Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen. Resultatet levandegörs av citat från författarnas böcker för att på så sätt förstärka upplevelsen av hur det kan vara att leva med ALS. Det är en resa som beskriver allt från skuldkänslor och förnekelse över att tappa kontrollen över sin kropp och skammen över att behöva hjälp, till att lyckas finna mening med livet och ta vara på nuet. Diskussionen fördjupar sig på ordet hopp och dess betydelse för ALS-patienter och även hur viktig omgivningens betydelse är för ALS-patienter i kampen om att orka kämpa vidare men även kunna finna lycka och mening med livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>

<p>The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about <em>social responses</em> and <em>unsocial responses</em>, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about <em>restorative surroundings</em> and the term <em>cognitive maps</em> that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.</p>

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about social responses and unsocial responses, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about restorative surroundings and the term cognitive maps that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.

I denna studie undersöks frågan om det kan finnas ett samband mellan den positiva upplevelsen av att vara själv som i denna studie motsvarar ”positive solitude” med människors självkänsla och sociala stöd. Den föreliggande studie undersökte även om det fanns några könsskillnader i positive solitude. En kvantitativ studie med en enkät och ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval har genomförts. Urvalet bestående av 206 deltagare som var mellan åldrarna 18–29 år varav 147 deltagare var kvinnor och 58 var män och en uppgav icke binär /annat. Deltagarna har svarat på en digital enkät med självskattningsskalor samt frågor om ålder och kön. Skalorna som användes var The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale samt The multidimensional scale of Percieved Social Support. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant samband mellan positive solitude och självkänsla samt socialt stöd. Vidare resultat visade även att det inte fanns några könsskillnader i positive solitude. Detta resultat strider mot tidigare studier och bör därför leda till framtida studier som fokuserar på vilka faktorer som kan ha ett samband med Positive Solitude. / This study investigated the question of whether there can be a association between the positive experience of being alone, which in this study corresponds to “positive solitude” with people´s self-esteem and social support. The present study also investigated whether there were gender differences in positive solitude. A quantitative study with a survey and a convenience sample and snowball sample has been conducted. The sample consisting of 206 participants who were between the ages of 18-29 years, of which 147 participants were women and 58 were men and one stated non binary/other. The participants answered an online survey with self-rating scales and questions about age and gender. The scales used were The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale and The multidimensional scale of Perceived Social Support. The result from the multiple regression analysis showed that there was no significant relationship between positive solitude and selfesteem and social support. Further results also showed that there were no gender differences in positive solitude. This result contradicts previous studies and should therefore lead to future studies that focus on what factors may be associated with positive solitude.