Ph.D. Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand, 2011 / This study analyses the manner in which animals are represented in selected poetry from Malawi, Zimbabwe and South Africa. It discusses the various modes of animal representation the poets draw on, and the ideological influences on their manner of animal representation. It explores the kinds of poetic forms the poets employ in their representation of animals and examines the manner in which ecological or environmental issues are reflected in the poetry. Further, the study determines the extent to which the values expressed in the poems are consistent with, or different from, current ecological orthodoxies and the ways in which the metaphors generated in relation to animals influence the way we treat them. The study shows that in the selected poetry animals occupy a significant position in the poets’ exploration of social, psychological, political, and cultural issues. As symbols in, and subjects of, the poetry animals, in particular, and nature in general, function as tools for the poets’ conceptualisation and construction of a wide range of cultural, political, and philosophical ideas, including among others, issues of justice, identity, compassion, relational selfhood, heritage, and belonging to the cosmos. Hence, the animal figure in the poetry acts as a site for the convergence of a variety of concepts the poets mobilise to grapple with and understand relevant political, social, psychological and ecological ideas. The study advances the argument that studying animal representation in the selected poetry reveals a range of ecological sensibilities, as well as the limits of these, and opens a window through which to view and appreciate the poets’ conception, construction and handling of a variety of significant ideas about human to human relationships and human-animal/nature relationships. Further, the study argues that the poets’ social vision influences their animal representation and that their failures at times to fully see or address the connection between forms of abuse (nature and human) undercuts their liberationist quests in the poetry.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

本研究旨在探討宜蘭縣城鄉國中學生學習態度、家長參與及學習成就比較之研究。研究對象是以宜蘭縣各類型國中為分析單位，搜集國中學生三年前、後的學習成就比較，並透過問卷調查方式搜集所需的資料，再運用各種統計方法對有效樣本加以分析檢視，歸納結論如下： 壹、宜蘭縣國中學生在不同背景變項的學習成就之情形 一、宜蘭縣國中不同學校類型其學習成就，都會型學校高於鄉村型學校，有顯著差異；但對高分群的學生，鄉村型學校的學生其學習成就是高於都會型學校的學生。 二、宜蘭縣不同規模的國中學校其學習成就有顯著差異，大型學校高於中型學校，中型學校高於小型學校；但對高分群的學生，中型和小型學校的學生其學習成就是高於大型學校的學生。 三、宜蘭縣國中越區就讀和未越區就讀學生其學習成就有顯著差異，越區就讀高於鄉村未越區就讀學生；但對高分群的學生，鄉村型未越區的學生其學習成就是高於越區就讀的學生。 四、宜蘭縣國中不同性別學生其學習成就在國文、英文和前後測總分中有顯著差異，女生的學業成就表現比男生好。 貳、宜蘭縣國中學生學習態度、家長參與度與學生學業成就之情形 一、不同背景變項之宜蘭縣國中學生學習態度情形： 1. 學生性別：宜蘭縣國中女學生在學習態度顯著高於男學生。 2. 越區就讀：「都會型｣學校之國中學生主動學習構面明顯高於「鄉村型｣學校生，但「都會越區｣的國中學生習態度和「鄉村型」學校並未有顯著性差異。 3. 入學成績：「高分組｣的學生其學習態度高於「低分組｣學生。 4. 升學期望：期望進入「高中｣之國中學生學習態度明顯高於期望其他各組期望之國中學生；期望進入「高職｣、「五專｣之國中學生學習態度明顯高於期望「就業｣之國中學生。 5. 家長社經：「父母高社經地位｣之國中學生學習態度明顯高於「父母低社經地位｣。 6. 學校規模：「大型學校｣之國中學生計畫執行構面明顯高於「中型學校｣之國中學生，「中型學校｣之國中學生計畫執行構面明顯高於「小型學校｣之國中學生。 二、不同背景變項之宜蘭縣國中家長參與度情形： 1. 學生性別：女學生之家長親師輔導顯著高於男學生之家長。 2. 越區就讀：「都會型｣學校之學生家長參與度各層面及整體明顯高於「鄉村型｣學校之學生；且「都會越區｣之學生在家長參與度及學業參與構面高於「鄉村未越區｣之學生。 3. 入學成績：「高分組｣之學生在家長參與度各構面之得分高於入學成績為「低分組｣之學生。 4. 升學期望：期望進入「高中｣學生之家長參與度各構面皆高於其他各組期望之學生。 5. 學校規模：「大型學校｣之學生在家長參與度與學業參與明顯高於「小型學校｣之學生。 三、不同背景變項的宜蘭縣國中學生，在學習成就和學業成績進步之情形： 1. 學生性別：不同性別之學生在學習成就中，國文、英文、總分等均達顯著水準，女生高於男生；但在學業成績進步的情形則未達顯著。 2. 越區就讀：「都會越區｣之學生在學習成就各科之得分都顯著高於「鄉村未越區｣之學生。且以學業成績進步情形，在都會地區學校未越區之學生其學業成績進步情形高於從鄉村越區到都會就讀之學生；在鄉村型學校，越區到都會型學校就讀的學生其學業成績進步情形，高於鄉村未越區就讀之學生。 3. 入學成績：「高分組｣之學生學習成就明顯高於入學成績「低分組｣之學生。但「低分組｣之學生學業成績進步情形高於入學成績「高分組｣之學生。 4. 升學期望：（1）期望進入「高中｣之學生學習成就明顯高於期望其他各類期望；期望進入「高職｣、「五專｣之學生學習成就明顯高於期望「就業｣之學生。（2）期望能讀到「研究所｣之學生學習成就明顯高於期望其他各類期望；期望能讀到「大學｣之學生學習成就明顯高於期望就讀「專校｣、「高中職｣、「專校｣之學生。（3）期望進入「高中｣之學生學業成績的進步上明顯高於期望進入「高職｣與「五專｣之學生。 5. 家長社經：「父母高社經地位｣之學生學習成就明顯高於「父母低社經地位｣之學生，且在學業成績的進步上也是如此。 6. 學校規模：「大型學校｣學校之學生學習成就明顯高於「中型學校｣、「小型學校｣學校之學生；「中型學校｣學校之學生學習成就明顯高於「小型學校｣學校之學生。但對學生學業進步分數數並未造成顯著影響。 最後，根據研究結果與結論，提出具體建議，以供教育行政機關、學校、家長與未來研究之參考。

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad som motiverar människor att engagera sig i den lokala utvecklingen av platsen där man bor och hur det engagemanget praktiskt tar sig uttryck. Vidare ämnar uppsatsen undersöka hur kommuner – i rollen som den politiska nivån av offentlig sektor närmast medborgarna – tänker kring och agerar för att främja engagemang för lokal utveckling.  Syftet är aktuellt i och med pågående polarisering kopplad till ekonomi, geografi och demokrati samt jämlikhet. Konstruktivistisk grundad teori används som metodinspiration, med två fallstudier där medborgare, politiker och tjänstepersoner intervjuas i två lokalsamhällen på landsbygd, nämligen Svågadalen i Hudiksvalls respektive Röstånga i Svalövs kommun. Resultatet visar att kommunerna till viss del präglas av traditionella och hämmande strukturer kopplade till såväl urban norm som tillväxtnorm, samtidigt som politiker och tjänstemän ser behov av förändring. Lokalsamhällena präglas till stor del av sammanhållning och social innovation med god potential för omställning till ett hållbart samhälle. En slutsats är att organisering på lokala samhällsnivåer kan ses som en sorts subpolitik, som visar på självorganisering som ett sätt att bemöta upplevelsen av att det gamla systemet inte förmår hantera förändringar i tillräckligt hög takt och i tillräckligt demokratiska former. Att främja hållbar utveckling implicerar att ta tillvara på det lokala engagemanget på olika sätt.

323f. / Submitted by Suelen Reis (suziy.ellen@gmail.com) on 2013-05-13T15:33:59Z No. of bitstreams: 1 Tese Jorge da Silva.pdf: 2782861 bytes, checksum: b926151c916ca8473a6e5960cf4892f7 (MD5) / Approved for entry into archive by Alda Lima da Silva(sivalda@ufba.br) on 2013-06-04T21:00:39Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese Jorge da Silva.pdf: 2782861 bytes, checksum: b926151c916ca8473a6e5960cf4892f7 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-06-04T21:00:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Jorge da Silva.pdf: 2782861 bytes, checksum: b926151c916ca8473a6e5960cf4892f7 (MD5) Previous issue date: 2005 / A presente tese estuda a concordância verbal na terceira pessoa do plural no português popular brasileiro tomando como corpus de análise a realidade lingüística de três comunidades, duas rurais (Cinzento e Morrinhos) e uma urbana (Poções) do interior do estado da Bahia. Em nosso estudo, consideramos que a concordância verbal apresenta-se como uma regra variável, demonstrando, contudo, fortes tendências à aquisição de padrões que conduzam à aplicação da regra de concordância, aproximando-se cada vez mais da norma culta urbana. Mormente, procuramos discutir o conceito de língua popular, apresentando-lhe as características e indicando os elementos históricos, sociais e lingüísticos de sua origem, formação e da mudança que ora se observa na tendência de progressivo recrudescimento do uso das marcas de flexão indicativas de concordância entre o sujeito e o núcleo do predicado.As três comunidades, embora estejam localizadas no interior do estado da Bahia e na mesma microrregião, apresentam níveis diferenciados de urbanização que se refletem nos usos lingüísticos de seus membros. O estudo quantitativo por nós empreendido apresentou dados que nos levam a concluir que a concordância verbal (a solidariedade entre o sujeito e o verbo na estrutura oracional) tende a ser mais freqüente em contextos lingüísticos em que a diferença entre o singular e o plural é mais perceptível, além de estruturas em que o sujeito antepõe-se ao núcleo do predicado. Os dados, ainda, demonstram que a fala do documentador pode influenciar a ocorrência da concordância na fala dos informantes. Além disso, observamos que os elementos constituintes do sintagma nominal sujeito podem levar à aplicação da regra de concordância. Do ponto de vista dos fatores extralingüísticos, os dados revelam que os homens tendem a fazer mais concordância do que as mulheres e os mais jovens e os adultos, em freqüência semelhante, tendem a efetuar mais concordâncias do que os idosos de suas comunidades. O nosso estudo mostra que o nível de escolarização, mesmo precário, pode favorecer o contato com outros grupos sociais e inserir na fala do informante um novo padrão mais próximo do português culto. Além do mais, o nosso estudo revelou que o contato com os meios de comunicação, especialmente televisão e rádio, é um elemento propagador da norma de prestígio e tende a influenciar os indivíduos na aplicação da regra de concordância. Demonstramos, ainda, que o estágio de urbanização pode favorecer o processo de aquisição de um padrão lingüístico tendente a apresentar progressivamente a ocorrência da concordância entre o sujeito e o predicado. O presente estudo revela, ainda, uma situação de continuum em que características da língua culta começam a ser adquiridas pelas camadas populares a depender do nível ou do acesso ao letramento e aos benefícios da urbanização. / Salvador

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:39:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 5027.pdf: 7561433 bytes, checksum: 02a9b5d7802749626911747475ff35df (MD5) Previous issue date: 2013-02-25 / This study sought to investigate the public policy and education in the countryside, as well as the infrastructure available in schools that have rural demands of subjects in São Carlos and its Rural Villages: Água Vermelha e Santa Eudóxia. By analyzing the existing infrastructural differences between these schools in rural villages and schools in urban areas of São Carlos, it was discussed how these differences affect both the lives of those who live in rural villages as well the lives of the people who live in the city. Therefore it was necessary to analyze the Political Pedagogical Project - PPP and Management Plan - MP implemented in the researched institutions, the issues. We seek to understand the environment of the institutions located in rural villages and in the urban area aiming to discuss the infrastructure of these schools and the demand of rural subjects. For such research, it was done survey using bibliographic research, field research and file research as a methodological procedure, so it was chosen three schools of São Carlos, two schools from rural villages and a school in the urban area. Visits were paid in these schools, documents were analyzes and interviews were recorded with some students, teachers, principals and coordinators. / A presente pesquisa investiga as políticas públicas para educação no e do campo, bem como a infraestrutura disponibilizada nas escolas que tem demandas de sujeitos rurais no município de São Carlos e suas Vilas Rurais: Água Vermelha e Santa Eudóxia. Ao analisar as diferenças infraestruturais existentes nessas escolas das áreas urbanas e rurais do município de São Carlos, discutiu-se como essas diferenças interferem tanto na vida de quem mora nas vilas rurais quanto de quem mora na cidade. Para tanto foi necessário analisar o Projeto Político Pedagógico - PPP e o Plano Gestor - PG implementado nas instituições pesquisadas. Nesse sentido observamos o entorno das instituições localizadas nas vilas rurais e a instituição localizada no centro urbano, tendo como objetivo discutir a infraestrutura dessas escolas e a demanda dos sujeitos rurais. Para tal foi realizado um levantamento utilizando como procedimento metodológico a pesquisa bibliográfica, pesquisa de campo e pesquisa documental, assim escolhemos três escolas do município de São Carlos, duas escolas das vilas rurais e uma escola da área urbana. Foram realizadas visitas nessas escolas, análise documental e entrevistas gravadas com alguns alunos, professores, diretores e coordenadores.

Submitted by isabela.moljf@hotmail.com (isabela.moljf@hotmail.com) on 2017-07-19T14:40:14Z No. of bitstreams: 1 carlacristianenunes.pdf: 14134828 bytes, checksum: b7d72be4f8e5f16dc7c7c42f19705e1f (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-08-08T17:47:11Z (GMT) No. of bitstreams: 1 carlacristianenunes.pdf: 14134828 bytes, checksum: b7d72be4f8e5f16dc7c7c42f19705e1f (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-08-08T17:47:36Z (GMT) No. of bitstreams: 1 carlacristianenunes.pdf: 14134828 bytes, checksum: b7d72be4f8e5f16dc7c7c42f19705e1f (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-08T17:47:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 carlacristianenunes.pdf: 14134828 bytes, checksum: b7d72be4f8e5f16dc7c7c42f19705e1f (MD5) Previous issue date: 2009-03-30 / Compreendendo campo e cidade, rural e urbano como categorias e realidades peculiares, mas indissociáveis, a questão de investigação norteadora deste trabalho tem como foco a representação dessas formas e conteúdos por crianças de Juiz de Fora (MG), entre 8 e 12 anos, com experiências consideradas tipicamente urbanas. O interesse por esta questão nasce de histórias incômodas ouvidas em minha infância e ganha novos matizes a partir de uma pesquisa realizada no final da graduação em Geografia no ano de 2004. O presente trabalho é construído em coerência com os pressupostos da investigação qualitativa e tem como objetivo conhecer as representações de campo e cidade das 12 crianças participantes, através de seus desenhos e falas, ansiando perceber as concepções que lhes estão subjacentes. As descobertas da pesquisa são pensadas à luz de referências teóricas como Milton Santos, Paulo Freire, Rafael Straforini e Helena Coppetti Callai, na defesa de que a Geografia tem uma função social de auxílio na leitura do lugar-mundo. Se campo e cidade não são espaços independentes, argumento que eles precisam ser pensados no espaço escolar por conta das relações complexas guardadas entre eles. / Understanding rural area and urban area, with singular realities and categories but not dissociable, is the focus in this research with the representation of these concepts by children, between 8 years old and 12 years old, from. Juiz de Fora - MG with considerable urban experience. The interest in this issue comes from childhood stories and gained a new direction with a study realized in the final semester of Geography in 2004. The present work is built according to qualitative investigation and aims to know the rural area and urban area representations of the 12 children participants through drawings and speeches, wishing to notice the conceptions that are subjacent. This investigation is based on Milton Santos, Paulo Freire, Rafael Straforini e Helena Coppetti Callai theories to argument that geography has a social role assistance in place/world reading. If rural area and urban area are not independent places, I argue that they need to be thought in the education field because of the complex relation between them.

En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.

The purpose of this research is to investigate whether or not adult education acts as an agent for social change in Lesotho, especially in communities of the urban and rural poor. The importance and value of adult education as an agent for social change are highlighted. The study has employed a descriptive approach with case studies, involving samples from chiefs, the Ministry of Education and three prominent institutions: the Lesotho Distance Teaching Centre, the Lesotho Association ofNon-Formal Education and the Institute of Extra Mural Studies. The samples of these constituencies totalled one hundred and forty-three. The study has used interviews, questionnaires and observations for collection of data. The researcher observed and judged the natural environment under which facilitation education occurred. Occurrences of all instances under observation were recorded and analysed. The study revealed that even though there is no government policy regarding adult education in Lesotho, the role played by adult education is important as an agent for social change. Adult education has proven its importance and value as a means of providing solutions to pressing issues and problems of the disadvantaged groups. Adult education has a wide range of achievements through which social change is visible and measurable. On the other hand, there is an equally strong opposing side that argues that adult education, as a provision of education in general, does not bring social change in Lesotho; instead, it perpetuates social inequalities that exist. Adult education, according to practices which conform to consensus and conflict paradigm principles, is used as an instrument to promote and strengthen the status quo of social inequalities in Lesotho. However, the researcher believes, through the findings of this study, that educating the urban and rural poor is a reasonable move because these groups constitute a large number of the human resource in Lesotho. With this human resource, if well developed, it is hoped that all other resources can be mobilised for the good of the nation. Lastly, the researcher believes that follow-up studies are needed in order to assess impact of adult education in Lesotho and recommends further research concerning adult education programmes and other pressing issues that are not included in this study. / Curriculum and Instructional Studies / D. Ed. (Didactics)