Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning.   Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.     Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk. Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande samhällsproblem. Genom att skada sig själv försöker individen hantera svåra våldsamma känslor som ett sätt att överleva. Självskadehandlingen blir en copingstrategi. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att förstå och se den inre smärtan. Okunskap bland sjuksköterskor leder till frustration och ilska. Genom sitt bemötande kan sjuksköterskor öppna vägen till tillfrisknande för den drabbade eller tvärtom framkalla rädsla och misstro och på det sättet försvåra återhämtningen. Det är av betydelse att förstå sjuksköterskors syn på patienter med självdestruktivt beteende för att kunna se bristerna i kommunikationen och vilka förbättringar som kan göras. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med självskadebeteende. Metod: I litteraturstudien har vi analyserat och granskat 9 kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i PubMed och Ebsco och en manuell sökning har varit aktuell. Resultat: Författarna har kommit fram till ett resultat som beskriver sjuksköterskans känslomässiga upplevelser, hur sjuksköterskorna kämpar med att upprätthålla gränserna mellan närhet och distans. Behov av debriefing och strategier samt behov av kunskap. Slutsats: Att vårda patienter med självskadebeteende skapar frustration, vanmakt och ilska hos sjuksköterskorna samtidigt som man vill ge stöd, hjälp och en förutsättning för återhämtning och tillfrisknande.

I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten. För att kunna ge det stöd som behövs. Syftet med arbetet var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation. En litteraturöversikt användes som metod. Litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga artiklar varav fem var kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Samtliga artiklar granskades för att svara på forskningsfrågan. Ur analysen framkom tre huvudteman från de kvalitativa studierna och ur kvantitativa studierna framkom två huvudteman. Resultatet visar att livskaliten påverkas hos de personer som överlevt hjärtstopp. Det framkom förändringar i psykiska och fysiska aspekter men även existentiella. Huvudfynd ur de kvantitativa artiklarna var även dessa relaterade till psykiska och fysiska förändringar. Slutsatsen är att kunskap som gäller patientens upplevelse av sin vardag efter ett hjärtstopp är viktig. En individanpassad vård utgående från ett livsvärldsperspektiv bör vara utgångspunkt för sjuksköterskors vårdande för denna patientgrupp.

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.</p>

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara jobbigt att kommunicera med den döende patienten och att brist på erfarenhet kunde resultera i att patienten inte fick den bästa möjliga vård. Vårdsituationerna påverkade sjuksköterskorna så att de upplevde stress och frustration. För att hantera dessa situationer användes strategier som skratt och humor i personalgruppen och tillsammans med den döende patienten samt att engagera andra sjuksköterskor eller professioner i vården runt den döende för att avlasta sjuksköterskan. Sjuksköterskorna fick stöd av andra sjuksköterskor genom samtal. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände ett behov av utbildningar eller kurser i ämnet. Genom att tillägna sig erfarenhet om vård i livets slutskede påverkades sjuksköterskorna positivt och de kände sig allt tryggare i dessa vårdsituationer. Nyckelord: Sjuksköterska, upplevelser, döende patienter

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom och många dör av det varje år. Att drabbas innebär oftast en stor förändring av livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är därför att beskriva kvinnor och mäns upplevelser hur livet förändras efter att ha drabbats av en första hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts där resultatet har sammanställts av 8 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att de flesta beskriverkänslor av ilska, frustration samt tankarom varför just de drabbats och enrädsla och osäkerhet inför framtiden. De drabbade har olika nivåer av motivation till att förändra sin livsstil samt att det kan vara svårt att behålla förändringarna. Vårdens och de drabbades stöd har visats betydelsefullt men det är inte alla som får de stöd de behöver. Konklusion: För att kunna hantera känslorna som uppkommer efter hjärtinfarktenborde vårdpersonalen berätta att detär normalt att få känslor som ilska, ångest och en rädsla för döden. De som drabbats behöver mer stöd för att kunna göra livsstilsförändringarna som behövs samt att sjuksköterskan ger information till den som drabbats och dess anhöriga för att öka tryggheten.

Bakgrund: Hjärtsvikt anses vara ett folkhälsoproblem globalt och det ökar ständigt. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet så som sociala, psykiska och fysiska begränsningar i vardagen. För att personerna ska uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet behöver sjuksköterskan informera och vägleda personerna.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren-Graneheims tolkning av innehållsanalys och gjordes med en manifest innehållsanalys med latenta budskap. Resultat: Det blev tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil, Känslomässiga reaktioner och Livet har en mening. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde en tilltagande trötthet som medgav stora begränsningar i fysisk aktivitet och det hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. Det fanns dock också positiva aspekter. Vidare forskning i Sverige kan ge en bättre förståelse för hur personer i Sverige upplever sin hjärtsvikt. Det kan också behövas forskning på hur yngre personer upplever att leva med hjärtsvikt.

Bakgrund: Cirka 600 kvinnor i Sverige drabbas av hjärntumör varje år. Symtom och behandling ser olika ut beroende på hjärntumörens lokalisation och utbredning. Livet förändras och framtiden blir oviss i samband med diagnostisering, sjuksköterskan har en betydande roll under sjukdomstiden. Familjen blir också drabbad, vardagen är inte längre sig lik och prioriteringarna förändras. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier skrivna av kvinnor. Urvalet begränsas utifrån beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys har används vid analys av data. Resultat: Kvinnornas upplevelser av att leva med hjärntumör beskrivs genom tre kategorier och tio underkategorier. Det framkommer att kvinnor kan känna både välbefinnande och lidande under sjukdomstiden. Upplevelserna beskrivs på olika sätt hos kvinnorna men rädsla och att finna styrka trots sjukdom är framträdande. En annan faktor som upplevs av betydelse är stöd från omgivningen, i form av familj, vänner och vårdpersonal. Slutsats: I studiens resultat framkom det att kvinnor som lever med hjärntumör uppnådde välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Omprioritering och att se livet på ett nytt sätt blev tydligt. Kvinnorna upplevde lidande genom en förändrad identitet, rädsla, ensamhet, hopplöshet och förtvivlan över barnen. Sjuksköterskan måste därför se varje kvinna som unik för att skapa bästa möjliga vård.

Bakgrund: Det finns en mängd olika demenssjukdomar och av världens befolkning är 47,7 miljoner människor drabbade. Kunskapsnivån om sjukdomen är låg hos sjuksköterskor och vårdpersonal, vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever ett lidande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt gjordes med kvalitativ design och induktiv analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Livet är inte längre som det brukar vara, Det är viktigt att fortfarande vara behövd, Stödjande omgivning har stor betydelse samt Att kastas mellan hopp och förtvivlan. Resultatet visade att personer med demenssjukdom genomgår många förändringar i samband med sjukdomen, och att de är i behov av en stödjande omgivning för att deras välbefinnande ska bevaras.   Slutsats: Personer som lever med demenssjukdom upplever att deras självbild förändras, förluster av olika slag och att värdigheten är svår att bevara. Vårdpersonalens kunskap om demenssjukdomar är låg och kunskapsnivån påverkar bemötandet med personerna. Ett bättre bemötande stärker personerna med demenssjukdom och kan öka deras välbefinnande.