Bakgrund: Urininkontinens är ett tabubelagt ämne som påverkar kvinnor negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Cinahl och Medline användes för att få fram artiklarna som svarade på syftet. Resultat: Av de 10 kvalitativa artiklarna som valdes växte två huvudkategorier fram: en känsla av maktlöshet och en del av livet. Den första huvudkategorin utvecklades av två subkategorier: frustration och skam. Den andra huvudkategorin bildades utan subkategorier beroende på att innehållet inte kunde särskiljas. Kvinnor upplevde begräsningar i vardagslivet. Upplevelser som är kopplade till urininkontinens var skam, ångest, rädsla, oro och genants. Många kvinnor accepterade sin urininkontinens och såg det som en del av livet. Slutsats: Kvinnor upplevde att urininkontinens påverkade vardagslivet negativt. Urininkontinens var förenat med skamkänslor och ett lidande i tystnad. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnor med urininkontinens på ett professionellt sätt, bör hen ha omfattande kunskap i ämnet. Ett gott bemötande ledde till att kvinnor upplevde att de kunde hantera och bibehålla egenvårdskapaciteten. / Background: Urinary incontinence is a taboo subject that affect women negatively on physical, psychological and social. The aim: To describe women’s experience of living with urinary incontinence. Methods: A literature review was made. Qualitative articles were processed and analyzed by Fribergs five steps model. Cinahl and Medline was used to get the articles who answered the aim. Result: 10 qualitative articles was chosen to consist of two main categories: feelings of powerlessness and part of life. The first category developed from two subcategories: frustration and shame. The second category emerged without any subcategory since the content can’t be separated.  Women experienced limits in their daily life. Experiences that was connected to urinary incontinence was shame, anxiety, fear, worry and embarrassment. Many women accepted their urinary incontinence and saw it as part of life. Conclusion: Women experience that urinary incontinence affected negatively on their daily life. Women suffered in silent and urinary incontinence is associated with feelings of shame. In order for the nurses to meet women with urinary incontinence in professional way, nurses should have knowledge of the subject. A good meeting can lead to women’s experience of be able to handle the urinary incontinence and preserve self-management.

Bakgrund: Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage och är ett folkhälsopro- blem i Sverige. Det är ett tillstånd som främst drabbar kvinnor och äldre. Syftet: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Metod: Litteraturö- versikt, där kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Datasökningarna utfördes i Medline och CINAHL, där elva artiklar valdes ut. Resultat: Består av tre huvudteman; maktlöshet, utan- förskap och acceptans som växte fram från följande subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Kvinnor upplever urininkontinens som en begränsning i vardagen. Kvinnor accepterar sin livssituation och pratar inte öppet om urininkontinens då det upplevs som skamligt och tabubelagt. Kvinnor upplever att det är lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvården tar upp och samtalar kring urininkontinens. Slutsats: Det behövs en ökad kunskap och förståelse i samhället och inom vården för kvinnor med urininkontinens. Eftersom kvinnor inte själva talar öppet om sin urininkontinens är det viktigt att bedriva vidare forskning kring samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence causes involuntary urinary leakage and is a public health problem in Sweden. It is a condition that primarily affects women and the elderly. Aim: To describe women's experience of living with urinary inconti- nence. Method: Literature review, where qualitative articles were analyzed accor- ding to Friberg's five-step model and compiled into a result. Data searches were con- ducted in Medline and CINAHL, where eleven articles were selected. Result: Consi- sts of three main themes; powerlessness, exclusion and acceptance that emerged from the following subthemes: lost control, a limited life, a sense of shame, negative meetings in health care, adaptation and a part of life. Women experience urinary incontinence as a limitation in everyday life. Women accept their life situation and do not talk openly about urinary incontinence because it is felt as shameful and ta- boo-coated. Women also find it easier to talk about their urinary incontinence if the healthcare brings up and talks about urinary incontinence. Conclusion: There is a need for increased knowledge and understanding in society and in the care of women with urinary incontinence. Since women do not speak openly about their urinary in- continence, it is important to conduct further research on the interaction between healthcare and women with urinary incontinence.

Bakgrund: Urininkontinens betraktas som en folksjukdom i dagens Sverige. Högst procent drabbade är äldre som bor på särskilt boende. Alla med inkontinens har rätt till en utredning, behandling och om behov finns en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Studier visar emellertid att äldre idag oftast erbjuds enklare utredningar och behandlingar samt inkontinenshjälpmedel som inte är anpassade efter det individuella behovet. Felaktiga inkontinenshjälpmedel kan leda till lidande för personen. Till stor del uppfattas den felaktiga användningen bero på okunskap om urininkontinens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av utbildning om hjälpmedel vid urininkontinens. Metod: En intervention bestående av två stycken föreläsningar om inkontinens och inkontinenshjälpmedel till all omvårdnadspersonal på en avdelning på ett särskilt boende. En avdelning på ett annat särskilt boende utgör kontrollavdelning och erhåller ingen utbildning. Bägge grupperna ska sedan göra en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel till de vårdtagare som bor på avdelningen och har inkontinens. Mätning före och efter den individuella utprovningen jämförs. Resultat: Resultatet visar att utbildning till omvårdnadspersonalen kan ge effekter som att inkontinensskydd med lägre absorptionsförmåga används, jämfört med kontrollavdelningen. Störst skillnad kunde utläsas hos interventionsavdelningen under nattetid.   Slutsats: Trots svagheter som ett litet urval kan studien i egenskap av pilotstudie, framvisa ett resultat som går att tolka positivt. Resultatet går att tolka som att utbildning till omvårdnadspersonal innan en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel bidrar till att en mer anpassad utprovning görs. / Background: Urinary incontinence is considered a public disease in today's Sweden. The highest percentage of affected people are elderly living in nursing homes. Everyone with incontinence is entitled to an investigation, treatment and, if needed, an individual testing of incontinence aids. Studies show, however, that older people are usually offered simpler investigations and treatments, as well as incontinence aids that are not adapted to individual needs. Incorrect incontinence aids can lead to suffering for the person. To a large extent, perceived misuse is due to lack of knowledge of urinary incontinence. Aims: The aim of the study was to investigate the effect of education in urinary incontinence on the work with urinary incontinence aids. Method: An intervention consisting of two lectures on incontinence and incontinence aids for all nursing staff in a single department in a nursing home. A department of another nursing home constitutes control group and receives no education. Both groups will then make an individual trial of incontinence aids to the people who live in the department and have incontinence. Measurement before and after the individual test is compared Result: The results show that education for nursing staff can produce effects such as low-absorption incontinence aids compared with the control group. The biggest difference was read by the intervention group during the night time Conclusions: Despite weaknesses as a small selection, the study as a pilot study can show a result that can be interpreted positively. The result can be interpreted as the fact that education for nursing staff before an individual testing of incontinence aids contributes to a more customized testing.

Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett ofrivilligt urinläckage som var fjärde kvinna drabbas av under sin livstid. Många lider av UI i tysthet då tillståndet anses privat och tabubelagt. Kartläggning av sjukdomen är av stort intresse för sjuksköterskan eftersom urininkontinens är en av de osynliga och stigmatiserande sjukdomarna i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor i fertil ålder med urininkontinens upplever sitt dagliga liv samt på vilket sätt sjuksköterskan kan ge stöd och omvårdnad. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. De valda artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Urininkontinens begränsar kvinnorna i vardagen och framkallar känslor av skam och rädsla. Majoriteten av kvinnorna som lever med urininkontinens avstår från att söka vård eftersom tillståndet upplevs privat och svårt att tala om. Kvinnorna accepterade istället urininkontinensen och de begränsningar den medförde, som en del av livet. Tillståndet blir ett handikapp för den aktiva kvinnan som behöver anpassa de aktiviteter hon tidigare kunnat utföra. Konklusion: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär bland kvinnor och har en negativ påverkan på kvinnans livskvalité. Kvinnorna har svårt att prata öppet om sina besvär eftersom de upplever att de inte får den hjälp och stöd de behöver. Kvinnorna behöver stöd från omgivningen och vården då urininkontinens innebär en psykisk belastning. Det behövs ytterligare forskning om kvinnor med urininkontinens och deras upplevelser samt vikten av sjuksköterskans bemötande. / Background: Urinary incontinence (UI) is an involuntary urinary leakage that every fourth woman suffers during her lifetime. Many women suffer from urinary incontinence in silence where the condition is perceived as private and a taboo. The survey identification of the disease is of great interest to the nurses because urinary incontinence is one of the unnoticed and stigmatizing diseases in Sweden. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate how women in reproductive age with symptoms of urinary incontinence experience their daily lives and in which way the nurses can provide support and care. Method: The literature study is based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The selected articles were analysed with qualitative content analysis. Results: Urinary incontinence constrains women's everyday lives and provokes feelings of shame and fear. Most women living with urinary incontinence refrain from seeking care because the condition is experienced privately and as difficult to speak about. The women accepted urinary incontinence and the limitations it imposed as part of their life. The condition becomes a handicap for the active woman who needs to adapt the activities that previously she was able to perform. Conclusion: Urinary incontinence is a common inconvenience among women, and it has a negative impact to their quality of life. Women find it difficult to talk openly about their inconvenience because they feel that they are not receiving the help and support they need. Women need support from their environment and the healthcare because urinary incontinence is a mental restrain. Further research is needed on women with urinary incontinence and their experiences as well as the importance of the treatment received by the nurse´s response.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN ÄLDRE PATIENTENS OMVÅRDNAD VID URININKONTINENSEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Sjuksköterskors upplevelser av den äldre patientens omvårdnad vid urininkontinens. En empirisk intervjustudie. Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som ökar med stigande ålder. Ålder och samsjuklighet är riskfaktorer för urininkontinens. Trots naturliga åldersförändringar är urininkontinens inget som tillhör det naturliga åldrandet. Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har ett väsentligt uppdrag att upptäcka ohälsa, arbeta promotivt och preventivt samt beakta psykosociala utmaningar som kan uppstå till följd av sjukdom, funktionshinder och åldrande, som till exempel besvär med urinläckage. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad mot äldre patienter med urininkontinens inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Intervjuer med sjuksköterskor (n=11) genomfördes inom kommunal hälso- och sjukvård i olika kommuner belägna i Skåne. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av datamaterialet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att urininkontinens hos äldre inte var ett prioriterat område. Individuellt förskrivet inkontinenshjälpmedel som var bekvämt ansågs betydelsefullt. Omvårdnadspersonalen arbetade oftast närmast patienten och var en viktig informationskälla. Slutsats: Omvårdnaden av hälsoproblemet urininkontinens hos äldre bör genomsyras av de sex kärnkompetenserna. / REGISTERED NURSES’ EXPERIENCES OF CARING ELDERLY PATIENTS WITH URINARY INCONTINENCE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYEMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Registered nurses’ experiences of caring elderly patients with urinary incontinence. An empirical interview study. Degree project for Master`s in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Urinary incontinence is a health problem that increases with age. Age as well as comorbidities are risk factors for incontinence. Despite the cause of natural aging urinary incontinence is not a part of the natural aging process. Nurses in municipal health care has an important mission to detect health problems, work promotive and preventive as well as taking into account psycho-social challenges that may arise as a result of disease, disability and ageing, such as problems with urinary incontinence. Aim: Enlightening registered nurses experiences of caring elderly patients with urinary incontinence in municipal health services. Method: Interviews with registered nurses (n=11) in municipal health services at different municipalities located in Scania. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses experienced that urinary incontinence was not a priority among the elderly. Comfortable individually prescribed incontinence aids were considered more important. The nursing staff were usually working closest to the patient and were an important source of information. Conclusion: The six core competencies should be imbued in nursing care of urinary incontinence amongst the elderly.

Background: Urinary incontinence (UI) is a public health problem, globally and nationally. UI means a reduced quality of life for those suffering from it and at the same time it means high costs for the care. Within the patients, women are overrepresented. Nearly half of all women are at risk of UI in adult age. There are about 500,000 people in Sweden with such severe degrees of UI, that it effects their everyday lives.  Aim: The aim was to highlight nursing measures given to women with urinary incontinence. Method: A literature review with thematic analysis. Scientific articles used include  qualitative and quantitative studies.  Result: Three themes were identified. “Pelvic floor training as nursing measure” with categories “Training recommendations”, “Yoga and bioassisted-technic”, “Conservative treatment and motivational interviewing” with categories “Follow-up” and “Adapted nursing measures” and “Barriers that prevent nursing measures” with the categorie “Need for competence” and “Lack of documentation and stigma”.  Conclusion: Conservative management measures aren ́t enough, although the combination of motivational interviewing, clear instructions, with yoga or bio-assisted-technique, reduced UI are shown. Lack of knowledge according to detection, preventive nursing measures of and documentation. Difficulties in talking about UI, related to stigma, lead to patients not receiving the care needed. / Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett folkhälsoproblem, globalt och nationellt. UI innebär försämrad livskvalité för den som lider av det, samtidigt innebär det stora kostnader för vården. Inom patientgruppen är kvinnor överrepresenterade. I vuxen ålder riskerar nära hälften av alla kvinnor att drabbas av UI. Det är 500 000 personer i Sverige, med så svår grad av UI att det påverkar deras vardag.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som ges till kvinnor med urininkontinens. Metod: En allmän litteraturöversikt med tematisk analys. Vetenskapliga artiklar som används  är kvalitativa och kvantitativa studier.  Resultat: Tre teman och sex kategorier identifierades. ”Bäckenbottenträning som omvårdnadsåtgärd” med kategorierna ”Träningsrekommendationer” och ”Yoga och biofeedback”. ”Konservativ behandling och motiverande samtal” med kategorierna ”Uppföljning” och ”Anpassade omvårdnadsåtgärder” samt tema ”Barriärer som hindrar omvårdnadsåtgärder” med kategorierna ”Behov av kompetens” och ”Utebliven dokumentation och stigma”.  Slutsats: Konservativ omvårdnadsåtgärd är inte tillräckligt men i kombination med motiverande samtal, tydliga instruktioner, med yoga eller ihop med biofeedbacktekniken visar den på minskad UI. Bristande kunskap förekommer i upptäckt, förebyggande omvårdnadsåtgärder och dokumentation. Svårigheter att prata om UI, relaterat till stigmatisering, leder till att patienten inte får den vård som behövs.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som ökar med åldern och kan innebära förändringar som påverkar det dagliga livet, livskvalitet och värdighet. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja patienter med urininkontinens både fysiskt och psykiskt eftersom det påverkar det dagliga livet för många äldre personer. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Studien baserades på 11 olika vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra huvudsakliga kategorier: känslomässiga upplevelser av urininkontinens, erfarenheter av hälso- och sjukvård, upplevelser av urininkontinens ur ett socialt perspektiv och upplevelser av att hantera urininkontinens. Konklusion: Urininkontinens gav upphov till upplevelser av rädsla och skam men också tacksamhet, vilket således påverkade äldre personer att utföra dagliga aktiviteter och integrera med andra människor. Upplevelsen av att hantera urininkontinens med hjälp av olika anpassningar och strategier skapade förutsättningar i det dagliga livet. Sjuksköterskor som var stödjande och visade respekt upplevdes vara av stor betydelse för att bibehålla värdighet. Det behövs mer kunskap och utbildning för sjuksköterskor inom området urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is an extensive public health issue that increaseswith age and can involve changes that affect daily life, quality of life and dignity. Thenurse has an important role to support patients with urinary incontinence bothphysically and mentally, as it affects the daily lives of many older people. Purpose:The purpose of the study was to describe older people’s experiences of living withurinary incontinence. Method: The study was conducted as a literature study with aninductive approach. Result: The study was based on 11 different scientific articleswhich resulted in four different categories: emotional experiences of urinaryincontinence, experiences of healthcare, experience of urinary incontinence in asocial perspective and the experience of handling urinary incontinence. Conclusion:Urinary incontinence can lead to experiences connected to fear and shame, but alsogratitude, which affected older people to perform their daily activities and interactwith other people. The experiences of managing urinary incontinence with the help ofvarious adaptations and strategies created conditions in daily life. Nurses who weresupportive and respectful showed to be of great importance to maintain dignity. Thereis a need for increased knowledge and education of nurses regarding the area ofurinary incontinence.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt tillstånd som har stor inverkan på individens välmående och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete både män och kvinnor som besväras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angående detta folkhälsoproblem är begränsad och området är relativt outforskat framförallt angående männens upplevelser. Syfte: Att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd från anhöriga och vårdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide användes som metod. Sju intervjuer genomfördes med män och kvinnor som sökt vård för urininkontinens. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys efter Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Individerna upplevde känslor av skam, pinsamhet och frustration vilket begränsade det dagliga livet genom att de behövde dölja besvären för omgivningen, avstå aktiviteter och kände kontrollförlust. De använde sig av olika strategier såsom planering, användning av hjälpmedel samt ett accepterande förhållningssätt för att hantera och förenkla sin situation. Betydelsen av att bli lyssnad på, erhålla kunskap och information från sjukvården framhölls. Vidare fungerade anhöriga som ett stort stöd för individerna. Slutsats: Genom att uppmärksamma och aktivt fråga om besvär från urinvägarna skapas ett öppnare klimat vilket kan bidra till ökad förståelse för patientens individuella upplevelser. Detta möjliggör en patientcentrerad vård och behandling där individen kan känna sig förstådd och uppleva delaktighet. / Background: Urinary incontinence is a common condition that has major impact on one person’s well-being and daily life. Nurses meet in their daily work both men and women suffering from urinary incontinence. Research on this public health problem is limited and the area is relatively unexplored, especially on men's experiences. Purpose: To examine men and women's experiences of living with urinary incontinence and their perceptions of support from relatives and care staff. Method: The method used was a qualitative interview study with semi-structured interview guide. Seven men and women were interviewed who had sought treatment for urinary incontinence. A qualitative content analysis after Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze and interpret the interview texts. Results: Individuals experienced feelings of shame, embarrassment and frustration which limited their daily lives because they had to hide the symptoms from their surroundings, give up activities, and perceived loss of control. They used different strategies such as planning, use of aids and an accepting approach to manage and simplify their situation. The importance of being listened to, obtain knowledge and information from health care was highlighted. Furthermore, relatives played the part as a major support for the individuals. Conclusion: The findings suggest that an open climate can be established by paying attention to and actively ask about symptoms from the urinary tracts. This may contribute to an increased understanding of the patient's individual experiences, which allows a patient-centered care and treatment were the person can feel understood and experience participation.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi. Vid radikal prostatektomi kan komplikationer såsom erektil dysfunktion (ED) och urininkontinens (UI) uppstå. Efter att ha undersökt ämnet upptäcktes ett återkommande problem, nämligen att män som genomgått RP ansåg att de inte fått tillräckligt med information kring komplikationerna. Metod. I denna litteraturstudie har sökningar gjorts i olika databassökningar. Databaser som använts är Medline, Cinahl samt PsycINFO. Utifrån de sökningar som gjorts har sedan tio artiklar valts ut för att granskas. Resultat. Från de tio artiklar som valdes ut skapades fem teman: känslomässiga upplevelser efter operationen, att återfå kontrollen, tillgången på information och egen kunskap, förändringar i vardagen relaterat till UI, samt förändrade sexuella/intima relationer. Slutsats. ED och UI är komplikationer som medfört stora förändringar i respondenternas liv. Resultatet visade på att det fanns en brist i att ge patienterna information som de klarade av att ta in. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och hjälpa dessa män. Med tanke på att ingreppet ökar krävs ytterligare forskning inom detta område. / Aim. To illustrate what the scientific literature writes about men's experiences of urinary incontinence and erectile dysfunction after radical prostatectomy (RP) and its impact on daily life. Background. Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and in 2010 nearly 10,000 men were diagnosed with prostate cancer. When cancer is localized to the prostate one of the treatment options is radical prostatectomy. Complications such as erectile dysfunction (ED) and urinary incontinence (UI) occur after radical prostatectomy. After having been researching the topic there was a recurring problem, which is that men who had undergone RP often felt they had not received enough information about complications. Method. In this literature review searches have been made in various database searches. Databases used were Medline, Cinahl and PsycINFO. Based on the different searches that been made, ten articles were selected for review. Result. From the ten articles five themes were created: emotional experiences after surgery, to regain control, the availability of information and self-knowledge, changes in daily life related to UI, and altered sexual/intimate relationships. Conclusion. ED and UI are complications that led to major changes in the respondents lives. The results show that there is a lack in giving patients information they are able to take in. The nurse has an important role when it comes to support and help these men. Considering that this intervention is growing, further research in this area is required.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 500 000 människor vara drabbade av urininkontinens. Samtidigt som livslängden i Sverige ökar, så ökar också prevalensen av urininkontinenta människor. Inkontinensvården i Sverige kostar mångmiljardbelopp varje år. Att vara urininkontinens är ofta tabubelagt och kvinnor kan känna, maktlöshet, oro och skam. Legitimerade sjuksköterskor måste kunna ha en bra kommunikation med dessa patienter.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av urininkontinens i sitt dagliga liv.Metod: Tre kvalitativa respektive sju kvantitativa vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL och PubMed.Resultat: Fyra teman identifierades efter analysen; ”Påverkan på sexlivet”, ”Hämmad fysisk aktivitet”, ”Påverkan på psykisk hälsa” och ”Det sociala samspelet”. Även ett bifynd kring att få söker hjälp och blir informerade av vårdpersonal framkom.Slutsats: Legitimerade sjuksköterskor måste öka sin kunskap och förståelse för urininkontinens påverkan på kvinnors dagliga liv. / Background: In Sweden, approximately 500 000 people are affected by urinary incontinence. While life expectancy in Sweden is increasing, so does the prevalence of urinary incontinent people. Incontinence treatment in Sweden is costing millions of swedish kronor each year. Being urinary incontinence is often taboo, and women may feel powerlessness, anxiety and shame. Registered nurses must be able to have good communication with these patients.Aim: To highlight women’s experiences of urinary incontinence in their daily life.Method: Three qualitative and seven quantitative research articles were used in this study. The search for scientific articles was performed in CINAHL and PubMedResults: Four themes were identified following analysis; ”The impact on sex life”, ”Impaired physical activity”, ”Impact on mental health” and ”Social interaction”. Also an incidental finding was made, few people searched for help and were informed by health professionals.Conclusion: Registered nurses need to increase their knowledge and understanding of urinary incontinence impact on women’s daily life.