<p>This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development.</p><p>The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development.</p> / <p>Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks.</p><p>Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad.</p><p>Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro.</p><p>I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess.</p><p>Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.</p>

This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development. The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development. / Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks. Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad. Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro. I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess. Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.