Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnors upplevelser av urininkontinens var besvärande men att vissa kvinnor använde sig av strategier för att hantera vardagen. Fyra kategorier var framträdande: upplevelsen av förlorad kontroll, upplevelsen av urininkontinens som tabubelagt ämne, upplevelsen av begränsningar i vardagen och upplevelsen av att hantera vardagen. Trots att urininkontinens är vanligt förekommande finns fortfarande brister i vårdens omhändertagande av urininkontinenta kvinnor. Sjuksköterskor bör bli bättre på att identifiera och informera kvinnor som lever med urininkontinens. Mer kunskap om urininkontinens inom sjuksköterskeutbildning och bland vårdpersonal behövs. / Urinary incontinence is a global problem that affects more than 50 million people and is three times more common among women than in men. Urinary incontinence means reduced quality of life by affecting women physically, psychologically, sexually and socially. Nurses encounter women with urinary incontinence and in order to provide high quality care and promote health, knowledge is needed on how women experience urinary incontinence. The purpose of this study was to describe women's experiences of living with urinary incontinence. The method was a literature review consisting of 13 articles. The result showed that women's experiences of urinary incontinence were bothersome but that some women used strategies to cope with everyday life. Four categories were prominent: the experience of loss of control, the experience of urinary incontinence as a taboo subject, the experience of limitations in everyday life, the experience of dealing with everyday life. Although urinary incontinence is common, there are still deficiencies in the health care of urinary incontinent women. There is a need for nurses to become better at identifying and informing women living with urinary incontinence. More knowledge about urinary incontinence is needed in nursing education and among health professionals.

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem som innebär ett stort socialt problemför många individer. Urininkontinens förknippas med skamkänslor och upplevs avmånga kvinnor som något tabu och har en negativ påverkan på livskvalitén. Kvinnorignorerar ofta symtomen och väntar länge innan de söker hjälp då urinläckaget inteupplevs som en sjukdom. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskankan identifiera kvinnor med urininkontinens. En tidig identifiering av kvinnor medurininkontinens kan medföra hälsovinster såväl på individnivå som på hälso-ochsjukvårdsnivå. Metoden är en integrativ systematisk litteraturstudie, där bådekvalitativa och kvantitativa resultatartiklar ingår. Resultatet visar att det behövsinformation och utbildning, ett multidisciplinärt samarbete samt ett aktivt arbetegenom screening för att identifiera kvinnor med urininkontinens. Ett störreinformationsflöde och rådgivning från primärvården är önskvärt för att minska dentabubelagda stämpeln som urininkontinens har. Framtida forskning bör riktas påprevention, screening, utredning och behandling av urininkontinens. Ettmultidisciplinärt samarbete krävs då kvinnor inte enbart träffar distriktssköterskaninom primärvården utan även besöker andra vårdinrättningar. Primärvårdensförebyggande arbete och patientundervisning kommer fortsätta att vara viktigt nu ochi framtiden då urininkontinens ökar med åldern i en allt åldrande befolkning. / Urinary incontinence is a broad health issue which causes an extensive social impact and consequences for many individuals. Urinary incontinence is often accompanied by feelings of shame and by social taboo. It has a negative impact on quality of life. Women tend to ignore the symptoms and refrain from seeking medical help because urinary leakage is generally not perceived as an illness. The purpose of this study is to determine how a district nurse can identify women who suffer from urinary incontinence. Detection is crucial in regaining a beneficial health status, both on an individual level as well as on a national health care level. The method applied in this study is a systematically integrated study of literature. Results state a need for information and education, as well as cooperation between multiple health care disciplines and through screening in order to identify women who suffer from urinary incontinence. A broader information flow, guidance and advice from primary care givers is essential in order to decrease the level of taboo. Future research should be aimed at prevention, screening, evaluation and treatment of urinary incontinence. A multi-disciplinary work ethic is essential as urinary incontinence is often not the primary reason for medical help seeking, neither is every potentially affected woman by definition being seen by a district nurse. Prevention on a primary care level combined with the education of patients is and will remain a crucial factor as urinary incontinence prevalence increases with age. The phenomenon of a generally increasing overall ageing population within the western world should be taken into account.

Bakgrund: Cirka 30 - 40 procent av personer över 65 år uppskattas ha besvär med urininkontinens och det förekommer felaktiga uppfattningar om att det är en del av det normala åldrandet. Urininkontinens kan påverka den drabbade äldre personens fysiska, sociala och psykosociala hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Omvårdnad vid urininkontinens bör fokusera på insatser som möjliggör självständig hantering av urininkontinens samt regelbundna toalettvanor. Då det finns behov av inkontinensskydd är det ett effektivt och diskret sätt att hantera urininkontinens men felanvändning kan bidra till ökad risk för komplikationer. Otillräckliga kunskaper gällande urininkontinens har visat sig leda till att omvårdnaden inte utförs evidensbaserat vilket i sin tur blir en riskfaktor för den äldre personen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid vård av äldre personer med urininkontinens på geriatriska slutenvårdsavdelningar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med åtta sjuksköterskor på tre geriatriska slutenvårdsavdelningar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Huvudfynd: Urininkontinens ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde och beskrevs vara centralt i omvårdnaden. Trots det framfördes en beskrivning om hur omvårdnaden såg ut i verkligheten då urininkontinens ansågs normalt för äldre och generellt inte uppfattades som ett problem. Ämnet var tabubelagt och behandlades inte seriöst på avdelningarna. Därmed blev omvårdnad vid urininkontinens lågt prioriterat då andra delar i omvårdnaden värderades högre och därför lämnades ansvaret över till undersköterskorna. Samtidigt skildrades dock en vision om vad god omvårdnad vid urininkontinens var och hur vården egentligen borde utformas men även hinder till att uppnå detta. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig roll gällande omvårdnad vid urininkontinens och vårdpersonalens agerande kan påverka den äldre personens situation negativt. De behöver utmana stigmatiseringen av urininkontinens och lyfta omvårdnad vid urininkontinens som ett arbete som främjar den äldre personens värdighet. Ökade kunskaper om evidensbaserad vård tillsammans med en organisation som stödjer ett personcentrerat förhållningssätt kan bidra till en bättre vård och välbefinnande för den äldre personen och därmed ge ökad livskvalitet.

No description available.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI(urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- ochsjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilkafaktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metodtillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien.Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ ochkvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar attfaktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristandekunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI,ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet. Ytterligare studier efterlysesutifrån kulturella aspekter för att öka förståelsen för de behov som kvinnorupplever i samband med UI.Nyckelord: hjälpsökande, kvinnor, sjuksköterska, urininkontinens / In Sweden, 10-15 % of the female population is estimated to be living with UI(urinary incontinence). Only a minority of affected women seek health care fortheir symptoms. This literature review aims to examine the factors that limitwomen with UI from seeking help. Goodman’s method was applied as a model tostructure the procedure in the literature review. The compiled data is based on tenscientific articles of either quantitative or qualitative nature from Sweden,Norway, the UK and USA. The results indicate that factors restricting womenfrom seeking help are associated with lack of knowledge, physiciancharacteristics, emotional aspects, attitudes toward UI, age, degree of symptomsand the impact on quality of life. Further studies are called for on the basis ofcultural aspects to enhance understanding of the needs that women experience inrelation to UI.Keywords: help-seeking, nurse, urinary incontinence, women

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl. I svårare fall kan UI påverka sömnen och orsaka trötthet och depression vilket kan ha inverkan på familjelivet. UI kan förorsaka isolering eftersom patienten inte vill avslöja sina problem. UI innebär en stor utgift för samhället. Det finns flera sätt att behandla UI: ändrade vanor, bäckenbottenträning, medicinering och operation. En nackdel med denna studie är att ämnet vid UI är smalt och att det är sparsamt med relevant litteratur. Resultat av denna studie visar att varje kvinna är unik och har sitt eget sätt att uppleva UI. I diskussionen relaterade författarna sina egna resultat till teoretisk modell av människans livsrum som beskrivits av Katie Eriksson professor i Finland. / The aim of this study is to explore how elder women experience urinary incontinence (UI). UI is common in elder women. The number of old incontinent women is supposed to increase considerably until 2050. It is known that the severity of UI symptoms usually increases at old age. Although UI might be a serious disorder, many women seem to tolerate and accept it surprisingly well. In more severe cases, UI can have impact on sleep and cause tiredness and depression which might have impact on family life. UI can also be the cause of isolation since the patient does not want to expose her hygienic problems. UI means a costly expense for the society. There are several methods to treat UI: new habits, pelvic training, medicines and surgery. A drawback in this study is that the topic is narrow and that relevant literature is rare. The result of this study is that every woman has own unique experience of UI. In the discussion the authors related their results to theoretical model of life rooms described by Professor Katie Eriksson in Finland.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi. De tio vetenskapliga artiklarna söktes i olika databaser som PubMed och Cinahl. Resultatet består av fyra kategorier: att leva med en tabubelagd sjukdom, känna sig oren och leva i skam, att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv, bemötande och attityder hos vårdpersonalen. Kvinnors livssituation påverkas i mycket hög grad och upplevelsen av urininkontinens är mycket individuell. Det är därför önskvärt att sjuksköterskor kan identifiera och stödja de kvinnor som drabbas för att dessa ska uppnå en bättre balans i det dagliga livet. / Changes in quality of life as a result of urine incontinence are a common phenomenon. Despite all the modern treatments there are a lot of women receiving negative consequences. These consequences affect both the body and psyche. The aim of the study is to illuminate women experience in living with urine incontinence and their experiences of care and treatment. The method used for this study to systematic search relevant literature was Willman’s methodology. Ten scientific articles were found in databases such as PubMed and Cinahl. The result contain four categories; to live with an imposed taboo illness, to feel unclean and live in shame, to restrict your day-to-day and sexual life, meeting and attitude among nursing staff. Women’s situation is affected enormously, however, the experience of urine incontinence is very much individual. Therefore it is desirable that nurses identify and support those women who are affected to reach a better balance in day-to-day life

Urininkontinens är en folkhälsosjukdom som förekommer i hela världen och definieras som ofrivilligt urinläckage. Samhällskostnaderna är stora. Urininkontinens påverkar kvinnors liv och skapar känslor av skam vilket orsakar lidande. Det finns flera olika typer av urininkontinens. De vanligaste typerna är ansträngningsinkontinens, träningsinkontinens och blandinkontinens. Det är viktigt med adekvat anamnes och utredning för god vård och det finns många behandlingsstrategier. Distriktssköterskan har en bred kompetens och har en viktig roll i vården av patienter med urininkontinens. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkades av urininkontinens, för att tydliggöra kvinnors tillvaro och belysa främjande faktorer för god vård. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har tillämpats. Det framkom att livskvaliteten påverkades negativt av att leva med urininkontinens och bidragande faktorer var känslor av skuld och skam. Intensiteten av urinläckage och hur länge kvinnan levt med urininkontinens var betydande faktorer till hur livskvaliteten skattades. Sambandet mellan undvikande beteende, psykologiska och sociala faktorer var utmärkande för att kvinnor inte valde att söka vård. Även okunskap var en stark bidragande faktor till att kvinnor inte sökte vård. Därför är det viktigt att motivera kvinnor till att söka vård och prata om urininkontinens för att minska stigma och skam kring ämnet.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som växer i takt med att medellivslängden ökar. Urininkontinens skapar ett stort lidande hos personen och leder till dålig livskvalité. Personer vågar inte berätta eller söka hjälp på grund av skam och genans och isolerar sig. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där god hälsa och livskvalitet ska stöttas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med urininkontinens. Metod: För studien valdes en allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Sjuksköterskans kunskap, Vårdens utformning och Patientrelationen. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter påvisade stora brister i vården av personer med urininkontinens som grundades i utebliven utredning, vilket ledde till att inkontinensskydd blev en standardbehandling speciellt för äldre. Riktlinjer för utredning och behandling finns och dessa behöver implementeras i praktiken. Ytterligare forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av förebyggande vård av riskgrupper för urininkontinens skulle också kunna bidra till förbättrad hälsa och hållbarhet. Nyckelord: omvårdnad, personcentrerad vård, sjuksköterskans erfarenheter, urininkontinens

Bakgrund: Urininkontinens och rektusdiastas är vanliga besvär postpartum och kan kvarstå upp till flera år efter förlossningen. Träning för bäckenbottenmuskulaturen och magmuskulaturen är vanliga rekommendationer för dessa besvär, men evidensen kring om det har positiva effekter är inte samstämmig i olika studier. Fysioterapi ingår i nuläget inte i vårdkedjan efter förlossning. Detta trots att fysioterapeuter kan ha en roll postpartum med råd kring träning och aktivitet.        Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om fysioterapeutiskt ledd träning kan reducera problematik för kvinnor postpartum gällande urinläckage samt rektusdiastas jämfört med sedvanlig vård eller självständig träning. Metod: Detta är en litteraturstudie som granskat totalt 8 stycken artiklar. De har kvalitetsgranskats via PEDro-scale. Sökningar har gjorts i 3 olika databaser. Relevanta artiklar valdes ut via titel och abstract.  Resultat: Övervägande del av artiklarna kring träning för bäckenbottenmuskulaturen för att reducera urininkontinens visar på att träning har en positiv effekt första tiden postpartum men att det inte finns några signifikanta resultat på att träning har en långsiktig effekt. Sammanställning av artiklarna kring träning för rektusdiastas visar inte på en signifikant förbättring av rektusdiastas.  Diskussion: Tidigare forskning visar på ungefär samma resultat som granskas i denna litteraturstudie. Otillräcklig och lågkvalitativ forskning gör att evidensen inte är tillräckligt stark för att dra nya slutsatser.  Konklusion: Det behövs mer forskning kring hur fysioterapeutiskt ledd träning kan reducera problematik för kvinnor postpartum med urininkontinens samt rektusdiastas, kortsiktigt och långsiktigt.