Abstrakt Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt problem bland kvinnor och kan generellt definieras som oavsiktligt läckage av urin. De mest förekommande typerna av urininkontinens är ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens samt blandinkontinens. Urininkontinens förekommer i alla åldrar men ökar med stigande ålder. Urininkontinens kan orsaka ett stort lidande och påverka kvinnor på olika sätt i det dagliga livet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenhet av att leva med urininkontinens. Metod: En kvalitativ design har använts med en fenomenografisk forskningsansats. Patienter från tre olika inkontinensmottagningar i Kronobergs län har enskilt intervjuats. Data har sedan analyserats enligt en fenomenografisk analys. Resultat: Fem beskrivningskategorier framkom av analysen och beskrivs i resultatet. Att känna begränsningar i vardagen, att kunna hantera vardagen, att lägga skulden på sig själv, att hantera stressade situationer samt att våga. Slutsats: Att leva med urininkontinens påverkar kvinnors vardag på olika sätt. Det medför olika begränsningar i vardagen som att inte kunna utföra de saker som de önskar. Det innebär också att i stressade situationer använda sig av olika strategier för att hantera situationen. Många kvinnor lägger skulden på sig själva att de orsakat sina besvär, men det finns även kvinnor som inte anser urinläckage som något hinder i deras vardag. Däremot anser alla kvinnor det viktigt att våga ta kontakt med vården för att få hjälp med sin urininkontinens.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Blåsdysfunktion orsakar lidande hos personen och är inte en del av ett naturligt åldrande. I åldersgruppen över 65 år beräknas 30–40 % av befolkningen i Sverige vara drabbade och många av dem får vård och behandling i hemsjukvård eller i särskilda boendeformer. Sjuksköterskan ska kunna göra en bedömning, planera och genomföra omvårdnad i partnerskap med personen som vårdas. Den äldre personen kan tro att urininkontinens är en del av ett naturligt åldrande och att det inte finns någon behandling att tillgå. Både livskvalitén och det dagliga livet påverkas i olika grad.  Syfte: Att översiktligt sammanställa forskningsstudier som berör sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med inkontinensvård inom hemsjukvård och särskilt boende Metod: Föreliggande studie är en scoping review. Artiklarna i föreliggande studie söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt resulterade sökningen i 7 artiklar som svarade på studiens syfte. Huvudresultat: Det framkom i flertalet artiklar en strävan att bevara personens värdighet och erfarenheter av att personen upplevde psykosociala problem. Teamarbetet ansågs vara av betydelse men det framkom olika upplevelser kring det. Sjuksköterskorna beskrev olika erfarenheter av inkontinensskydd och inom särskilt boende beskrevs hinder att kunna individanpassa skydden. Slutsats: Det har framkommit i föreliggande studie att sjuksköterskor har erfarenhet av att urininkontinens kan leda till stort lidande för personen som är drabbad och har stor inverkan även på andra delar i omvårdnaden. Kunskapen om att urininkontinens påverkar hela personen och att bedömning samt behandling av urininkontinens kan innebära ökad livskvalité och värdighet har framkommit i flertalet artiklar. Den personcentrerade vården kan öka livskvalitén för personen som har urininkontinens.

No description available.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som drabbar mer än en halv miljon av Sveriges befolkning. Urininkontinens är den vanligaste komplikationen efter förlossning. Bäckenbottenträning är den främsta interventionen vid urininkontinens, trots det är det många som inte återhämtar sig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa, granska och undersöka effekterna av bäckenbottenträning under och/eller efter graviditet avseende urininkontinens. Metod: Litteratursökningen gjordes i PubMed, Cinahl och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier som var peer-reviewed, på engelska, och mellan årtalen 2010-2021. Studier inkluderades om de undersökte effekterna av bäckenbottenträning under/efter graviditet vid urininkontinens i jämförelse med annan eller ingen behandling. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av PEDro-skalan. Resultat:Totalt inkluderades 13 artiklar i studien.  Nio studier hade god kvalitet, fyra studier hade måttlig kvalitet enligt PEDro. Fyra studier, som undersökte bäckenbottenträning under graviditet, visade signifikant skillnad mellan grupperna gällande frekvens, svårighetsgrad och mängd av urininkontinens vid uppföljning till och med slutet av graviditeten. Två studier, som undersökte bäckenbottenträning efter graviditet, visade signifikant minskning i interventionsgruppen gällande frekvens av urininkontinens. En visade signifikanta förbättringar i både interventions- och kontrollgruppen avseende maximal kontraktion av bäckenbotten, frekvens av urininkontinens och styrka av bäckenbotten. En studie, som undersökte bäckenbottenträning både under och efter graviditet visade signifikant bättre resultat vid 4 månader postpartum. Konklusion: Bäckenbottenträning har visat sig ha god effekt avseende urininkontinens under och/efter graviditet. Då studierna skiljer sig gällande antalet deltagare, utvärderingsinstrument, typ av bäckenbottenträning krävs fler studier inom området för att avgöra vilka effekter bäckenbottenträning har och hur den tränas mest optimalt.

Bakgrund: Urininkontinens definieras som ofrivilligt läckage av urin och är ett vanligt hälsotillstånd hos både män och kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för urininkontinens hos män är hög ålder, prostatacancer och urinvägsinfektion. Det finns olika typer av urininkontinens hos män och de vanligaste är ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Urininkontinens upplevs orsaka problem och svårigheter i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av att leva med urininkontinens.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades enligt en integrerad analys.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades under fyra kategorier. Rädsla och osäkerhet för förlust av självbestämmande och identitet. Förändringar i det vardagliga livet som minskad sömn och försämrat arbetsliv samt sexliv. Undvikande av sociala aktiviteter ledde till isolering relaterat till illaluktande urinläckage. Hopplöshet på grund av ineffektiv behandling för urininkontinens relaterat till bristande bemötande och stöd från vården.Slutsats: Män som drabbas av urininkontinens upplever negativa känslor, livsförändringar samt undvikande av sociala aktiviteter. Mer forskning om mäns upplevelser vid urininkontinens i den förändrade livssituationen behövs. Det krävs också mer forskning för att belysa vilket stöd som finns för att minska rädsla och underlätta mäns vardag vid urininkontinens.

Bakgrund: Urininkontinens är ett av de största folkhälsoproblem i Sverige. Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem hos både män och kvinnor men mer förekommande bland kvinnor. Urininkontinens är inte en sjukdom utan ett symtom. Förmågan att hålla kvar urinen är nedsatt. Detta kallas för urinläckage och delas in i olika grupper som stressinkontinens, träningsinkontinens, blandinkontinens och överflödesinkontinens. Upplevelsen av att leva med urininkontinens är individuell och förekommer i olika grader och former. Inkontinensen kan ha negativa effekter på kvinnors välmående. Syfte: Belysa upplevelserna av att leva med urininkontinens som kvinna. Metod: En Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på åtta vetenskapliga artiklar som söktes via två databaser såsom Pubmed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerhetsställa kvalitén. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes vid analysen av de åtta artiklarna. Resultat: Efter genomförd analys av artiklarna framkom det sex kategorier, Att leva med en okontrollerad kropp, känsla av skam, planera vardagen, tabubelagt, undviker sociala sammanhang och rädsla för läckage. Resultatet beskriver hur kvinnor som lever med urininkontinens upplever samt hur de begränsas i deras vardag på grund av sin inkontinens. Slutsats: Att leva med urininkontinens innebär en konstant planering, känna sig rädd för att läcka, en begränsning i livet så som att inte kunna delta i olika aktiviteter. Majoriteten av kvinnorna som lever med urininkontinens avstår från att söka vård och på grund av detta har hälso – och sjukvården en betydelsefull roll. Genom bättre kunskap och förståelse hos kvinnorna och även för hälso- och sjukvården skulle det kunna leda till mer trygghet och fler kvinnor söker vård för urininkontinensen.

Bakgrund: Urininkontinens påverkar individens hälsa och välmående. Sjuksköterskansbetydelse för att identifiera patienter med urininkontinens, och påbörja rättutredning/behandling, är avgörande. Dorothea Orems egenvårdsteori ger en grund tillförståelsen av egenvårdsbehov, för att uppnå hälsa. Begreppet hälsa är en definition somspelar en central roll genom litteraturstudien för att förstå hur hälsa påverkar individen, isin helhet. Syftet: Litteraturöversiktens syfte är att söka belysa upplevelser av att leva medurininkontinens och bäckenbottenträningens inverkan som egenvårdsbehandling. Metod:En litteraturöversikt har genomförts och induktiv design har nyttjats. Resultat: Individermed urininkontinens lider ofta av skam, ångest och rädsla, specifikt vid kontakt medvården, delvis beroende på normer och värderingar i samhället, angående urininkontinens.Bäckenbottenträning är en effektiv egenvårdsbehandling för patienter med urininkontinens.Bäckenbottenträning stärker muskulaturen hos individen och höjer därmed livskvalitetenrent psykiskt, då tillståndet avseendevärt förbättras. Sjuksköterskans spelar en central roll iatt hjälpa patienterna med bäckenbottenträningen. Problematiken ochdokumentationsbristen kring urininkontinens bör uppmärksammas för att en patientsäkervård ska kunna bedrivas. Slutsats: Genom att förbättra och öka informationen till samhälletoch påverka normer/värderingar, kan en säkrare vård initieras. Bäckenbottenträningen sombehandlingsmetod behöver växa som behandlingsmöjlighet för patienterna, dåbäckenbottenträningen visats vara en effektiv, säker och avgörande behandlingsmetod. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell. Analysen resulterade i tre teman: Att leva med en förändrad självbild, Att känna begränsning i sitt sociala och aktiva liv samt Att erfara möten med vården, med underliggande subteman. Resultatet visar att urininkontinens har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Att leva med en okontrollerad kropp leder till skamkänslor då kvinnan upplever urininkontinens som ett tabubelagt tillstånd. Kvinnor använder olika typer av strategier för att dölja sitt problem i ett försök att uppnå kontroll av urininkontinensens oförutsägbarhet. I vår diskussion har vi uppmärksammat att många kvinnor har svårt att söka professionell hjälp och på grund av skam och rädsla och väljer att låta urininkontinensen förbli ett dolt problem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras