Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet. / The purpose with this essay is to, based on different examples of youth language, examine upper secondary students’ and Swedish teachers’ attitudes to and usage of youth language in and outside upper secondary school with a focus on oral language production in the school subject of Swedish. This essay will also focus on if and how upper secondary students’ accomplishments in the school subject of Swedish are affected by their usage of youth language as well as what kind of view that upper secondary students and Swedish teachers have about this and about the opposite group’s usage of youth language. Two underlying factors, as in gender and age, will also be examined in relation to the previously mentioned target groups. Two surveys were handed out to upper secondary students and Swedish teachers. They got to answer qualitative and quantitative questions about attitudes to and usage of youth language. The result showed that upper secondary students use youth language more than Swedish teachers, both in and outside upper secondary school, for example through slang, curse words and discourse markers. Both of the target groups have different attitudes to youth language where Swedish teachers consider that it is limited while upper secondary students believe that it creates solidarity. Swedish teachers and upper secondary students also have different opinions about the fact that students’ usage of youth language might affect their accomplishments in the school subject of Swedish. However, the majority of both target groups believe that it has a negative influence. There are also similarities and differences between both target groups’ views on the counterpart’s usage of youth language. For example, the Swedish teachers believe that youth language can be innovative while upper secondary students express that it is embarrassing if their teachers try to use youth language in the classroom.

I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker  genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

This thesis examines the relationship and attitudes of 152 young Russians, between 13 and 20 years of age, towards words derived from criminal jargon that have become a part of colloquial Russian; more specifically how they explain their usage of these words, what they think of criminal jargon, where they have learnt it from, and whether or not they are aware of the origins of the words they are using. In order to analyse these aspects, 20 words from criminal jargon were chosen and used as the basis for a survey. The results of said survey show that a majority of the Russian youth that took part in the study is either neutral or positive (82,9%, in total) towards such loan words, that they mostly learn the words from friends, social media and movies, and that it is perceived, at least marginally, more positive when boys use words derived from criminal jargon, than if girls do. It remains unclear, however, whether or not young Russians are truly aware of the origins of all the words they are using. / В данной дипломной работе рассматривается отношение молодых россиян к словам криминального происхождения, которые вошли в разговорно-обиходную речь. В частности, как молодёжь подросткового возраста объясняет своё использование подобных слов, что думают подростки об уголовном жаргоне, откуда они узнали эти слова, и осознают ли они происхождение используемых ими слов этой группы. В этих целях было отобрано 20 слов криминального происхождения и проведён опрос среди 152 молодых людей в возрасте от 13 до 20 лет. Результаты исследования показывают, что отношение большинства опрошенных к заимствованиям подобного рода либо нейтрально, либо положительно (итого 83,9%). Анализ опроса выявил также, что знакомство подростков с этой группой лексики происходит, чаще всего, в их контакте с друзьями, из социальных сетей и из фильмов. Более отрицательно использование данных слов воспринимается в речи подростков женского пола, тогда как у противоположного пола подобный узус воспринимается окружающими менее негативно. Однако остаётся неясным, осознают ли молодые россияне происхождение используемых ими слов.

Studien undersöker hur de engelska slanguttrycken och talspråksmarkörerna i ungdomsromanen Paper Towns av John Green översatts till nederländska och svenska. En analys av slanguttrycken och talspråksmarkörerna i romanens första kapitel, utifrån Lambert & van Gorps modell (1985), visar vilka översättningsstrategier som översättarna valt och vilka översättningsnormer dessa är ett uttryck för. Resultatet visar att översättningarnas preliminära data pekar mot en adekvansinriktad översättningsstrategi. På mikronivå visar resultatet en mer acceptansinriktad översättningsstrategi vid översättning av slang och talspråksmarkörer, med en något större källspråksinriktning i den nederländska översättningen. / The study investigates how slang and spoken language markers in English in the Young Adult novel Paper Towns by John Green have been translated into Dutch and Swedish. An analyse of the expressions found in the first chapter of the novel, based on the method created by Lambert and van Gorp (1985), shows the translation strategies and the underlying translational norms. The results of the analysis of the preliminary data of the translations points towards adequate translation strategies. At a micro level, the results indicate more acceptable translation strategies regarding the translation of slang and spoken language markers, with slightly more source-orientation in the Dutch translation.