Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö.</p><p>Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling.</p><p>Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning.</p><p>Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.</p><p>Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn.</p><p>Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera träningsmängd och social närmiljön hos landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna tretton till femton år av båda könen, och undersöka hur väl träningsmängden överensstämmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. Frågeställningarna som ska besvara syftet är: 1)Hur mycket tennis tränar landets bästa juniorer i förhållandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad tränar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tävlar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhållande, sociala agenter samt föreningsmiljö? Metod För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en enkätförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna 13-15 av båda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent. Bearbetningen av empirin har sammanställts i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2010 och redovisats i procentandel alternativt medeltal. Resultat Resultatet av denna studie visar att respondenterna tränar sju träningspass i veckan. Den procentuella fördelningen mellan tennis och alternativ träning har visats sig vara 78-22. En klar skillnad mot förbundets rekommendation på 65-35. Denna studie har även konstaterat att antalet tävlingar mellan respondenterna skiljer sig åt, dock har majoriteten deltagit i två tävlingar den senaste månaden. Avslutningsvis visar resultatet att samverkan mellan hem och föreningsmiljö visat sig vara goda, då respondenterna angivit att de känt stöd från sina föräldrar och tränare, plus att kontakten mellan dem fungerar bra. Slutsats I denna studie har skillnader mellan förbundets rekommendationer och svenska elitjuniorers verklighet, i avseende på träningsfördelningen mellan tennis och den alternativa träningen påvisats. Dock har inga exakta träningstimmar kunnat redovisas i denna studie vilket gör att delar av resultatet har diskuterats fram. Slutsatsen är att tennisungdomarna tränar för mycket tennis och för lite fys, vilket i slutändan kan resultera i skador. Prognosen för att uppnå förbundets tävlings rekommendation har visat sig vara goda för respondenterna. Den sociala miljön har konstaterats vara god för respondenterna i denna studie, då stödet från tränare och föräldrar visats sig vara goda.

I vårt examensarbete ville vi ta reda på mer om barn till alkoholister och då framförallt flickor. Eftersom dessa barn ofta glöms bort av omgivningen och på så sätt själva får hantera sin svåra situation. Alkoholism är vanligare än man tror och barnen som lever i dessa familjer är många. Vår undersökning speglar situationen för barn till missbrukare ur följande tre perspektiv: - Vilka signaler ger flickor som lever i alkoholisthem till oss pedagoger ute på förskolan? - Hur kan vi som pedagoger hjälpa döttrar till alkoholister under deras tid på förskolan? - Kan vi som pedagoger påverka det sociala arvet? Vi har använt oss av litteratur och intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har intervjuat en förskollärare, en familjeterapeut och tre flickor till alkoholister. De resultat vi kunnat utläsa genom litteratur och djupintervjuer är just vikten av att vi som pedagoger och vuxna människor i dessa barns närhet reagerar på de symtom som finns och gör något åt saken. Vi kom fram till att kunskapen om dessa barn inte är så stor bland personalen på våra förskolor som man hade velat att den skulle vara. Signalerna som barnet sänder ut när de inte mår bra kan variera. Det är av betydelse att vi som pedagoger känner till barnet och dess normala utveckling samt hur de reagerar på händelser. Detta gör att vi kan se om det är något som fattas barnet i dess hemmiljö. De viktigaste slutsatserna vi kan utläsa av detta är att det för barnet är avgörande hur mycket vi som pedagoger uppmärksammar barnet och dess situation och gör vad vi kan för att hjälpa barnet. Det sociala arvet påverkar individen genom dess väg i livet. Om vi som pedagoger bryr oss på ett äkta sätt under barnets tid på förskolan kan detta för barnet vara ett steg i rätt riktning senare i livet. Sammanfattningsvis skulle vi önska att man uppmärksammade dessa barn mer och satte in större resurser för att hjälpa dem.

Bakgrund: Upp till 25 % av alla barn har någon gång under uppväxten någon typ av uppfödningsproblem.  Begreppet uppfödningsproblem brukar innefatta någon form av svårighet med att suga, tugga och svälja och delas ofta in i olika kategorier beroende på symtombild eller tänkt orsak. Symtomen eller den möjliga orsaken får sedan avgöra hur man väljer att behandla problemet. Spektrumet är stort vid uppfödningsproblem, alltifrån svårigheter som inte leder till några egentliga hälsorisker för barnet till allvarliga svårigheter som leder till undernäring och behov av alternativ nutrition.                                         Syfte: Beskriva gruppen barn med uppfödningsproblem vars föräldrar sökt hjälp hos Specialist Barnavårdscentral (SpecialBVC) och att jämföra föräldrarnas upplevelse av problemet före respektive efter avslutad kontakt med denna. Även att undersöka om medicinska och sociala faktorer hos barnet och föräldrar eller olika vårdprocessmått hade samband med föräldrars upplevelse av uppfödningsproblemets svårighetsgrad efter avslutad kontakt.                                                                                                                      Metod: Deskriptiv, komparativ longitudinell studie på redan insamlat material.         Resultat: Det fanns en skillnad i upplevelsen av uppfödningsproblemets svårighetsgrad hos föräldrar efter avslutad kontakt med SpecialBVC. Analysen visade en signifikant positiv förändring av föräldrarnas upplevelse av problemets svårighetsgrad vid jämförelse före respektive efter avslutad kontakt med SpecialBVC. I populationen för den deskriptiva analysen hade 13  % av mödrarna depression och 17  % annan psykisk ohälsa. Många familjer (32 %) hade ett sviktande nätverk. Förekomst av dessa faktorer hos föräldrar vid uppfödningsproblem hos barn stöds i annan forskning.                                            Slutsats: Föräldrarna upplevde att uppfödningsproblemets svårighetsgrad minskade både för barnet och för familjen efter kontakt med SpecialBVC. En förklaring kan vara SpecialBVCs arbetssätt. För att kunna förstå patienten rätt och därmed kunna hjälpa behöver enligt Joyce Travelbee (1971) en relation uppstå mellan patient och behandlare. SpecialBVCs arbetssätt att genom hembesök med noggrann anamnesupptagning, planering av behandling utifrån familjens resurser samt uppföljning på det sätt som passar familjen ligger väl i linje med Joyce Travelbees Interaktionsteori. / Background: Up to 25 % of all children have at some time during childhood some type of eating difficulties. The concept of eating difficulties usually include some form of difficulty with sucking, chewing and swallowing. Eating difficulties are often divided into different categories depending on symptoms or the supposed cause. The symptoms or the possible cause to, decides how to treat the child. The spectrum is wide for eating difficulties, ranging from difficulties that do not lead to any real health risk, to severe difficulties leading to malnutrition and the need for alternative nutrition.                                                 Purpose: To describe the group of children with food problems whose parents sought help from specialist Child health (SpecialBVC) and comparing the parent's perception of food problems before and after completion of contact with SpecialBVC. Also see if the medical and social factors in the child and parent, and various health care processes measures related with the parent's perception of the difficulty of the food problem after finishing the contact. Method: Descriptive, comparative longitudinal study on the already collected material. Results: There was a difference in the experience of the severity of the food problem of parents after completing contact with SpecialBVC. This difference was significant. The study population had a high percentage of maternal depression or other mental illnesses. Many families had a failing network. These factors among parents supports the already done research on breeding problems in children.                                                        Conclusion: Parents perception of the severity of the food problem for both the child and family decreased after contact with SpecialBVC. One explanation may be SpecialBVCs approach that can be transferred in Joycee Travelbees interaction theory. To properly understand the patient seeking care, and thus able to help must first be a relationship-interaction occur. The result is a mutual contact and understanding that health care is based on forward.

<p>In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college.</p> / <p>Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.</p>

In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college. / Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis. / Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosocialaproblem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år. För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få extra stöd i skolan med en diagnos.

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna. Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn. Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.

Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares roll när det uppstår situationer i förskolan där det uppmärksammas att ett barn far illa i sin uppväxtmiljö. Det är en kvalitativ enkätstudie som syftar till att synliggöra förskollärares egna kunskaper och erfarenheter av barn som far illa i sin uppväxtmiljö. Studien utgår från en hermeneutisk ansats där våra tolkningar, förståelser samt förförståelser ligger till grund för vårt analysarbete. Resultatet av studien visar på kunskap, bristande kunskap och erfarenhet hos examinerade förskollärare där barn far illa i sin uppväxtmiljö men även en brist på stödjande dokument i förskolor för hur arbetet med dessa barn bör gå till. Förskollärarna lyfter att en utbildning inom området vore av vikt för att kompetensutveckla personalen på förskolorna.