Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen. Vad klienten ser av psykologen: Psykologen som professionell, Psykologen som person, Psykologens kön, Psykologens ålder. Vad klienten gör och inte gör: Att få prata med någon, Att bli lyssnad på, Ta upp saker till ytan, Sånt man helt enkelt inte pratar om. Vad psykologen gör och inte gör: Ge feedback, Ge sammanhang i livet, Tystnad. I terapirummet: Att bli sedd och bekräftad, Samspel, Rummet. Utanför terapirummet: Hemläxor, Avslut. Det informanterna upplevde hjälpte dem mest var att få prata med en utomstående person som kunde hjälpa dem att komma vidare. Det som uppfattades som mest negativt var ifall psykologen var alltför tyst och passiv. Tystnaden i sig beskrev de som väldigt besvärande, vilket är ett nytt fynd i förhållande till tidigare forskning.

Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund. Den avslöjar varför vissa val görs och varför de resonerar som de gör. Det handlar om att de ärver och förvaltar det kulturella kapital deras föregångare förvärvat. Vi fann bland annat att tjejer som går omvårdnadsprogrammet, oavsett om man bor i staden eller på landet, värdesätter att snabbt komma ut i yrkeslivet och att där göra nytta. Tjejer som går studieförberedande program har en annan syn på framtiden. De vill studera vidare efter studenten och upplever sig ha friheten att utbilda sig för själva bildningens skull. Nyckelbegrepp: Framtidssyn, studie- respektive yrkesförberedande program, unga tjejer, bruksort, Stockholms innerstad, kulturellt kapital, utbildningskapital

Privatbankmarknaden är under förändring och det har skett många nyinträden under de senaste åren. Det är allt ifrån nystartade nischbanker till stora etablerade företag som bestämt sig för att satsa på att tillhandahålla olika banktjänster. Eftersom antalet aktörer ökar, och det hela tiden dyker upp nya sätt att erbjuda banktjänster på, så innebär det att bankerna måste bli duktigare på att skaffa nya kunder och att behålla befintliga kunder. Mycket forskning är gjord på bankkunder och deras preferenser, men det finns ett behov av att ta reda på vad just unga konsumenter prioriterar när de ska välja bank och vad som får dem att stanna kvar hos sin bank. Denna undersökning bygger på problemformuleringarna: • Vad finns det för olika faktorer som främst påverkar unga konsumenter vid val avbank? • Hur kan banker använda kunskapen om vad unga människor prioriterar vid val av bank? Syftet med denna undersökning är att kartlägga faktorer som är viktiga för unga människor vid val av bank. Vidare om dessa faktorer också påverkar deras relation till och lojalitet mot banken. För att samla empiri har vi använt oss av två olika metoder som kompletterar varandra. Vi har genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur unga konsumenter prioriterade olika faktorer när de väljer bank, samt en fokusgrupp för att se vad som påverkar dem att stanna kvar, eller för den delen byta bank. Frågorna i enkätundersökningen inspirerades av en undersökning som Manrai och Manrai (2007) har gjort där de listat olika faktorer som påverkar val av bank. Utifrån vissa samband som vi kunde se i enkätundersökningen formade vi sedan frågor till fokusgruppen för att få ett djupare perspektiv. Resultatet av enkätundersökningen visade att service, trygghet och tillgänglighet var det som unga konsumenter prioriterade högst vid val av bank. För att även se hur det påverkade valen om konsumenten hade bolån, valde vi att dela upp svaren. Vilket visade att de med bolån tyckte att service var viktigast men att räntan var den näst viktigaste faktorn när de valde bank. Att service, och särskilt bemötandet från bankpersonalen, är viktigt var också något som bekräftades av respondenterna i fokusgruppen. Resultatet kan sammanfattas med att det bankerna bör tänka på extra mycket för att attrahera nya kunder och behålla de befintliga är bemötandet från personalen och att de inger förtroende på ett kunnigt och tryggt sätt. / Private banking market are in transition. As the number of bank tend to increase, and it constantly pops up new ways to offer banking services, it means that banks have to get better at acquiring new customers and retaining existing customers. This study is based on problemformulations, "What are the different factors influencing young consumers when choosing abank?" and "How can banks use the knowledge of what young people prioritize when choosinga bank?”. The purpose of this study is to identify factors that are important for young people when it comes to choosing a bank and how knowledge of these can affect customer loyalty. By using two methods, a survey and a focus group, we found that young consumers’ highest priority when choosing bank was service, safety and availability. Those young consumers with mortgages thought that the service was most important, but that the rate was the second most important factor when choosing bank. The service, especially the response from bankstaff, is important also was something that was confirmed by the respondents in the focusgroup. The results can be summarized by saying that the banks should keep a large amount inorder to attract new customers and retain existing customers is the treatment and that they inspire confidence in a competent and safe manner.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ”Differential associations” samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte. En av de stora faktorerna som vi har sett i denna studie som kan ha påverkat dessa unga män att välja ett kriminellt liv är en otrygg uppväxt. Missbruk och kriminalitet inom familjen är vanligt. De har även umgåtts med personer med samma problematik som de själva vilket har gett dem en bild av att kriminella handlingar är legitima. Umgänget är en av de faktorer som gjort att dessa unga män har stannat kvar i livsstilen, då gemenskapen och sammanhållningen har varit stark i dessa grupper. Även spänningen att utföra dessa handlingar är en anledning till varför de valde att stanna kvar. Dock finns det även en baksida med detta levnadsätt, så som trasiga relationer, ensamhet och missbruk, vilket i sin tur gjorde så att de fem unga männen vi intervjuade till slut tog sig ur det kriminella beteendet. / In this study, we have used a qualitative method by interviewing five young men with criminal pasts. The purpose of the study was to find out what factors could have attracted these young men into criminal lives. Moreover, the purpose of the study was also to search for answers about why these young men chose to remain active in their criminal lifestyles. By analyzing the empirical material we have gathered by doing interviews with these young men along with theories like Network-theories, the theory about “Differential associations” as well as the Deviation-theory, we have reached a conclusion with several aspects about our purpose. One of the major factors that we have observed in this study that can have been influential in the young mens choice to step into criminality is an insecure childhood with addiction and criminality within the family and also by them keeping company with people with the same troubles as themselves seems to have given them an image of that criminal acts can be legitimate. Their company has also seemed to be one contributing factor as to why the young men have chosen to remain in the lifestyle, as community and unity have been strong within these groups. Other than that, the thrill and excitement caused by performing these actions is also a reason to why they chose to stay. However, there was also a downside with this kind of lifestyle such as broken relationships, loneliness and addiction which eventually caused these five young men that we interviewed to get out of their criminal behavior.

The Internet has become an important communicational medium that involves the majority of the world’s population. One group in particular that uses the Internet is the youth. This in turn makes the Internet a viable source for groomers to exploit, where groomers are what you call grown men and women that have the intention to contact youths for sexual purposes, the process is called grooming. In Sweden, a law has been made available to criminalize this particular activity, but it should not replace the prevention. Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding regarding how those workers whom come in direct contact with youth act against preventative work of grooming and in what extent they work preventative. Those who participated in the study were professionals from schools, social services, police and one IT-Educator. The material that was gathered has been analyzed by Sandberg’s (1994) competence theory. The questions that were asked were: How can we understand the meaning of the workers competence within the domain of preventative work? Which prerequisites and hindrances do the workers think of that there is for a preventative work?  Do the workers approach to preventative work affects of their comprehensions of the phenomena grooming and if so how? The results show that the workers competence composes both prerequisites and hindrances to a preventative work, because of that their competence is limited. Because of the current lack of competence, the preventative work being carried out today is thereby limited and the study shows that the workers competence plays an important role in the preventative work against grooming. For example the workers need more knowledge about grooming to carry out more preventative work. The organization’s prerequisites also matters to if a preventative work can be carrying out. The workers approach to preventative work is also affected of their comprehensions of the phenomena grooming. That because they think that the preventative work is important to do, but grooming is hard to work against, because of it´s complexity and that it´s a hidden problem, which result in the limited preventative work that is carried out today. In the end it becomes clear that more research regarding the matter should be conducted.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation. In this study the interviews were analysed with qualitative latent content analysis, all together 21 interviews. The main result was that in both groups it was generally thought that neither future sexual habits nor participation in cervical cancer screening would be considerably affected. The young women however had deficient knowledge about what they were vaccinated against and the purpose of cervical cancer screening. The parents had better understanding. Accurate information about HPV, the HPV vaccine and cervical cancer screening in connection with vaccination is important for the outcome of future sexual habits and participation in cervical cancer screening. / Humant papillomvirus (HPV) kan leda till cervixcancer som är en vanlig cancersort både i Sverige och globalt. Ett vaccin har utvecklats mot de mest onkogena HPV-typerna. I Sverige ska HPV-vaccinet ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Syftet med studien var att belysa inställningen till framtida sexualvanor och gynekologiska cellprovskontroller (GCK) bland unga kvinnor och föräldrar till flickor som HPV-vaccinerats. Denna studie är en del av ett större projekt där intervjuer med unga kvinnor 17-26 år samt med föräldrar till flickor 13-17 år utgör grunden. I denna studie analyserades intervjuerna med kvalitativ latent innehållsanalys, sammanlagt 21 intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att majoriteten av de unga kvinnorna och föräldrarna till flickorna inte trodde att framtida sexualvanor skulle förändras samt att deltagande i framtida GCK inte skulle påverkas nämnvärt. Det framkom dock att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om vad de var vaccinerade emot och vad GCK var. Föräldrarna till flickorna hade större kunskap om vad vaccinering och GCK innebar än de unga kvinnorna. Vikten av rätt sorts information om HPV, HPV-vaccin och GCK i samband med vaccination framkom som ett betydande resultat för utfallet för de framtida sexualvanorna och deltagandet i GCK.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad. Urvalsgruppen är fem kvinnor och en man i åldern 22-26 år, varav tre bor i hyresrätt, två i bostadsrätt och en hos förälder i Stockholm. En informant är egen företagare, två är anställda i den privata sektorn, en är anställd i den offentliga sektorn och två är studenter på högskola eller universitet. Resultatet och huvudtolkningen av det empiriska materialet handlar om själslig och materiell balans. Huvudtolkningen är att den ohälsosamma stressen kommer av en obalans mellan förväntningar, möjligheter och förutsättningar. För det första måste individen vara i balans med sig själv och den närmaste omgivningen, därefter är det möjligt för individen att hitta balans mellan samhällets förväntningar och de globala möjligheterna.   Nyckelord: Stress, självet, samhället, globalisering, unga vuxna och hermeneutik