Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier. I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys. Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes. Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar inte bara den drabbade utan även dennes familj. Oro för familjemedlemmen, förändringar i livsstil och familjestrukturer innebär svårigheter för de närstående. Vården ser i första hand till patienten men även de närstående har ett behov av stöd och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av sin livssituation efter en familjemedlems hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie med en manifest innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Hjärtinfarkten var en chockartad upplevelse och framtiden upplevdes oviss. Vardagen och relationen förändrades, ett ökat ansvarstagande och ett behov att skydda familjemedlemmen upplevdes av de närstående. Känslor av oro, stress och åsidosatthet efter hjärtinfarkten gjorde att många upplevde ett eget behov av stöd och information. Exempel på hur de närstående hanterade hjärtinfarkten var till exempel förnekelse, acceptans eller olika strategier för att uppleva kontroll över situationen. Slutsatser: De närståendes livsvärld förändrades och ofta åsidosattes deras egna behov. De behövde stöd och uppmärksamhet för att kunna hantera förändringarna vilket sjuksköterskan kan erbjuda genom att göra dem delaktiga i vården. En ökad förståelse för de närståendes upplevelser kan vara av betydelse för hur sjuksköterskan bemöter de närstående men är även av vikt för att förstå patientens hemsituation vid planering av fortsatt vård.

Bakgrund och problemformulering: Egenvård beskrivs som de enkla handlingar en person själv kan utföra för att lindra eller bota symptom, sjukdomar och skador. Sjuksköterskan på vårdcentral är den vanligaste källan till råd om egenvårdshandlingar i det fall patienten önskar så. Att främja hälsa i alla samhällsgrupper utgör en del av sjuksköterskans profession och styrs av flertalet lagar och riktlinjer. Sjuksköterskorna själva har beskrivit sig ha en nyckelroll i att stödja egenvård genom att skapa en personlig relation till patienten. Hur sjuksköterskan upplever denna stödjande roll vid  symptom och skador finns beskrivet i begränsat omfång. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stötta patienter i egenvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med sex sjuksköterskor. Metoden som användes för analys av insamlad data var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans upplevelse av ansvar vid stöttning av patienter i egenvård. Detta ansvar grundade sig i att följa givna riktlinjer men även ett ansvar att se hela patienten och dennes livsvärld. Glädjen som infann sig i att göra patienter nöjda samt att utvecklas i sin yrkesroll återfanns också i resultatet. Dock påträffades frustration när patienter inte lyssnade och ställde orimliga krav. Även påfrestande organisatoriska krav resulterade i frustration. Resultatet visade också sjuksköterskornas upplevda trygghet i att stötta patienter, med kunskap och mognad som grund. Diskussion: I diskussionen förs resonemang kring sjuksköterskan och patientens delade glädje, samhällets utveckling samt det professionella förhållningssättet. Svårigheter att skilja på person och profession belyses. Det funna resultatet diskuteras och styrks av tidigare forskning. Slutsats: Sjuksköterskans olika känslor påverkar den stöttning som ges samband i egenvård, men de påverkar också den egna personen. Att synliggöra dessa känslor genom reflektion är betydelsefullt.

No description available.

Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: ALS är en progressiv obotlig sjukdom som påverkar nervsystemet och överlevnaden är mellan 3-5 år. Omvårdnadsåtgärder bör sättas in i ett tidigt skede och fokus bör ligga på den unika patienten men även familjen påverkas. Katie Erikssons (1994) omvårdnadsteori om lidande valdes som referensram eftersom vården bör sträva efter att lindra patienters lidande. Därför behövs en större förståelse för hur patienter upplever sin sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ingick. Resultat: De kategorier som framkom var Upplevelser av förändrade relationer, Upplevelser av begränsningar och Upplevelser av välbefinnande. Lidande kunde upplevas som sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande i olika sammanhang. Förändrade relationer med stöd från familjen, men även oro för familjen och deras framtid, påverkade patienternas upplevelse av sin sjukdom. Begränsningar kunde vara fysiska symtom men även upplevelser av att vara en börda och inte bli sedd som en person. Upplevelser av välbefinnande innebar känslor av meningsfullhet, hopp och acceptans. Slutsats: Patienter med ALS upplevde både fysiska begränsningar, oro och rädsla för framtiden men även välbefinnande. Individanpassad vård som utgår från den unika patienten kan lindra lidande och gemensamma insatser med samverkan i team kan utveckla vården och ge patienten en ännu bättre omvårdnad.

Bakgrund: Trots att alla äter har samhället svårt att förstå tanken av oreglerat ätande. Ätstörningar är ett stort och växande problem runt om i världen, och med förändrade sociokulturella normer och ideal ställs orealistiska krav på många människor, i synnerhet unga kvinnor. Dessa förväntningar tvingar kvinnor att ta till extrema metoder för att gå ner i vikt, följt av en vardag som präglas av dåligt självförtroende och andra psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av anorexia nervosa. Metod: Tio kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna upplevs vara en kombination mellan låg självkänsla, lågt självförtroende och yttre förväntningar och påtryckningar. Anorexia nervosa upplevs som ett funktionellt verktyg, men övergår med tiden till en kontrollerande sjukdom som måste förgöras. Konklusion: Att leva med anorexia nervosa präglas av ambivalens och förvirring. Det är svårt att släppa taget om något som har blivit ens identitet. Litteraturstudiens resultat kan ge vårdpersonal ökad kunskap om hur det är att leva med anorexia nervosa och därmed få bättre förutsättningar för att ge stöd och god omvårdnad.

No description available.