Bakgrund: Bröstcancer är en av Sveriges vanligaste cancersjukdomar och drabbar omkring 20 kvinnor dagligen. Mastektomi är en behandlingsform för bröstcancer, vilket gör att dessa kvinnor anträffas frekvent i vården. En uppgift sjuksköterskan har är att ge emotionellt stöd till kvinnorna efter genomförd operation, detta för att minska lidandet för de drabbade. Denna litteraturstudie har en anknytning till referensramen ‘lidande’ av Katie Eriksson. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade efter cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades varav tio inkluderades i denna litteraturstudie. Av dessa var fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av de inkluderade artiklarna.   Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad Kroppsuppfattning relaterat till mastektomi, huvudkategori Känslomässiga upplevelser relaterat till mastektomi med tillhörande underkategorier Påverkat emotionellt välmående och Upplevd stress efter mastektomi. Huvudkategori Relationer med tillhörande underkategorier Upplevelser kopplat till närstående och Upplevelser relaterade till samhällets normer. Kvinnorna upplevde både försämrad femininitet och självkänsla efter genomförd mastektomi. Nära relationer påverkades och det intima samspelet påverkades negativt. Upplevelser av att vara annorlunda i det normativa samhället gjorde att kvinnor anpassade sin livsstil så att mastektomins följder inte skulle bli för uppenbart. Stress och ett försämrat emotionellt välmående var tydligt hos flertalet kvinnor, men samtidigt upplevdes tacksamhet över att ha överlevt cancern. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde försämrad kroppslig självkänsla, påverkade relationer samt stress och ändrat emotionellt välmående. Resultatet kan bidra till ökad förståelse hos sjuksköterskor som då lättare kan ge stöd till mastektomerade kvinnor.

Bakgrund: Endometrios är ett kroniskt gynekologiskt ohälsotillstånd som drabbar cirka 10 % av alla kvinnor i världen. Kvinnor som lever med denna sjukdom upplever stora begränsningar i deras vardag när det gäller deras fysiska, psykiska och sociala liv. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa kvinnorna behöver kvinnor med endometrios dela med sig av deras upplevelser av att leva med sjukdomen. På så sätt kan sjuksköterskan hjälpa kvinnorna att hantera deras kroniska sjukdom och ge dem information och vägleda kvinnorna med endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sammanlagt tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen utfördes av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning och en innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier bildades. Kategorierna var ”Leva med konstant smärta”, ”Längtan efter att få barn” och ”En hotad identitet”. Slutsats: Det framkom att kvinnor med endomterios upplevde att sjukdomen hade en negativ påverkan på deras liv. Endometrios påverkade deras sociala, psykiska och fysiska liv vilket hindrade dem från att leva ett vanligt liv. En vidare forskning i Sverige hade kunnat ge en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med endometrios i Sverige.

Introduktion: Prostatacancer är vanligaste cancerformen i Sverige. Män med prostatacancer får olika symtom som kan påverka deras upplevelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i männens omvårdnad, de skapar en trygg atmosfär och finns med under hela sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva männens upplevelser av sin livssituation vid prostatacancer. Metod: Litteraturstudie, sökord identifierades och användes i databaserna Cinahl, PubMed och PychInfo. Abstract läster i artiklarna från sökresultatet i urval ett och efter granskning av artiklarna i urval två valdes totalt 10 artiklar ut till resultatet. Artiklarna bearbetades samt analyserades och skapade fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier som beskriver männens upplevelse av att leva med prostatacancer utformades: Förändring av vardagen, Tankar om att inte ha en framtid, Förändrad maskulinitet och Avsaknad av information. Dessa fyra kategorier sågs alla som problematiska för männen under sjukdomsförloppet och påverkade deras liv på ett negativt sätt. Slutsats: Männen upplever att leva med prostatacancer påverkar deras liv negativt. De upplever en förändring av vardagen, tankar om att inte ha en framtid, förändrad maskulinitet och avsaknad av information. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård är det viktigt att denne har kunskaper om männens upplevelser.

Bakgrund: Idag är depression den vanligaste psykiatriska diagnosen i Sverige. Var femte svensk har någon gång i sitt liv fått diagnosen. Befolkningen i landet blir äldre och med åldern kommer riskfaktorer för depression. Dessa riskfaktorer är minskad socioekonomisk status, att förlora en eller flera familjemedlemmar och funktionsnedsättning. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med depression samt att beskriva urvalsgrupperna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med 12 artiklar. 10 av dessa var kvalitativa och 2 hade mixad metod. Sökningarna gjordes i PubMed och Cinahl. Samtliga deltagare led av depressiva symtom, enbart några hade diagnosen depression. Huvudresultat: Äldre personer med depression upplevde rädslor för de känslor som kom i samband med depressionen. De upplevde också att de isolerade sig från vänner och bekanta på grund av sin sjukdom. Dels på grund av att de förlorade självförtroendet men också på grund av de fysiska smärtorna som gjorde att de inte orkade umgås. Deltagarna upplevde också att mötet med vården till stor del var negativt. Dock framkom att upplevelsen av sjuksköterskor var positiv. Slutsats: Andelen äldre ökar och likaså psykisk ohälsa. Äldre personer som lever med depression är svåra att upptäcka och det kan leda till onödigt lidande. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Nyckelord: Depression, upplevelser, äldre

Bakgrund: Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000 personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt, uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim- Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

This study aims to get a better understanding of English teachers’ experiences regarding their work with digital aids and tools with a focus on language management programs. The data consists of semi-structured interviews conducted with teachers of English in Sweden. By analysing the material with a phenomenographic method the major findings show that all teachers observed a need concerning the introductions of digital programs for their students. They all experienced difficulties regarding the rules and regulations during tests and described the test situations as ‘unreal’. Their student’s motivation and their ability to adapt practices to each individual student is seen as something positive. The teachers do however believe that the digital tools also could affect the students negatively by offering too much help or other distractions. The majority of the teachers feel ‘competent enough’ but some experience discomfort when dealing with certain digital situations. No one of the participating teachers has received any training or instructions in working with digital tools and programs, but all report that every problem gets solved among colleagues.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige föds idag omkring 1000 barn årligen med någon form av hjärtsjukdom, men troligen är siffrorna högre enligt nya undersökningar. Flera av dessa barn behöver genomgå en hjärtoperation direkt efter förlossningen. Den här tiden är stressande för de nyblivna föräldrarna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett hjärtsjukt barn. Metod: Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 8 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen av artiklarna framkom det sex kategorier som präglade föräldrarnas första tid med sitt hjärtsjuka barn. Dessa var: Beskedet om barnets sjukdom kom som en chock, Operationen innebar känslor av maktlöshet, Vårdpersonalens bemötande inger trygghet eller leder till frustration, Att inte bli en familj ledde till känslor ensamhet, stress och skuld, Tacksamhet över att ha någon vid sin sida, Att kliva in i framtiden med fruktan eller förväntningar. Slutsats: Det är av stor vikt att kunna möta hela familjen när diagnosen fastställs hos barnet. Familjen ställs inför en främmande situation och behovet av stöd från vårdpersonal bidrar till att föräldrar kan möta de utmaningar som de ställs inför med sitt hjärtsjuka barn. Klinisk betydelse: Det slutgiltiga resultatet kan bidra med ny kunskap till sjuksköterskor och vården om föräldrars upplevelser av att få ett hjärtsjukt barn. Denna studie kan upplysa om de behov som föräldrarna behöver vid en ny obekant situation.

Bakgrund: Det finns olika typer av stomier, men i denna studie har det endast skrivits om permanenta och temporära tarmstomier i form av kolostomi och ileostomi. En stomiläggning sker på operation. Den primära anledningen till att människor får permanenta stomier är olika typer av cancer. Att få en stomi beskrivs ofta som en livsförändrande händelse, något som kan ha negativ inverkan på det fysiska och psykiska välmåendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturstudie där 8 kvalitativa artiklar valdes och analyserades till ett resultat. Populationen i dessa var 92 individer där könsuppdelningen var 34 män, 58 kvinnor samt 9 individer där kön ej angavs. Databaserna som har använts till litteratursökningen är Pubmed och Cinahl. Analysen gjordes med hjälp av en 5 steg analysmodell vars fokus var att gruppera likheter och skillnader från artiklarna, och med dessa grupper sammanställa ett resultat. Resultat: Tre kategorier med tillhörande underkategorier som svarade på syftet identifierades. Förändrad självuppfattning beskriver hur stomin förändrar uppfattningen om sig själv på olika sätt. Förändrade relationer handlar om hur relationen till vänner, familj och sin partner förändras på grund av stomin. Framtidsutsikter återger hur livet går vidare efter stomioperationen, beskriver mål och sätt att hantera situationer. Konklusion: Slutsatser som kan dras är att en stomi är en livsomvälvande upplevelse som lämnar de inblandade berörda på många sätt. Det är viktigt att ha människor runtomkring som kan dela upplevelserna. Betydelsen för sjuksköterskor är att de får större inblick i livet hos en person med stomi, något som stärker möjligheten till omvårdnad.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar, så som hjärtinfarkt, är en vanlig orsak till inläggning på svenska sjukhus. Symtom och upplevelser efter hjärtinfarkt är en viktig faktor som varje sjuksköterska behöver ha förståelse och kunskap om för att kunna möta varje person individuellt och ge en god omvårdnad. Sjuksköterskan måste se varje individ som unik. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av hur livet förändrats efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande 11 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna Pubmed, Cinahl & PsycINFO. Resultat: Människor som genomgått en hjärtinfarkt upplevde olika variationer av begränsningar i det vardagliga livet. De vanligaste begränsningarna i denna studie var trötthet och psykologiska förändringar. Några av deltagarna upplevde positiva förändringar där de blev motiverade till livsstilsförändringar och fick en andra chans i livet. Slutsats: Deltagarna upplevde förändringar som begränsade dem i deras liv. Främst negativa förändringar, dock förekom även positiva förändringar som känslan av att ha fått en andra chans i livet. Ökad förståelse hos sjuksköterskan kan underlätta arbetet med personers upplevelser samt hanteringen av dess mående efter en hjärtinfarkt.