Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos  ungdomsmottagningar  och  läkare.  Tillgängligheten  av  skolsköterskan  på  de  olika skolorna  varierade.  Mer  resurser  bör  läggas  på  kunskaper  både  hos  skolsköterskor  och  de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar. Något som genomsyrade samtliga intervjuer var att ungdomen tillsammans med sin kontaktperson på Stödcentrum utformade strategier och verktyg för att själva använda sig av efter att kontakten med Stödcentrum avslutats. Detta ledde uppsatsförfattarna in på begreppet empowerment och använde således begreppet som teoretiskt perspektiv.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys. Resultaten visar att även ett lindrigt rörelsehinder har konsekvenser för individen och att det påverkar både självkänsla och livskvalitet. Omgivningens emotionella bekräftelse och samtal kring praktiska och psykologiska problem anges som viktiga faktorer för god självkänsla och livskvalitet. Bättre information om funktionshindret är ett önskemål, liksom bättre förberedelse inför nya livsfaser, särskilt vuxenblivandet.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva.

Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv. spelar en stor roll för informanternas pågående identifikation, samt visar på att identitet är ett relativt begrepp som formas vid speglingen med "den Andre".

Unga utgör framtiden och är ett segment som banker vill knyta till sig. Det finns emellertid en svårighet för banker att veta hur de ska nå de unga. Denna uppsats beskriver hur unga väljer bank. Resultatet visar att unga är känsliga för familj och omgivningens påverkan, och det är det som i första hand styr deras val av bank. De har även höga krav på tekniska lösningar och det är där utvecklingen bör ske för att nå de unga. / Young people represent the future and is a segment that banks want to reach. However, there is a difficulty for banks to know how to reach the young. This essay describes how young people choose their bank. The results show that young people are sensitive to their family opinion and environmental influences, and that is what mainly govern their choice of bank. They also demand a high standards of technical solutions and that is where development should be, to reach the young

Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ”scen” och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra. Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning. Genom att studera bilderna på webbsidan w w w.stureplan.s e och samtala med fem unga kvinnor som rör sig ute på Stureplan och regelbundet blir fotograferade har jag försökt komma åt hur man använder denna ”scen” som ett sätt att skapa sin identitet, utpröva sin kvinnlighet och ges möjlighet att betrakta sig själv utifrån en manligt konstruerad blick och hur medveten man är om denna. De teoretiska utgångspunkterna har framförallt varit feministiska, om blickens politik, representationens villkor och konventioner. Joan Riviéres teorier om Kvinnlighet som maskerad är den teori som jag fördjupat mig i mest och utgått ifrån i mina slutsatser. Jag har inlett varje kapitel med citat från (Veckorevyns chefredaktör) Ebba von Sydows stilbok Ebbas stil, som riktar sig till unga kvinnor, och ger goda råd om hur man blir en framgångsrik ”stureplansprinsessa”. Det är uppenbart att vimmelbilderna fyller funktionen av en ”spegel” i de unga kvinnornas identitetsarbete, de blir här så att säga objekt för dubbla blickpositioner – en kombination av narcissism och voyeurism. Jag har också fått uppfattningen att de använder sig av masker och förväntade roller som ett sätt att skydda och distansera sitt sanna jag och bemästra den ångest det innebär att leva i en värld där de förmodas bli begränsade på grund av sitt kön. Det blir för kvinnorna ett sätt att gemensamt ta kontroll över maskeraden och ha makten över deltagandet och på så vis kunna vandra ut och in i den. I den gestaltande delen av mitt arbete har jag fokuserat på hur man didaktiskt kan arbeta med bildkonventioner och identitetsfrågor inom bildämnet. Genom att manipulera blickpositioner, seendekonventioner har jag försökt vända på begreppen över hur vi är inlärda att se på bilder. Jag har iscensatt olika fotografier för att lyfta fram hur präglade vi är av representationen av manligt och kvinnligt på bild och se vad som händer om vi vänder på seendekonventionerna. Jag tror att det är nödvändigt att som bildlärare ständigt lyfta frågor om bildkonventioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt och en reflexivitet omkring bilder och vad bilder gör med oss. Varje bild i mitt gestaltningsarbete är tänkt att kunna vara uppslag till en elevövning utifrån en specifik frågeställning på detta tema. / BI/Konst

Bakgrund: Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. Syfte: Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. Resultat: Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.Slutsats: Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.