Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Efter bearbetning av artiklarna utarbetades resultatet i form av de fem kategorierna: att få sitt liv förändrat, att ständigt vara rädd, att förlora sin manlighet, att ligga steget före och att inte bli informerad. Av resultatet framgår att flertalet män upplevde känslor av rädsla och skam på grund av urininkontinens, vilket ofta bidrog till isolering från sociala sammanhang. Andra centrala fynd i männens berättelser var känslor av förlorad manlighet och upplevelser av bristfällig information. Det är av stor vikt att mäns upplevelser av att leva med urininkontinens efter radikal prostatektomi uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen och även att vidare forskning görs inom detta problemområde.

Introduktion: Urininkontinens förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor som hosmän. Tillståndet har flertalet orsaker och är ofta behandlingsbart. Sjuksköterskanskunskaper om urininkontinens och dess konsekvenser för kvinnor är viktiga för att ge godomvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva medurininkontinens. Metod: Ämnesord motsvarande syftet identifierades. Sökningar gjordes ilämpliga databaser. Urval och kritisk granskning gjordes med stöd av metodlitteratur. 15artiklar kvarstod efter granskning. Databearbetning: Utvalda artiklarnas resultatgranskades systematiskt. Funnen data organiserades efter likheter och skillnader samtredovisades i löpande text. Resultat: Funna kategorier handlade om kvinnlighet, frihetsamt somatiska upplevelser. Urininkontinensen hade ofta en negativ påverkan påkvinnornas liv, men hade i vissa fall ingen direkt påverkan. Slutsats: Flertalet kvinnorupplevde urininkontinens som en belastning i livet. Det uppfattades begränsande inom ettflertal områden i livet, den kroppsliga upplevelsen påverkades och rollen som kvinnaförändrades. Därtill kunde religiösa och kulturella sammanhang inverka på upplevelsen avatt leva med urininkontinens.

Bakgrund: I Sverige drabbades 5526st personer av inkontinens 2017. Inkontinens innebär läckage av urin eller faeces. Urininkontinens kan bero på försvagad bäckenbottenmuskulatur efter till exempel en vaginal förlossning eller kan bero på avflödeshinder i urinröret. Faecesinkontinens kan bero på tarmsjukdomar eller kirurgi runt analkanalen. Ämnet är svårt att prata om vilket ställer krav på sjuksköterskan att våga fråga samt att besitta relevant kunskap. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med urininkontinens eller faecesinkontinens, samt att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med beskrivande design. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att hitta relevanta artiklar. Huvudresultat: Personer med inkontinens upplevde att det är ett ämne som är svårt att prata om, vilket gör att det krävdes en förståelse från omgivningen och från vården. Det upplevdes befriande att prata med andra som hade samma problem. När personerna med inkontinens upplevde att de tappade kontrollen över symtomen upplevde de oro för att andra skulle märka att de är inkontinenta. I samband med det valde många att sluta med aktiviteter som de tidigare uppskattat, vilket ledde till att de isolerade sig. Slutsats: Förståelse och stöd gav personer med inkontinens modet att prata om sin situation. När en sjuksköterska våg fråga om symtomen kan en god och givande relation uppstå.

Ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige är urininkontinens och det medför förutom ett lidande för patienten även en stor samhällskostnad. Urininkontinens kan delas in i olika typer av läckage och det finns olika hjälpmedel och behandlingar beroende på vilken typ av urininkontinens patienten har. Att leva med urininkontinens kan leda till försämrad hälsa och ett ökat lidande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva med urininkontinens och metoden som används var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserats. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman och åtta subteman. De mest framträ-dande var rädsla, skam och isolering. Det framkom även att det fanns kulturella-, ekono-miska skillnader i hur det är att leva med urininkontinens samt olikheter mellan män och kvinnor. I diskussionen belyser författarna vikten av att som sjuksköterska se det unika i varje patients upplevelse samt vikten av att uppmärksamma anhörigas behov.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine the extent to which incontinence aids, used in local authority/municipal nursing homes, were adapted to the resident’s urine-leakage volume and to find out how nurses perceived the current situation concerning individual testing of incontinence aids in municipal nursing homes. The study method was a quantitative empirical study and was carried out in two phases. The first phase was a weighing test, carried out in three nursing homes, whereby the incontinence aids used by 25 residents during a 48 hour period were weighed. The second phase was the completion of a questionnaire by the municipal nurses working in the same local authority. The questionnaire covered: the division of responsibilities; routines for testing incontinence aids, and the level of knowledge concerning individual incontinence aid testing. Only 22 % of the pads used during the observation were properly adapted to the patients’ urinary leakage volume, while 76 % of incontinence aids were larger than necessary in relation to the real volume of urinary leakage. The municipal nurses, who have a key role and formal responsibility for individual incontinence aid testing, considered that there was insufficient knowledge within the organisation concerning individual incontinence aid testing, and that the division of responsibilities in this area was unclear. There were great variations relating to the extent of the nurses’ involvement in individual incontinence aid testing, and the nurses stated that increased involvement in individual incontinence aid testing was dependent on more time being made available for this task. Only a minority of the nurses thought that the requisitioning of incontinence aids was preceded by individual testing of the incontinence pads within the organisation. The majority of nurses considered that this was not the case or were unsure of the situation.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svårighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det påverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjälp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjälp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 år som under en dag besökte en framlottad vårdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkäter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien. Ett validerat mätinstrument ICIQ-UI SF (The International Consultation on Incontinence Modular Questionnaire-Urine Incontinence Short Form) på svenska användes och två tilläggsfrågor konstruerades. Resultatet visar att 54% av kvinnorna besvärades av urininkontinens där ansträngningsinkontinens var den vanligaste typen. Kvinnorna hade urinläckage av mindre omfattning, liten mängd, och påverkan på dagliga livet var låg, dock var de kvinnor med blandinkontinens mera påverkade. En stor andel sökte inte hjälp för sin urininkontinens då de ansåg att besvären inte var så stora. De få kvinnor som sökt hjälp var nöjda med den hjälp de fått. Svårighetsgraden av urininkontinens enligt ICIQ-UI SF visade att övervägande delen av kvinnorna hade obetydliga till måttliga besvär. Resultatet tyder på att urininkontinens är ett dolt hälsoproblem.

No description available.

Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>