<p>This is a qualitative study of high school students’ definition of their conception of a “good” teacher. Its purpose is to provide increased insight for teachers about students’ ideas of the phenomenon. The study is based on the reports of six respondents, which was later analysed according to the Interpretative Phenomenological Analysis method (IPA). The reason of the aim of the study is combination of a found interest and the fact that it had not been done before.</p><p>The result shows that teachers image has great effect on students’ academic motivation and ambition. Furthermore, it reveals a number of personal features to have a significant effect on students’ academic effort and their attitude towards school. Of special importance is the students’ perception – of being seen, of being taken seriously and the relevance of studying. In this sense, a “good” teacher is one who wins and preserves the students trust, combined with a distinct leadership with flexibility and accommodation. The students’ conception of education tends to relate to their perception of how the teacher manages his or hers function as a leader, which means that the teachers profile is playing an important role to students’ ambition and so even their results.</p><p>The meaning of a ”good” teacher can be said to be related to being inspiring and motivating, as well as inspired and motivated. Among the most important skills in this matter is, according to the respondents, the ability to match the leadership style to different contexts and situations that occurs.</p><p>Keywords: The importance of students’ perception, intrinsic motivation, being seen as an individual, inspiration and meaningfulness.</p> / <p>Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ”en bra lärare”. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.</p><p>Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.</p><p>Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier. Till dessa hör huruvida läraren får eleverna att uppleva sig sedda, tagna på allvar och ämnet relevant. Den ”gode läraren” är en tydlig ledare men likväl personlig, flexibel och tillmötesgående. Denne vinner och förvaltar också elevernas förtroende genom att vara uppriktig, att ta initiativ till goda relationer och elevinflytande. I allt detta visar resultatet på vikten av lärares ledarskap – elevernas attityd till ämnet tenderar att i hög grad hänga ihop med deras perception av läraren som ledargestalt. Således blir lärarens profil en mycket viktig påverkansfaktor i elevers studiemotivation och -ambition, och därmed även ett led i deras prestation och resultat.</p><p>Resultatet visar på att betraktas som en ”bra” lärare hänger samman med att vara en engagerande och motiverande lärare, vilket utgörs av många delar som de som nämnts ovan, men främst, betonar respondenterna, av en förmåga att forma sitt ledarskap efter olika kontexters skiftande behov.</p><p>Nyckelord: Perceptionens betydelse, inre motivation, att se individen, engagemang, meningsfullhet.</p>

Negativ stress påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Hur vi upplever vår allmänna stress påverkar vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Vad som upplevs som stressande varierar bland individer och hur vi hanterar vår upplevda stress är också olika. Syftet med studien var dels att tydliggöra till vilken grad vår allmänna upplevelse av stress samvarierar med känslan av sammanhang i vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Ett annat syfte var att undersöka hur detta samband påverkas av ålder samt undersöka om det fanns några könsskillnader. Kvinnor och män (N=171) som arbetat 100 % under den sista månaden deltog i studien. Perceived Stress Scale (PSS), känsla av sammanhang (KASAM), work experience measurement scale (WEMS) samt bakgrundsfrågor användes vid insamling av data. Multipel regressionsanalys visade att PSS var den starkaste prediktorvariabeln för WEMS (B = -1.22, p&lt; .001). KASAM hade ett lägre samband med WEMS (B = 0.35, p&lt; .01). Kön (B = -1.70, p = .717) och ålder (B = -0.22, p = .430) bidrog inte signifikant. Prediktorvariabeln KASAM hade en förklarad varians på 24.2% samt att den förklarade variansen ökade signifikant till 28.4%, när PSS stress lades till modellen. / Negative stress affects our physical and psychological health. How we perceive our general stress affects our experience of work and situations therein. The things that are perceived as stressful vary among individuals and how we deal with our perceived stress also varies. The purpose of this study was to clarify to what extent our general perceived stress-level inter-acted with the sense of coherence in our experience of work and situations at work. Another purpose was to examine how the interaction were affected by age. Lastly, the purpose was to see if there is any differences between genders. Men and women (N=171) working 100 % in the last month participated in my study. To collect the data, I used Perceived Stress Scale (PSS), Sense of Coherence Scale (SOC) and Work Experience Measurement Scale (WEMS) in conjunction with question each participant´s background. The multiple regression analysis showed that PSS was the strongest predictor variable on experience of work and situations at work (B = -1.22, p&lt; .001). SOC had a smaller relationship (B = 0.35, p&lt; .01). Gender (B = -1.70, p = .717) and age (B = -0.22, p = .430) was not found to be significant. With the predictor variable SOC, the explained variance was 24.2% and when PSS was added to the model, the explained variance increased significantly to 28.4%.

<p>Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual.</p> / <p>Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.</p>

Brain tumour can be a chronic disease that affects individuals in many aspects. The course of events in the disease, the treatment and prognosis has an effect on the physical, as well as mental and social health and therefore influences individuals’ quality of life and wellbeing. The aim of this study was to describe the experience of quality of life and living with a brain tumour as an adult. A descriptive systematic literature study was used to analyze eleven scientific articles. The analysis resulted in four categories, physical changes involves difficulties in the daily life, emotional distress involves suffering, to feel anxiety at the thought of death and feel the need of social support. The result showed that people that lived with a brain tumour were submitted to changes that had a negative effect on their daily life. They experienced an emotional distress and suffering that further added in a negative way on their daily life. The constant threat of death leads to a feeling of death anxiety. To be able to cope with their everyday life and manage the process that the disease brought it was important to have social support and understanding from their next of kin and surroundings. The knowledge about this disease and the consequences it has for the single individual contributes to a greater understanding for the person that is affected. Further research about experiences amongst people that lives with serious diseases is necessary so that they get treated adequately and get help and understanding within the care system. This literature study shows that people who lived with brain tumor experienced sadness and depression that made its mark on daily life. Together with constant worries and the mental fatigue brought these problems to each individual. / Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd. Resultatet visade att människorna som levde med hjärntumör var utsatta för förändringar som hade inverkan på det dagliga livet. De upplevde en känslomässig påfrestning och lidande som ytterliggare negativt påverkade livskvalitet. Det ständiga hotet om döden skapade känsla av dödsångest. För att kunna klara av vardagen och gå igenom den processen som sjukdomen förde med sig var det viktigt att känna socialt stöd och förståelse från närstående och omgivningen. Kunskapen om denna sjukdom och vilka konsekvenser den har för den enskilde individen bidrar till ökad förståelse för den drabbades livssituation. Vidare forskning om upplevelser hos människor som lever med svåra sjukdomstillstånd är nödvändig för att de människorna ska få adekvat bemötande, hjälp och förståelse i vården. Denna litteraturstudie visar att människor som levde med hjärntumör upplevde nedstämdhet och depression som präglade det dagliga livet. I kombination med ständig oro och den mentala tröttheten medförde det problem för den enskilda människan.

This is a qualitative study of high school students’ definition of their conception of a “good” teacher. Its purpose is to provide increased insight for teachers about students’ ideas of the phenomenon. The study is based on the reports of six respondents, which was later analysed according to the Interpretative Phenomenological Analysis method (IPA). The reason of the aim of the study is combination of a found interest and the fact that it had not been done before. The result shows that teachers image has great effect on students’ academic motivation and ambition. Furthermore, it reveals a number of personal features to have a significant effect on students’ academic effort and their attitude towards school. Of special importance is the students’ perception – of being seen, of being taken seriously and the relevance of studying. In this sense, a “good” teacher is one who wins and preserves the students trust, combined with a distinct leadership with flexibility and accommodation. The students’ conception of education tends to relate to their perception of how the teacher manages his or hers function as a leader, which means that the teachers profile is playing an important role to students’ ambition and so even their results. The meaning of a ”good” teacher can be said to be related to being inspiring and motivating, as well as inspired and motivated. Among the most important skills in this matter is, according to the respondents, the ability to match the leadership style to different contexts and situations that occurs. Keywords: The importance of students’ perception, intrinsic motivation, being seen as an individual, inspiration and meaningfulness. / Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ”en bra lärare”. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet. Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv. Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier. Till dessa hör huruvida läraren får eleverna att uppleva sig sedda, tagna på allvar och ämnet relevant. Den ”gode läraren” är en tydlig ledare men likväl personlig, flexibel och tillmötesgående. Denne vinner och förvaltar också elevernas förtroende genom att vara uppriktig, att ta initiativ till goda relationer och elevinflytande. I allt detta visar resultatet på vikten av lärares ledarskap – elevernas attityd till ämnet tenderar att i hög grad hänga ihop med deras perception av läraren som ledargestalt. Således blir lärarens profil en mycket viktig påverkansfaktor i elevers studiemotivation och -ambition, och därmed även ett led i deras prestation och resultat. Resultatet visar på att betraktas som en ”bra” lärare hänger samman med att vara en engagerande och motiverande lärare, vilket utgörs av många delar som de som nämnts ovan, men främst, betonar respondenterna, av en förmåga att forma sitt ledarskap efter olika kontexters skiftande behov. Nyckelord: Perceptionens betydelse, inre motivation, att se individen, engagemang, meningsfullhet.

This thesis treats the users experience about assembling a building in virtual reality and the implementation of an application for the purpose. The work studies how users experience that after they have assembled a building in virtual reality understand how a building should be assembled. To be able to study this an application was implemented where it is possible to build a simple garage in virtual reality. The application is build with moments in mind where a moment in a part of a building for example wall parts and trusses. The participants assemblies every moment separately and a moment is finished when all the moments parts is places and nailed. The application supports feedback as audio instructions and vibration in the controllers, this is crucial for easier learning. The result shows that most of the participants in the study experience that they have learned how a building should be assembled. The assembeling order of a building is that the users experience that they have learned most of. Tough that the participants doesn't feel that they would dare to assembly a building in real world after virtual reality. The virtual reality still feels like a game and is not sufficiently reliable. In the study it appears that see and do is better than the traditional see and learn. This adds a reason that it is possible to learn through virtual reality even still as today doens't feels safe enough. / Denna studie behandlar användarens upplevelse kring att montera en byggsats i virtuell verklighet och utveckladet av en applikation för ändamålet. Examensarbetet efterforskar hur användarna efter att ha fått montera en byggnad i virtuell verklighet upplever att de förstått hur en byggnad ska monteras. För att kunna efterforska detta utvecklades en applikation där det det är möjligt att bygga ett enklare garage i virtuell verklighet. Applikationen är byggd med moment i åtanke där ett moment är en del av en byggnad exempelvis syll, väggblock och takstolar. Deltagarna monterar varje moment för sig och ett moment är avklarat när momentets delar är utlagda och korrekt fästa. I applikationen kan användaren få återkoppling i form av ljudinstruktioner och vibrationer i kontrollerna vilket är avgörande för att lära sig lättare. Resultatet visar att flera deltagare anser att de i applikationen har lärt sig att bygga en byggsats i virtuell verklighet. Ordningen som delarna i en byggsats ska monteras i är det som användarna anser de lärt sig mest om. De anser dock inte att de förstått tillräckligt utifrån applikationen för att våga montera byggnaden i verkligheten. Virtuell verklighet upplevs fortfarande som ett spel och inte är nog tillförlitligt. Det framkommer i studien att det är bättre att se och göra istället för det traditionella se och lära. Detta lägger en grund till att det går att lära sig genom virtuell verklighet trots att det idag uppleves inte vara säkert nog.

Bakgrund: Förlossningssmärta är ett begrepp som används inom barnmorskeutbildningen och hälso- och sjukvård där kvinnor vårdas under graviditet och på förlossningsavdelningar. Begreppet är odefinierat i litteraturen och hur och vad som innefattas av begreppet är brett. Förlossningssmärta har stor plats inom mödrahälsovården men just som begrepp finns lite information. Syfte: Syftet var att beskriva begreppet förlossningssmärta genom en begreppsanalys. Metod: En begreppsanalys med kvalitativ design. Först utfördes en litteratursökning, den teoretiska fasen, och sedan blev fem barnmorskor identifierade genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades i fältstudiefasen. Resultatet från fältstudiefasen sammanställdes med resultatet från den teoretiska fasen. Resultat: Analysen av begreppet förlossningssmärta mynnade ut i ett resultat med flera dimensioner där den unika upplevelsen är konklusionen. De tre huvuddimensionerna är sensorisk, affektiv och kognitiv upplevelse av förlossningssmärta. Där det sensoriska står för fysiologin, det affektiva för det vi bär med oss in i smärtupplevelsen och det kognitiva för hur vi tänker kring smärtupplevelsen. Referens-ramen för begreppet bestäms av dess förutsättningar och konsekvenser. Förlossningssmärtan är en unik upplevelse och endast den födande kvinnan vet hur den känns. Förlossningssmärta är en upplevelse som tolkas olika och uttrycket är individuellt. Slutsats: Förlossningssmärta kan ses som ett komplext begrepp som anpassas till varje gravid utifrån de definierade dimensionerna. Klinisk tillämpbarhet: Begreppet förlossningssmärta är viktigt att klargöra för barnmorskestudenter under utbildning. / Background: Labor pain is a term used in education and healthcare, where women are cared for during pregnancy and in maternity wards. How the concept is defined is described in literature and how and what is covered by the concept is wide. Labor pain has great location within maternity care but as a concept it is relatively undefined. Aim: The aim was to describe the concept of labor pain through a concept analysis. Methods: A concept analysis with qualitative design. Five midwives were selected trough a convenience sampling and were interviewed; earlier a literature review was conducted. The result from the field study phase was brought together with the result from the theoretical phase. Results: After the analysis of the concept of labor pain the main results is that it is truly one unique experience of labour pain. Defined three dimensions sensory, affective and cognitive. The sensory dimension stands for physiology, the affective dimension for earlier experiences and the cognitive dimension for how a person thinks about pain and the experience of it. Pain in labour is a unique experience. Only the woman in labour knows how it feels like. Pain during labour is an individual experience and just like all other experience it has its unique and individual interpretation for the person involved. Conclusion: Labor pain can be identified as a complex concept adapted to each pregnancy based on the defined dimensions. Clinical applicability: Clarification of the concept is important in education of midwifery students.

Bakgrund: Sedan lång tid har det funnits ett samband mellan stigmatiseringsprocesser och psykisk sjukdom. Konsekvenser av stigmatisering innebar för den drabbade att de ofta blev utstötta, ensamma och diskriminerade i samhället med svårigheter att få anställning och bostad och därtill också sämre vård. Specialistsjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för att öka kunskap och förståelse för psykisk sjukdom i samhället men hen har också ett ansvar att bedriva en jämlik vård av hög kvalitet oavsett vilken sjukdom patienten har som hen möter. För att uppfylla detta ansvar är det angeläget att specialistsjuksköterskan är medveten om konsekvenserna av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom och aktivt arbetar för att motverka detta. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan motverka upplevelserna av stigmatisering för personer med psykisk sjukdom. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och artiklar som valdes ut granskades utifrån en integrativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre huvudteman med åtta underteman som kom att beskriva vårt resultat. Resultat: Resultatet visade på att patientens, sjuksköterskors och omgivningens attityder påverkade patientens upplevelse av stigma. Vad som också påverkar är patientens känsla av sammanhang, skamkänslor men även rädsla för att stigmatiseras och konsekvenserna av detta. För att specialistsjuksköterskan ska kunna motverka patientens upplevelse av stigmatisering krävs utbildningsinsatser i olika led men även en kännedom om hur patienters utbildningsnivå påverkar hens stigmatiseringsprocess. Sammanfattning: Det blev tydligt att en av specialistsjuksköterskans viktigaste uppgifter är att motverka patientens upplevelse av stigmatisering, men också delta i utbildning på olika nivåer utifrån ett personcentrerat perspektiv. / Background: An association between stigmatization processes and mental illness has been apparent for many years. Consequences of stigmatization meant those affected were often ostracized, alone and discriminated against within society, experienced difficulties in obtaining employment and housing and, in addition, received poorer care. The specialist nurse has a great responsibility to promote increased knowledge and understanding of mental illness in society. The specialist nurse also has a responsibility to provide equal quality care regardless of the illness the patient is experiencing. In order to fulfill this responsibility, it is important that the specialist nurse is aware of the consequences of stigmatizing people with mental illness and actively works to counteract this. Aim: The purpose is to describe how the nurse in psychiatric care can counteract the experiences of stigmatization for people with mental illness. Method: A systematic literature search was conducted and the articles selected were examined using an integrative method. The data analysis resulted in three main themes with eight subthemes that came to describe our results. Results: The results showed that the patients', nurses' and societal attitudes affected the patients' experience of stigma. The patients' experience of stigmatization was influenced by whether they had a sense of coherence, feelings of shame but also a fear of being stigmatized and the consequences of this. In order for the specialist nurse to counteract the patient's experience of stigmatization, educational efforts are required at various stages, but also a knowledge of how patients' educational level affects their stigma process. Conclusion: It became clear that the specialist nurse's most important task in counteracting the patient's experience of stigmatization was education at various levels from a person-centered perspective.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett komplext tillstånd som inverkar på individens vardag och livskvalitet. Bipolär sjukdom påverkar förmågan att utföra vardagliga aktiviteter över alla livsområden samt delaktighet i arbetslivet och sociala relationer.Syfte: Att belysa hur individer som lever med bipolär sjukdom upplever sina aktiviteter.Metod: En retrospektiv dokumentanalys av fyra självbiografier genomfördes med den kvalitativa innehållsanalysen som analysmetod.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i temat ett komplext samspel av faktorer påverkar upplevelser av aktivitet innehållande två huvudkategorier. Huvudkategorin inneboende faktorer påverkar upplevelser av aktivitet utgörs av kategorierna måendets inverkan på upplevelser av aktivitet samt kognitiva förmågors relation till upplevelser av aktivitet. Huvudkategorin externa och kontextuella faktorer påverkar upplevelser av aktivitet inbegriper kategorierna rutiners betydelse i upplevelser av aktivitet samt omgivningens roll i upplevelser av aktivitet.Slutsats: Upplevelser av aktivitet grundar sig i ett komplext samspel av faktorer som påverkar individens möjlighet att vara delaktig i aktivitet.Implikationer: Berör behovet av individanpassade interventioner, miljöanpassningar samt fortsatt forskning om aktivitet i relation till bipolär sjukdom som kan användas för utbildning på samhällsnivå och för verksamma arbetsterapeuter. / Background: Bipolar disorder is a complex condition that affects everyday life and quality of life. Bipolar disorder affects the ability to perform everyday activities in all areas of life as well as participation in social relationships and work-life.Aim: To illustrate how individuals with bipolar disorder experience occupation.Method: A retrospective document analysis of four autobiographies was conducted using the qualitative content analysis as method of analysis.Results: The qualitative content analysis resulted in the theme a complex interplay of factors influence occupational experiences and contains two main categories. The main category intrinsic factors influence occupational experiences, consists of the categories the well-being´s influence on occupational experiences and the relation of cognitive abilities to occupational experiences. The main category external and contextual factors influence occupational experiences includes the categories the importance of routines in occupational experiences and the role of the environment in occupational experiences.Conclusions: Experiences of occupation is based on a complex interplay of factors that affect an individual’s ability to participate in occupation.Implications: A need for individualized interventions, environmental adaptations, and continued research on occupation in relation to bipolar disorder that can be used to educate at the community level as well as within the profession.

Denna uppsats undersöker hur personer som utsatts för sexuellt våld upplever den hjälp, stöd och vård som samhället tillhandahåller. Syftet är att betrakta detta utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar om sexualitet och kön påverkar möjligheten till hjälp, stöd och vård. Uppsatsens empiriska material består av två kvalitativa delstudier. Den första delstudien är genomförd med hjälp av en enkät via Google formulär som spridits på sociala medier, där 89 personer svarar. Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad förståelse om det valda ämnet och empirin är insamlad genom mailkontakt med de personer som i den tidigare delstudien samtyckt till att svara på fler frågor. För att analysera denna empiri används följande teorier och begrepp: Pierre Bourdieus (2004) teori om det symboliska våldet, Simone de Beauvoirs (2017) teori om det andra könet samt Erving Goffmans (2011) begrepp stigma. I resultatet synliggörs hur föreställningar om sexualitet och kön mynnar ut i patriarkala strukturer, vilka påverkar den utsatte på flera plan då det kommer till att söka och få tillgång till hjälp, stöd och vård. Resultatet visar även på socialtjänstens osynlighet i sammanhanget och att få personer valt att vända sig dit för att få stöd. Utöver detta synliggör resultatet att god kompetens och ett gott bemötande är nyckeln för att den utsatte ska vara behjälpt av stöd och vård. / This essay examines how people who have been subjected to sexual violence experience the help, support and care that society provides. The purpose is to look at this from a gender perspective to examine how conceptions of sexuality and gender affect the possibility of help, support and care. The essay's empirical material consists of two qualitative sub-studies. The first sub-study was conducted using a survey via Google form that was distributed on social media, in which 89 people responded. The second sub-study aims to provide a deeper understanding of the chosen topic and the empirical data is collected through e-mail contact with the people who in the previous sub-study agreed to in-depth interviews. To analyze this empiricism the following theories and concepts are used: Pierre Bourdieu's (2004) theory of symbolic violence, Simone de Beauvoir's (2017) theory of the second sex and Erving Goffman's (2011) concept of stigma. The result highlights how conceptions of sexuality and gender result in patriarchal structures, which affect the vulnerable at several levels when it comes to seeking and accessing help, support and care. The result also shows that Social Services, in this context, are perceived as invisible and that the majority of the respondents choose not to request support from them. In addition to this, the result shows that good skills and good care are the key to the victim being assisted by support and care.