This essay examines how teachers perceive youth language in schoolwork. We look into what the teachers believe youth language to be, when it is used and how often it is used, as well as for what purpose it is used. This essay also examines the teachers’ attitudes towards youth language, as well as their response to the presence of youth language in schoolwork. The study follows a phenomenographic approach, which means that the teachers’ perspective is the focus of the study as a whole. The research methodology used was mixed methods, as well as a thematic analysis method. This conveys that both qualitative and quantitative means have been used to gather the data, in the form of semi-structured interviews and an online survey, the latter of which was sent out to numerous schools in the Northern part of Sweden, and that the empirical data was thematically sorted and analysed. The results show that there is a shared understanding of what youth language entails, however, the attitude towards it varies depending on the purpose of the task. The teachers have different expectations depending on what programme the students attend and the gender of the students. The results also show that the perceived frequency of the use of youth language varies between programme and gender, and the teachers’ responses to the presence of youth language also varies depending on these same factors.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av olika språkliga variationer utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp i svenska som andraspråksundervisningen. För att infria syftet har observationer valts som metod. Dessa har genomförts på tre olika skolor, där elevers språkanvändning på SVA-lektioner har iakttagits. Vidare har de språkliga variationerna att analyserats och kategoriserats utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp, såsom kronolekt, sociolekt och etnolekt. Resultatet har även diskuterats utifrån begreppen kodväxling, grupptillhörighet och distans, något som också behandlas inom sociolingvistiken. Resultatet visade att det är främst sociolekt och etnolekt som var framträdande i ungdomarnas tal. Båda lekterna förekom oftast i början eller i slutet av en mening, främst från arabiskan och engelskan. Vidare visade resultatet att kronolekt förekom allra minst i elevernas tal. I studien har det även förts en diskussion om det multietniska ungdomsspråkets eventuella funktion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt huruvida de olika förekomsterna kan förstås. Det spekuleras även huruvida språket kan fungera som en gruppmarkör, eller som en distansering från andra grupper. Avslutningsvis följer en diskussion av både resultatet och tillvägagångssättet med observation som metod, samt reflektioner om didaktiska konsekvenser för ett fortsatt lärande.

We are becoming more globalized and borrowing words from other languages, which, among other things, are implemented in youth languages. However, it is not only loan terms that are common in the youth language, but also snake words, swear words and discourse articles occur. Research has shown that older generations have a negative attitude towards the expressions of youth in the youth language. It has also been found that it is beneficial if we adapt our language based on the situation we face, for example, by using a more formal language in situations that are perceived to be formal. The purpose of the present study was therefore to find out what staff managers have for the attitude that a job seeker speaks youth in a work interview or that an employee usually has a youth language at work. In order to get a youth perspective, it was also chosen to study, through a survey, what young people think about using youth languages in different situations, and what they consider to be formal situations. It was also chosen to have a certain gender perspective to see if the attitude to youth languages varied depending on the gender they "classified as". Six staff managers were interviewed; a chief executive officer, finance manager, real estate company president, preschool manager, HR manager and trotting coach. The current surveys were submitted to a total of 115 young people in grades 1 and 3 from the Social Science Program and the Care and Care Program. The results showed that most of the staff managers sometimes used youth-language features, but no-one was positive about using this during a work interview or at work. However, some of them thought that there was something more acceptable if it was a youth who spoke youth in a work interview than an elder. As for the youth's response, it turned out that the majority of young people thought that youth languages were okay to use mostly with friends and at home, while it was not okay at school or work interviews, and in part not in conversation with teachers. There was no significant difference between women and men's attitude. Personnel managers' results could in part be due to different attitudes to the words and expressions of others, depending on our own language usage. The results of the youth could be due to the fact that they have participated in a teaching that shows how we should adapt our language based on the situation.

<p>The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.</p><p>Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.</p><p>Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?</p><p>Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.</p><p>Resultatet visar att <em>fan</em> och <em>jävlar</em> är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet <em>hora</em> är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?</p><p>The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.</p><p>The results show that <em>fan</em> and <em>jävlar</em> are the most common curse words and the word <em>hora</em> is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.</p>

No description available.

The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.

SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang. Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.