<p>Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - <em>habitus</em>, <em>kapital</em> och <em>fält</em>. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.</p>

<p>Our exam paper is about young adults’ use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults’ use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults’ use, because we did not want to limit our research material. We made a comparing study of 25 student papers from year 1999 and 25 student papers from year 2009 to find similarities and differences. Our result answers our four main questions: “How has the frequency of intensifiers changed from year 1999 to year 2009?”, “Which new intensifiers have been added?”, “In which contexts are intensifiers used?” and “Are there any differences in the use of intensifiers between boys and girls?”. The result shows that the number of intensifiers has increased during the 10 year period but that the selection of used intensifiers has decreased. Furthermore is a change in which intensifiers that are used and in which contexts they are used illustrated. The result also shows that boys in year 1999 use intensifiers more frequently than the girls, but in year 2009 the result was opposite.</p>

<p>SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang. Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar.</p>

Our exam paper is about young adults’ use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults’ use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults’ use, because we did not want to limit our research material. We made a comparing study of 25 student papers from year 1999 and 25 student papers from year 2009 to find similarities and differences. Our result answers our four main questions: “How has the frequency of intensifiers changed from year 1999 to year 2009?”, “Which new intensifiers have been added?”, “In which contexts are intensifiers used?” and “Are there any differences in the use of intensifiers between boys and girls?”. The result shows that the number of intensifiers has increased during the 10 year period but that the selection of used intensifiers has decreased. Furthermore is a change in which intensifiers that are used and in which contexts they are used illustrated. The result also shows that boys in year 1999 use intensifiers more frequently than the girls, but in year 2009 the result was opposite.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, kapital och fält. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.

Sammandrag Denna uppsats utgår från Elsie Andersson-Wijks (1997) frågeställning huruvida den ungdomsspråkliga diskurspartiklen ba idag även används av vuxna samt om den trängt i skriftspråket. Studien bygger på korpusar i form av bloggtexter från Språkbankens resurs Bloggmix från år 2014 och ämnar undersöka hur diskurspartikeln ba används i skriftspråk i bloggar samt om dessa bloggar kan avslöja något om vilken åldersgrupp som idag använder ordet ba i skrift. Totalt avser studien 240 stycken belägg av ba (230 ba och 10 Ba) fördelat på de fem informanter som använt ordet ba mest frekvent under aktuellt år. Till hjälp för att undersöka bas funktioner i skrift används Ulla-Britt Kotsinas (2004) termer fokuserare och avgränsare och viss jämförelse görs av tidigare forskning av talspråkiga ba. Det framgår i resultatet att ba till stor del används med liknade funktion i skrift som tal. Den fokuserande funktionen används främst för att framhäva handling i verbfraser, ibland förringande och har förlorat merparten av sin adverbiella betydelse. Den avgränsande funktionen är, med rollen som anförande vid direkt anföring, ledande och överlägsen den fokuserande. De yttranden ba anför är ej ordagrant citerade utan snarare refererade samt modifierade av olika grad. Det förekommer även att ba anför onomatopoetiska uttryck. Utöver nämnda två funktioner förekommer också belägg för ba i olika uttryck som ba’satt’nivet samt vid satsgräns (så ba) och turgräns (finalt ba). Angående vilken åldersgrupp som använder ba i korpusarna visar det sig att de fem bloggare med flest förekomst av ba under år 2014 åldersmässigt kan räknas som vuxna. Hur detta kan vara möjligt diskuteras utifrån Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring som består av sex steg. Enligt denna modell genomgår en språklig innovation som ba olika steg för att slutligen accepteras som standardspråk och därmed finna en väg in i skriftspråket. Ba som länge betraktats som ungdomsspråk kan sägas ha uppnått steg 4 med samma namn i modellen. Korpusarna från Bloggmix visar dock att ba förekommer i skriftspråk om än en i informell del av det vilket betyder att ba kan ha lämnat steg 4; ungdomsspråk och nu befinner sig högre upp på Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring, det vill säga närmre vad vi benämner som vuxen- samt standardspråk.

The study aims to investigate oral-language features in writing by students at a highschool level. It also aims to examine the use of speech-language between the universitypreparatory and vocational programs. Methods such as questionnaires and text analysiswere used to answer the research questions. The results show that all the study'scategorized speech-language features occur in students' writing, and of the selectedfeatures within the categorizations, the occurrence varies. When speech-languageappeared, it occurred frequently. The prevalence of speech-language features is higherwithin vocational preparation than in university preparation programs. According toteachers, spoken language occurs in students' writing, it can vary between occurrence,speech-language features, and program orientation. In summary, spoken language is afrequent occurrence in students' writing and it occurs more often in vocational preparationprograms than in university preparation.

Följande studie är en undersökning med sociolingvistisk inriktning med fokus på ungdomars språkbruk. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociolingvistiska teorier och utifrån dessa teorier analyseras och diskuteras studiens empiriska material. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där elever har fått delge åsikter och uppfattningar kring attityder till och bruk av slang samt deras kännedom om och bruk av ett antal specifika slangord. Studien med tillhörande undersökning syftar till att undersöka om högstadieungdomarnas kännedom om och bruk av några specifika slangord och uttryck har förändrats märkbart de senaste 30 åren. Studien syftar även till att undersöka högstadieungdomars attityder till och bruk av slang. De slangord som informanterna i följande undersökning har givit exempel på granskas i relation till elevers exempel på några specifika slangord i Kotsinas båda undersökningar från 1987 respektive 1998.Den bearbetade och analyserade empirin visar att informanternas attityder till slang är övervägande positiva, mer inom användning i vardagligt tal än i skrift. Gällande kännedom om och bruk av specifika slanguttryck tyder resultaten på att informanternas kännedom om och bruk av några specifika slangord för ”pojke” och ”flicka” är förhållandevis oförändrad/oförändrat, medan kännedomen om och bruk av slangord för värdeladdade ord som ”elak/otrevlig och ”bra/trevlig” har förändrats. Man får förmoda att de ord som informanterna delger även brukas av informanterna till viss del, varpå kännedom om och bruk av går hand i hand i följande studie.Slutsatsen som kan dras är att myten om slangens korta liv inte alltid stämmer men även att slangen precis som språket i sig alltid är föränderligt. Dessutom indikerar resultaten på att vissa slangsynonymer går ifrån sin ursprungliga betydelse, eller tillskrivs fler och nya betydelser och på så vis kan de användas i fler än ett sammanhang.

Syftet med vår undersökning har varit att få en inblick ungdomars vardagliga och ocensurerade språk. Vi har också velat se vilken roll språket har i identitetsprocessen samt hur ungdomar kodväxlar och kontextanpassar språket. Vår metod, som är relativt oprövad, har varit att låta fyra ungdomar spela in sig själva under en dag. Därefter har vi bearbetat materialet med hjälp av identitetsteorier och genusteorier för att se om några mönster och specifika strukturer framträder. Resultatet visade att ungdomars språk i allra högsta grad har en viktig funktion i identitetsskapandet, samt att ungdomar medvetet och strategiskt kontextanpassar språket. Vi har även sett olika tendenser i pojkar och flickors språk, så som att de använder sig av olika språkliga medel i en konversation. Slutsatser som går att dra är att vi som pedagoger måste bli bättre på att ta in och synliggöra deras språk i skolan.

Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk. Vi fann att våra informanter tycktes ha en god uppfattning om vad ungdomsspråk är liksom kunskap om dess viktiga funktion för ungdomarna. Däremot fann vi att våra informanters personliga syn på talat ungdomsspråk inte var lika homogen. Med vårt underlag kunde vi därför inte se några klara tendenser hur lärare rent generellt förhåller sig till talat ungdomsspråk. Våra sex informanter täckte in hela attitydskalan från skepsis till entusiasm.