Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 350 barn varje år med cancer, något som påverkar hela familjen och inte minst de friska syskonen. De vanligaste cancerformerna hos barn är någon typ av leukemi eller hjärntumör. Syskons anpassning till sjukdomen är olika för alla, men ålder och kunska är av betydelse. Sjuksköterskan spelar en stor roll när det kommer till att möta barn och familjer som drabbats av barncancer. Genom att använda sig av familjefokuserad omvårdnad, kan sjuksköterskan ta hänsyn till allas upplevelser.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns upplevelser när ett syskon drabbas av barncancer.  Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i åtta relevanta artiklar som analyserats genom en integrerad analys.  Resultat: Utifrån resultatet bildades fem kategorier: Att inte förstå, Förändringar inom familjen, När uppmärksamheten minskar, Att leva i ovisshet och Stöd. Resultatet visade att syskon upplevde en känsla av ensamhet och känslor av att känna sig bortglömd av både föräldrar och andra i deras närhet. Känslor av avundsjuka uppstod till följd av mycket gåvor och presenter till det cancersjuka barnet, något som resulterade i känslor av skuld och skam. Det visade också att det fanns brister i att tilldela information till de friska syskonen på ett individanpassat sätt. Tydlig information visade sig vara av vikt för syskonen för att kunna hantera situationen.  Slutsats: Studien indikerar på att syskon upplever många olika känslor och förändringar i sitt liv till följd av cancerbeskedet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en allvarlig sjukdom som leder tilldöden för den som drabbas eftersom det inte finns någon behandling. Sjukdomen innebäratt motoriska nervceller som styr skelettmusklerna och som finns i hjärnan, hjärnstammenoch ryggmärgen dör. Detta leder till att musklerna som inte får nervimpulser förtvinar.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva upplevelserav att leva med ALS hos personer som diagnostiserats med sjukdomen.Metod: Beskrivande litteraturstudie. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatsanvändes i resultatet.Huvudresultat: Resultatet visade att sjukdomen påverkade det dagliga livet för personermed ALS i form av upplevelsen av förlorad autonomi, upplevelsen av lidande i form avnegativa känslor och upplevelsen av hopp och hopplöshet. Personerna använde sig avolika coping-strategier för att hantera sjukdomen. En personcentrerad kommunikationfrån vårdens sida efterlystes av personerna med ALS samt en önskan att vårdpersonaleninte skulle vara negativa. För att återfinna en mening i livet beskrev personerna att det varviktigt att ha ett eget liv med egen vilja och egna intressen. Även förändringar i familjenoch i livssituationen uppstod hos personer med ALS.Slutsatser: Personers upplevelser av att leva med ALS visade stora förändringar ochutmaningar i det dagliga livet. Fysiska och psykiska förändringar som medförde olikaförluster hanterades av personerna med hjälp av olika strategier för att upprätthållalivskvaliteten. För att få en mening i livet var det viktigt för personerna att ha kvarintressen och få stöd från familjen och närstående. Det var även viktigt att vårdpersonalenarbetade på ett personcentrerat sätt.Nyckelord: ALS, personer, upplevelser

The purpose of this study was to investigate speech anxiety in a small group of teachers, and their experiences of speaking in different situations in their professional practice. In addition, we wanted to know more about their experiences of handling the situation, and how they develop their abilities to speak in public, to cope with life as teachers. The sample consists of eight teachers who work in primary schools and secondary schools, who do experience or have experienced speech anxiety in their professional practice. Data were collected using interviews and analyzed using thematic analysis. The results of the study show that teachers rarely experience speech anxiety when speaking in front of their students, however, speech anxiety increases when students show bad attitude, when there are many people in the same place, such as conferences, when they speak in front of adults, or if they are somehow being reviewed.

Bakgrund: Missfall definieras som en spontan utstötning eller avslutande av en graviditet fram till graviditetsvecka 21+6. Symtom kan vara buk- och ryggsmärta samt vaginal blödning och orsaker beror i två tredjedelar av fallen på kromosomavvikelser hos fostret. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov av omvårdnad likväl som de psykiska, andliga och sociala behoven. Patienten ska genom sjuksköterskan få bli delaktig i vården genom vägledning och stöttning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och valdes ut i linje med arbetets syfte. Artiklarna hämtades från Cinahl och PubMed med sökord som var relevanta för syftet. Alla artiklar har analyserats enligt en integrerad analys. Resultat: Resultatet beskriver kategorin känslan av lidande. Kvinnorna upplever känslor i form av förlust, sorg, minskad livskvalitet och även symptom på psykiska tillstånd. Diagnoserna depression, ångest och PTSD var inte det vanligaste hos kvinnorna som genomgått missfall, men en del av kvinnorna drabbades av detta. Det var allt vanligare med känslor av förlust och sorg. Slutsats: Upplevelserna hos kvinnor var till stor del likt varandra i form av känslor av sorg och förlust, minskad livskvalitet och psykiska tillstånd som diagnostiserats. Resultatet har en stor betydelse för framtida bemötanden av kvinnor som genomgått ett missfall eftersom det ger en ökad förståelse kring upplevelsen av ett missfall. Detta kommer leda till en tillämpning i praktiken där vårdpersonalen på ett lättare sätt kan bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

No description available.

Bakgrund: Stroke är den näst dödligaste dödsorsaken globalt sett, efter kardiovaskulära sjukdomar, och orsakas av en propp eller blödning i hjärnan, vilket leder till syrebrist och vävnadsdöd. Riskfaktorer för stroke inkluderar rökning, övervikt och bristande fysisk aktivitet. Rehabilitering efter en stroke är avgörande för att hantera motoriska, sensoriska och psykiatriska komplikationer. Träning kan minska risken för stroke och förbättra fysiska förhinder efter en stroke.  Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av träning efter en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Tio originalartiklar har analyserats i enlighet med Braun och Clarkes tematiska analysmetod.  Resultat: Resultatet påvisade tre teman: resultatet av träning, vikten av ett tryggt socialt nätverk och begränsningarna efter en stroke vid träning. Vidare framställdes sex subteman.  Slutsats:  Arbetet visar att träning efter en stroke kan ha positiva fysiska och mentala effekter, inklusive ökat välbefinnande och socialt sammanhang. Utmaningar som fysiska, psykiska begränsningar och bristande motivation betonar vikten av individanpassade interventioner och professionellt stöd.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en allvarlig psykisk sjukdom som kan drabba kvinnor runt om i hela världen. Komplikationer av obehandlad PPD kan vara allvarliga för både mamman och barnet. Diagnosen ställs oftast med hjälp av ett stödsamtal och/eller Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Behandlingen inkluderar medicinska och psykosociala metoder. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor med PPD och förhindra komplikationer. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumdepression.  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Insamlade data analyserades i en femstegs-modell där artiklar avsiktligt bröts ned till bärande delar av relevans för syftet.  Resultat: Två huvudteman och sex subteman hade identifierats i studiens resultat. Huvudteman var: "Vikten av stöd och dess påverkan" och "Utmaningar med moderskapet”.  Slutsats: Kvinnor efter förlossningen upplevde varierande stöd från vården och bristande stöd från anhöriga. Negativa symtom, både fysiska och psykiska, var vanligt bland kvinnor med PPD. Höga förväntningar och de stora förändringarna efter förlossningen bidrog till stress och depression hos mammor, vilket skapade utmaningar i deras moderskap.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen. Åtta patienter har intervjuats i åldrarna 60-86 år, fem kvinnor och tre män. Studien är kvalitativ och en reflekterande livsvärldsansats har använts för att kunna beskriva världen så som den är levd av patienten..Resultatets beskrivningar av upplevelser i den intraoperativa fasen presenteras i fyra teman. Dessa är: ” Följsamma patienter som överlämnar sig”, ” Det vårdande mötets betydelse”, ” Förtroendet till vården och vårdpersonalen” samt ” Patienters okunskap och informationsbehov”. Patienter ifrågasätter inte utan litar till hundra procent på vården och vårdpersonalens kompetens De överlämnar sig därför utan att vara oroliga. En känsla av trygghet samt att vara välkommen till operationsavdelningen fanns hos patienterna. Dock fanns en brist på kunskap om vårdprocessen under den perioperativa fasen, vilket gör att patienter har svårt att påverka sin vård. Resultatet visar att patienter i stort sett upplever sig ha tillräcklig med information om vad som händer under operation. Dock framkom det även att patienterna ställer frågor som aldrig besvaras. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Hela familjen påverkas när någon blir svårt sjuk. Cancerbesked är chockerande och väcker en rädsla för att dö. En cancersjuk förälder orkar inte vara lika delaktig i familjelivet. Barn som anhöriga hjälper ofta till mer hemma och får inte alltid så mycket information de behöver om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser när en förälder är sjuk i cancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Analysen av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En förälders cancerbesked väcker många känslor såsom chock, oro, sorg och ensamhet. Förälders sjukdom orsakar förändringar i form av att föräldern inte är lika delaktig i sina barns liv och barnen tar ett större ansvar och hjälper till med hushållssysslor och förälderns vård. Trygghet i situationen skapas av information och kommunikation om sjukdomen. Lättnad i situationen skapas av att föräldern mår bättre, genom distraktion, stöd från andra och genom en positiv attityd. Erfarenheten leder till en känsla av att växa och mogna med erfarenheten. Slutsats: Barn med föräldrar med cancer hjälper till mer hemma. Föräldrar kan vilja skydda sina barn från information om sjukdom, men barnen upplever att information skapar trygghet och gör det lättare att hantera situationen. Barn kan skydda sina föräldrar från funderingar och oro, därför kan det vara bra att fråga barnen direkt om deras situation. En del barn upplever stöd i att prata med någon annan i samma situation, detta kan ordnas i form av stödgrupper.

No description available.