Bakgrund: Höga känslomässiga krav på sjuksköterskan kan bidra till uppkomsten av stress. Vid långvarig stress kan koncentration, planering och uppmärksamhet påverkas negativt. Stress uppstår ur en obalans mellan krav och förmåga och kan leda till långtidssjukskrivningar och hög omsättning på personal. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ intervjustudie grundad på sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det transkriberade materialet gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanfattade resultatet: otillräckliga resurser, risker för patientsäkerheten, negativ påverkan på sjuksköterskan och strategier för att hantera stress. Sjuksköterskorna upplevde otillräckliga resurser på arbetsplatsen i form av underbemanning och tidsbrist. Stressen upplevdes orsaka bristande helhetssyn med risker för patientsäkerheten. Sjuksköterskorna påverkades negativt av stressen både privat och i det professionella förhållningssättet. Att vara trygg i yrkesrollen och att ha ett stöttande arbetsklimat upplevdes som viktiga faktorer för att hantera stress. Slutsats: Sjuksköterskorna fick svårt att bibehålla ett professionellt förhållningssätt då arbetsrelaterad stress gjorde att de var tvungna att välja mellan patientens fysiska och emotionella behov. Stressen påverkade sjuksköterskorna negativt och ledde till en sämre helhetsbild av patienten, då patientnära arbete prioriterades bort och fokus låg på administrativa och medicinska arbetsuppgifter, vilket kunde bli en fara för patientsäkerheten.

Titel: Att leva med övervikt – Upplevelser av bemötande i vården. Bakgrund: Övervikt och fetma klassas idag som ett folkhälsoproblem som kan medföra många olika sorters sjukdomstillstånd. Personer som lever med övervikt eller fetma lever även med sociala konsekvenser som att de stigmatiseras och diskrimineras i samhället. Studier visar att vårdpersonal upplever övervikt och fetma som ett svårt område, samt att de har fördomsfulla tankar om dessa patienter. Personer med övervikt upplever sig vara utsatta och stigmatiserade, och dessa känslor återkommer även i bemötandet i vården. Syfte: Belysa personers upplevelser av att leva med övervikt eller fetma och hur de blir bemötta av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes systematiskt. Resultat: Personers upplevelser av att leva med övervikt eller fetma beskrivs med negativa erfarenheter inom både sociala sammanhang samtidigt som svårigheter märks inom vården. I vissa fall framkom positiva upplevelser av bemötande i vården och från vårdpersonal, samt positiva tankar om sin vikt. Konklusion: De fördomar som personer med övervikt möter i samhället återkommer även i vården och bygger på sociala strukturer. Nyckelord: Övervikt, fetma, patienters upplevelser, bemötande, sjukvård.

Titel: Att leva med långvarig smärta Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård är smärta. Smärta är en komplex subjektiv känsla och har upplevts av de flesta. Långvarig smärta påverkar en person fysisk, psykiskt och socialt. I Sverige beräknas 18 % av befolkningen lida av långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie som baserats på åtta kvalitativa artiklar har analyserats, granskats och sammanställts. Databassökningarna gjordes i CinAhl och PubMed. Resultat: Studiens resultat presenterades i en huvudkategori “”När smärtan dominerar livet” och fem subkategorier “Smärtans uttryck”, “Kroppslig begränsning”, ”Förluster av relationer och roller”, “Att känna sig misstrodd och ifrågasatt” och “Acceptans och framtid”. Resultatet redogör hur den ständigt närvarande smärtan gavs i uttryck och de konsekvenser som tillkom i det dagliga livet och tillvaron. Konklusion: Erfarenheter av långvarig smärta är alltid subjektiv, men beskrivs av många på liknande sätt. Smärtan påverkar hela individen med en rad konsekvenser där den psykiska påfrestningen är mest påtaglig. I mötet med dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan tror, lyssnar, visar förståelse och bekräftar deras smärtupplevelser.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter. Samtalets utrymme i handledning ansågs bestå av motsättningar, när det gällde lärarnas ambition och den praktiska verkligheten. Lärarnas definition av handledarrollen handlade om att rollen ansågs bestå av många olika egenskaper. Lärarna upplevde att handledarrollen bestod av både sociala och pedagogiska kompetenser hos läraren. Dessutom var upplevelsen förbunden med en didaktisk aspekt som uttryckte svårigheterna i den didaktiska situationen. De slutsatser som studien kom fram till är att lärarna definierar handledning som en tvådimensionell metod. Lärarnas upplevelser av handledning uttryckte en bred uppfattning av begreppet, där samtalet hade sin nödvändiga, men svårplacerade ställning. Lärarna definierade handledarrollen som komplex och uttryckte en osäkerhet i omfattningen av den. Lärarnas upplevelser av sin handledarroll var att uppdraget sågs som komplicerat och näst intill ogenomförbart i grundskolan.</p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. <strong>Metoden</strong> som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. <strong>Resultatet </strong>visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I <strong>diskussionen</strong> tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.</p>

<p>Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes.<strong> Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. <strong>Metod: </strong>Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. <strong>Slutsats: </strong>Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.</p>

<p><strong>Bakgrund-</strong> Fibromyalgi är en sjukdom med okänd etiologi och det är främst kvinnor som drabbas. Att lida av fibromyalgi innebär symtom som kronisk smärta, ständig trötthet och sömnsvårigheter. Diagnosen ställs utifrån olika kriterier och behandlingen riktar sig till att lindra symtomen. <strong>Syfte-</strong> Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. <strong>Metod-</strong> En litteraturstudie har använts. 12 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat-</strong> I resultatet framkom olika teman som beskriver upplevelser ur olika kontexter vilket bidrog till en ökad förståelse om dessa kvinnors. Det handlade om upplevelsen av fysiska symtom, att få en diagnos, hantera situationen, sociala relationer och möten i en sjukvårdskontext. <strong>Slutsats-</strong> Utifrån kvinnornas upplevelser om sjukdomen fann vi att bekräftelse var värdefullt då deras upplevelser måste tas på allvar. Att känna trygghet och tillit till människor har betydelse för kvinnornas förmåga att kunna hantera sin sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att bekräfta dessa kvinnor för att hjälpa dem själva finna sina resurser och förbättra sin livssituation.</p>

<p>Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen. Tabu förenat med okunskapen som föreligger sjukdomen kan vara en bidragande orsak till att många män dröjer med att uppsöka sjukvård. Bättre mental hälsa upplevdes av de män som hade förhållande, fast jobb och högre utbildning i jämförelse med de vilka inte hade det. Sjukdomen förändrade synen på livet hos en stor andel av männen, då familj och andra nära relationer värderades högre än tidigare. Det behövs mer information och undervisning om sjukdomen och testikulär självexamination för unga män i samhället.</p>

<p>Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att patientens situation är komplex och att patienten tvingas handskas med fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser som ofta är påfrestande. Upplevelserna visade sig variera över tid och i intensitet. Mer forskning behövs inom området och då särskilt kvalitativ forskning. Kompetenshöjande utbildning för de sjuksköterskor som möter dessa patienter i sitt arbete skulle kunna bidra till ökad kvalitet på omvårdnaden.</p>