Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju. Det empiriska materialet består av 29 elevtexter från 2010 års nationella prov i svenska för åk 9, samt av intervjuer med fyra svensklärare. Resultatet av studien visar på att elevtexterna, med ett undantag, innehåller få inslag av ungdoms- och talspråk. Det visar även på att svensklärarna står för en restriktiv hållning till sådana inslag och menar att det är mycket viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan tal- och skriftspråk.

No description available.

The aim of this sociolinguistic study was to investigate relationships between the use of language, attitudes, and school practice. The first method of collecting data was by using speech recordings. 24 students between the ages of 18-19 were recorded. These recordings were subsequently transcribed and  analyzed  in order to establish to what extent the students speech contained 4 selected geographically specific dialectal variables. The second method of collecting data was by using a questionnaire answered by 40 students ages 17-18. The results obtained from this study highlight that the students in the town of Örnsköldsvik realize the 4 investigated dialectal variables, but in a lesser degree than its ́ counterparts in the northern part of Sweden and that there was little difference regarding dialects between boys and girls.  Furthermore,  the study showed that boys have a more positive attitude towards the local dialect than girls and that there is a correlation between attitude and willingness to move from Örnsköldsvik. In addition to this the students also answered that they did not believe that use of dialect affects teachers ́ grading during oral exams.

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Den första delen behandlar hur deltagarna, som alla är tjejer med förortsbakgrund, använder och uppfattar företeelserna förortsslang och förorts­svenska. Den andra delen syftar till att ge en bild av hur hemförorten uppfattas och vilka faktorer som kan påverka användningen av förortsslang. Den tredje delen belyser sambandet mellan språk och identitets­­­skapande. Materialet består av fyra fokusgruppsamtal med sammanlagt 15 deltagare från en gymnasieskola i en Stockholmsförort. Undersökningen visar att deltagarna upplever att förortsslangen bidrar till en gemenskap. Den framstår som en språklig kompetens och en språklig resurs inom förorten. Utanför förorten blir förortsslangen däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna berättar om vilka olika förväntningar det finns inom den talgemenskap som finns i förorten avseende tjejers respektive killars användning av slang. De upplever att de exkluderas från majoritetssamhället på grund av skillnader i språk och bakgrund (etnisk/kulturell/religiös). Genom att utmana en rådande genusordning och majoritets­samhällets negativa förväntningar utövar deltagarna egenmakt.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete tar upp frågan vilken betydelse olika typer av talat språk har för lärosituationen. Med hjälp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring språkbruk har arbetets frågeställningar formulerats.Undersökningen genomfördes med en både kvalitativ och kvantitativ metod där två relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor är en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra är en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhälle. Ett antal lärare har intervjuats och elever har svarat på enkäter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder på en språklig medvetenhet hos lärarna på båda skolorna. Eleverna har däremot olika åsikter om vilken betydelse språkbruket har i lärosituationen. Ett exempel på detta är att eleverna från de två olika skolorna visade på två vitt skilda synsätt gällande lärarens anpassning till elevernas språk. Eleverna på den större, kommunala skolan såg ett sådant beteende från läraren som närapå förolämpande samtidigt som eleverna från den andra skolan tyckte att det signalerade ett respektfullt förhållande mellan lärare och elev. / This term paper project poses the question to what degree different types of spoken language has significance for the learning situation in the classroom. The research questions are based on Ulla-Britt Kotsinas’, Lars-Gunnar Andersson’s and Arne Maltén’s ideas on language use.The research was undertaken using as well a qualitative as a quantitative method involving two relatively different schools. The schools differed in the way that one is a small private school in a relatively big city and the other is a bigger county school located in a small community. A number of teachers have been interviewed and pupils have participated in a survey. The findings have been compared and analysed. The result of the research seems to show a language related awareness among the teachers at both schools. The pupils, however, show different opinions and attitudes regarding what significance the language use has for the learning situation. This is shown in the views about the teachers’ adaptation to the pupils own language in the classroom. The pupils belonging to the bigger county school nearly took offence while the pupils belonging to the smaller, private school thought that it showed respect between the teacher and pupil.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

<p>Validerat; 20101221 (root)</p>

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.