixed feelings about an unplanned pregnancy and the decision on abortion. Abortions were seen as a natural right, but also fear of regretting their decision was expressed. Preventions of unwanted pregnancies are a responsibility of health and medical care. Nurses can in their profession use motivational interviewing. The health sector also has a responsibility to offer a good abortion care and allow for recovery. The nurse plays a particularly important role in the support.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande. Vi vill istället fokusera på bloggläsarnas perspektiv. Studier som har haft bloggläsare som utgångspunkt har visat att en stor del av de som läser bloggar någon gång har köpt en produkt eller tjänst som de har läst om i en blogg. Det har också framkommit att tjejer i högre grad än killar hämtar inspiration till framtida inköp genom bloggar. Vårt empiriska material består av tematiskt öppna intervjuer med sju aktiva kvinnliga bloggläsare. Vår teoretiska ram bygger på teorier om identitetskapande och angränsande teorier av Anthony Giddens, Thomas Ziehe och Erving Goffman. Vi har även inkluderat grundläggande teorier om konsumtion av Zygmunt Bauman och Thorstein Veblen samt en grundläggande teori om mode av Georg Simmel. Vårt resultat visar att respondenterna använder bloggen som en inspirationskälla till konsumtion. Det gäller främst klädinköp, kosmetikainköp, smyckeinköp och i viss mån matinköp. Respondenterna söker inte inspiration i bloggar till resor och plastikoperationer och de anser inte att de konsumerar mer som ett resultat av att de är bloggläsare. De efterstävar inte bloggarens utseende i helhet. Respondenterna är medvetna om att bloggare blir sponsrade och får betalt för att skriva om vissa varor och tjänster, men det stoppar dem inte från att inhandla varan eller utnyttja tjänsten. Bloggarna är en av de grupper som tagit över den arbetsfria klassens roll som inspirationskälla till konsumtion hos respondenterna. Trots detta skäms de över att de läser bloggar och vill inte att alla ska veta om det. Bloggen fungerar även som ett verktyg i respondenternas skapande och återskapande av självidentiteten då bloggläsandet leder till en viss sorts konsumtion, som i sin tur leder till identitetsskapande.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort. Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden. Det som även uppkom var de krav som ställs på de unga kvinnorna, hur de ska förhålla sig i samhället exempelvis i skolan. Genom vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma problemet kring den psykiska ohälsan som bidrar till att unga kvinnor skadar sig själva.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd. METOD: Studien är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att unga kvinnor känner att de inte passar in i bröstcancervården. De upplever att vården till kvinnor i deras ålder är bristfällig. Det är en svår situation att vara mitt uppe i livet med barn, partner och karriär samtidigt som de lever med diagnos och behandling av bröstcancer vilket för många leder till ett livslidande. KONKLUSION: Det är viktigt att belysa de unga kvinnornas upplevelser för att göra vården mer anpassad till dem. Kunskapen underlättar sjuksköterskans arbete med att se varje patient som unik och behandla varje patient efter det. / BACKGROUND: Breastcancer is one of the most common cancer types. There are only five percent who get sick under the age of 40. Because of the low number of young women who become ill, there is reason to believe that the care for them is not adapted to their life situation. Because the small number the knowledge about the women´s experiences be flawed and therefore the care for them is difficult to adapt.AIM: The aim of this study is to examine how women suffering from breast cancer before menopause are affected in their family situation and their need for support.METHOD: This study is a literature review based on nine scientific articles.RESULTS: The results show that young women felt misfit in the breastcancer care. They experience that there is no care for women in their age. It is a difficult situation to live in the middle of life with children, partner and carrier during the diagnosis and treatment of breastcancer which for many leads to a life suffering.CONCLUSIONS: It is important to illuminate the young women’s experience to make the care more fitted to them. This knowledge facilitates nurse’s work to see every patient as unique, and treat them after that.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd. METOD: Studien är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att unga kvinnor känner att de inte passar in i bröstcancervården. De upplever att vården till kvinnor i deras ålder är bristfällig. Det är en svår situation att vara mitt uppe i livet med barn, partner och karriär samtidigt som de lever med diagnos och behandling av bröstcancer vilket för många leder till ett livslidande. KONKLUSION: Det är viktigt att belysa de unga kvinnornas upplevelser för att göra vården mer anpassad till dem. Kunskapen underlättar sjuksköterskans arbete med att se varje patient som unik och behandla varje patient efter det. / BACKGROUND: Breastcancer is one of the most common cancer types. There are only five percent who get sick under the age of 40. Because of the low number of young women who become ill, there is reason to believe that the care for them is not adapted to their life situation. Because the small number the knowledge about the women´s experiences be flawed and therefore the care for them is difficult to adapt.AIM: The aim of this study is to examine how women suffering from breast cancer before menopause are affected in their family situation and their need for support.METHOD: This study is a literature review based on nine scientific articles.RESULTS: The results show that young women felt misfit in the breastcancer care. They experience that there is no care for women in their age. It is a difficult situation to live in the middle of life with children, partner and carrier during the diagnosis and treatment of breastcancer which for many leads to a life suffering.CONCLUSIONS: It is important to illuminate the young women’s experience to make the care more fitted to them. This knowledge facilitates nurse’s work to see every patient as unique, and treat them after that.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik – fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik – Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan. Hur reproducerar eleverna bilden av den unga kvinnan i det här rollspelet? Är det inte förrän eleverna har tagit den här typen av fotografier som en diskussion om våra föreställningar och förväntningar på kvinnan idag kan komma i fokus och förändras? Att det i den här praktiken kan väckas en medvetenhet hos eleverna. Genom att eleven får agera modell, fotograf och betraktare kan eleverna skapa sig en konkret uppfattning om hur det är att vara kvinnan på bilden, fotografen och betraktaren. Jag kommer med hjälp av genusteorin undersöka identitetsskapande med begreppet vuxenblivande genom estetiska praktiker- fotografiet hos elever i en gymnasieskola. En form av Visuell etnografisk metod är min huvudmetod i undersökningen. Jag har tillsammans med elever tittat på fotografier genom en mindre deltagande observation. Min empiri innefattar fotografier, skriftliga frågor och svar samt samtal och reflektioner från mina observationer. Jag har varit i kontakt med sammanlagt fyra informanter. Tre av tjejerna går i samma klass på gymnasiet, den fjärde går i en annan skola. Informanterna i kursen Foto C lämnade fotografier till mig och svarade på frågor utifrån fotografens perspektiv. Två av tjejerna har fått titta på bilderna av de unga kvinnorna och svarat på frågor utifrån ett betraktarperspektiv. Modellen var i samtliga fall inte en elev i klassen. Jag har valt att huvudsakligen titta närmare på två av fotografierna från en uppgift. Kriterierna för uppgiften var att tekniskt behärska en digitalkamera, ljussättning och bildbehandling i programvaran Adobe Photoshop. Hur har eleverna utifrån den här relativt öppna uppgiften valt modell, miljö och övrig rekvisita. Hur har mina tankar bidragit till att jag som blivande bildpedagog förändrats? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalata de här bildtyperna på ett kritiskt sätt. I min gestaltning har jag försökt synliggöra mitt eget vuxenblivande och kvinnoblivande. Jag blev fotograferad för tidningar som barn. Jag minns det som roligt och spännande utan att fundera på att det var andra som betraktade de här relativt oskyldiga reklambilderna för kläder och läskedryck. Men att alltid vara påpassad och med ett krav att alltid se söt ut gav de här erfarenheterna under mitt vuxenblivande en förväntan på mig. Jag har inte reflekterat tidigare över att jag i princip är uppfostrad att bli betraktad, uppväxt med min mamma som var mitt i sin, ännu inte avslutade, fotomodellskarriär. Jag har gått tillbaka till fotografierna på mig som ung kvinna, min mamma och kvinnliga ikoner och skapat ett bildcollage presenterat i tidningsformat. Det har varit intressant att ställa de här bilderna mot mitt empiriska material i undersökningen. Kanske är det elevernas samtal om bilderna som skiljer mitt och deras vuxenblivande åt. Sexualiseringen av kroppen i media har ökat och att ungdomar idag har en annan medvetenhet är ett led i utvecklingen. Jag möter den nya medvetenheten hos mina informanter i undersökningen. Jag förvånas och gläds åt att den finns hos eleverna. Trots medvetenheten visar tjejerna en acceptans av bilden av den unga kvinnan. De protesterar mot bilden av den unga kvinnan likväl som de medverkar till reproduceringen av den. Hur har jag som blivande bildpedagog förändrats genom den här undersökningen? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalta den här bildtypen på ett kritiskt sätt? Jag hoppas det och kanske kan det bidra till att fortsätta utveckla förståelsen av bildens betydelser i media hos mina elever. / BI/Media

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.