Förekomsten av urininkontinens ökar med åldern. Fler blir idag äldre än förut vilket tyder på att urininkontinens är ett växande problem. Inkontinensskydd är oftast den mest prioriterade åtgärder vilket medför ökade samhällskostnader och ökad klimatpåverkan. Distriktssköterskor inom hemsjukvård bör vid utredning, åtgärd och behandling av urininkontinens sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt.   Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser gällande utredningar, behandlingar och åtgärder av äldre personers urininkontinens i hemsjukvård. Kvalitativ metod och innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semi-strukturerade enskilda och fokusgruppsintervju utfördes. 16 kvinnliga distriktssköterskor (eller sjuksköterskor med förskrivningsrätt) från 11 kommuner inom södra Sverige deltog.   Resultatet visade att utredning av urininkontinens inte upplevdes tillhöra hemsjukvårdens uppdrag.  Ålder samt tids- och personalbrist beskrevs utgöra ett hinder för erbjudande om andra åtgärder och behandlingar än förskrivning av inkontinensskydd. Utprovning av inkontinensskydd skedde utifrån andrahandsinformation vilket gav distriktssköterskor en känsla av att gissa vid ordination av inkontinensskydd.   Individuellt utprovade inkontinensskydd var önskvärt och kunde minska belastningen för miljö och ekonomi. Distriktssköterskorna hanterade äldres urininkontinens genom förskrivning av inkontinensskydd. För att kunna erbjuda utredning samt andra åtgärder och behandlingar än förskrivning behövs resurser i form av mer tid och personal. / The incidence of urinary incontinence increases with age. More people gets older than before, which indicates that urinary incontinence is a growing problem. Incontinence protection is often the most prioritized action, which entails increased societal costs and climate impact.  District nurses within home healthcare should strive for sustainable and health-promoting efforts during management of urinary incontinence.   The purpose was to investigate district nurses' experiences regarding management of older people's urinary incontinence in home healthcare. Qualitative method and content analysis with an inductive approach were used. Semi-structured individual and focus group interview were conducted. 16 female district nurses (or nurses with prescribing rights) from 11 municipalities in southern Sweden participated.   Investigation of urinary incontinence was not felt to be part of the mission of home healthcare. Age and resource shortages were described as an obstacle to offering other management than prescribing incontinence protection. Trial of incontinence protection consisted of secondary information, which gave a sense of guesswork when prescribing incontinence protection.    Individually customized incontinence protection was desirable and could reduce the burden on the environment and economy. The elderly´s incontinence was managed by prescribing incontinence protection. To offer investigation, actions and treatments, other than prescription, more resources are needed.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär hos kvinnor i världen. Äldre kvinnor är den grupp som främst drabbas och orsakerna till detta kan variera. Tidigare forskning visar att leva med urininkontinens påverkar livskvalitén negativt och är förknippat med en känsla av skam. Distriktssköterskor inom primärvården har som uppgift att ge vård till äldre kvinnor med urininkontinens. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelser av att möta äldre kvinnliga patienter med urininkontinens i primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och informanterna bestod av åtta distriktssköterskor. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: De tre huvudkategorierna som framkom var: I mötet med den äldre kvinnan, distriktssköterskans utmaningar i mötet och organisationens utformning. I mötet med den äldre kvinnan beskrivs subkategorierna att känna sig tillräcklig och att kunna ge stöd. I distriktssköterskans utmaningar i mötet beskrivs synen på urininkontinens, hur svårt det kan vara att prata om ämnet och en känsla av att inte räcka till. Organisationens utformning handlar om bristen av tillgång på distriktssköterska med inkontinensansvar, att urininkontinens inte prioriteras inom primärvården samt önskan om mer kunskap inom området.  Slutsats: Distriktssköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till den äldre kvinnan med urininkontinens. Enligt distriktssköterskorna saknar de kunskap inom ämnet. Att arbeta med urininkontinens kan vara utmanande men det finns också möjligheter att kunna hjälpa kvinnan och ge stöd. / Background: Urinary incontinence is a common issue among women worldwide. Older women are most commonly affected, and the causes are varied. Previous research shows that living with urinary incontinence has a negative impact on quality of life as well as being associated with feelings of shame. District nurses working in primary health care are tasked with providing care to older women with urinary incontinence.  Aim: The aim of the study was to shed light upon the experiences of district nurses when encountering older women with urinary incontinence within primary health care. Method: A qualitative interview study was conducted, with eight district nurses serving as informants. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis following the method of Graneheim and Lundman.  Results: Three main themes were identified: The encounter with the older woman, the district nurse's challenges during the encounter and the structure of the organization. In the encounter with the older woman, the subcategories feeling adequate and being able to provide support are described. In the district nurse's challenges during the encounter, the perception of urinary incontinence, the difficulty of approaching the subject as well as a feeling of inadequacy are described. The structure of the organization adress the lack of access to continence nurses, urinary incontinence not being prioritized as an issue within primary health care and a desire to gain more knowledge in the field. Conclusion: District nurses feel that providing support to older women with urinary incontinence is essential. According to the district nurses, they lack knowledge on the subject. Working with urinary incontinence can be challenging, but also provides opportunities to assist and provide support to the women affected by it.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka i vilken utsträckning mödrahälsovården i Stockholms läns landsting följer de riktlinjer som finns gällande bäckenbottenbedömning och information om knipträning vid eftervårdsbesöket och om det skiljer sig mot övriga landet. Syftet följs av ett flertal frågeställningar men den primära lyder; i vilken utsträckning har nyförlösta kvinnor fått information gällande knipövningsinstruktioner samt blivit erbjudna en vaginal undersökning hos mödrahälsovården? Metod Kvinnor i Sverige som fött barn 2018 deltog. Tillsammans med ett brev skickades en enkät ut till 6155 personer i 3 olika facebookgrupper och fanns tillgänglig i två veckor. Resultaten sammanställdes via överföring från Google formulär till tabeller i Excel. De data som samlades in analyserades i programmet SPSS. Av 155 svar inkluderades totalt 108 svar i analysen, 32 från Stockholm och 76 från övriga landet. 48 svar togs bort på grund av att de inte nådde upp till inklusionskriterierna. Resultat Sett till hela landet blev 73% (n=79) av kvinnorna erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket hos mödrahälsovården medan 23% (n=25) inte blev det (vet ej, n=1, bortfall, n=3). I Stockholm blev 75% (n=24) erbjudna en undersökning. 51% (n=55) av alla kvinnor fick instruktioner om knipövningar, 44% (n=48) fick inte det (vet ej, n=3, bortfall n=2). Resultaten i Stockholm säger att 50% (n=16) fick knipinstruktioner. Av de kvinnor som förlösts vaginalt blev 79% (n=71) erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket samtidigt som endast 44% (n=8) av de som förlösts med kejsarsnitt blev erbjudna samma undersökning (p=0,001). 10% (n=11) av kvinnorna uppgav att de hade urininkontinens och 73% (n=8) av de här kvinnorna ville ha fler träffar med utbildad personal för stöd och hjälp med knipträning. Slutsats Resultaten bekräftade hypotesen om att riktlinjerna ej efterföljdes i den utsträckning de borde, både gällande bäckenbottenbedömning och information om träning. Inga direkta skillnader kan ses vid jämförelser mellan Stockholm och övriga landet, med undantag för förekomst av urininkontinens, vilken var större i Stockholm. En viktig skillnad kan dock ses vid jämförelsen av att de som förlösts vaginalt i större utsträckning blev erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket än de som förlösts med kejsarsnitt. Från de kommentarer kvinnorna lämnat går även att utläsa att flertalet vill ha mer och personligare information.

Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem i världen och det definieras som ofrivilligt urinläckage. Vid en graviditet är risken stor att drabbas av urininkontinens och många återhämtar sig inte utan får kvarstående problem. Bäckenbottenträning är den vanligaste behandlingsmetoden för urininkontinens.  Syfte: Denna litteraturstudie syftade till att utvärdera effekten av bäckenbottenträning som intervention hos kvinnor som lider av postnatal urininkontinens. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning i databasen PubMed. Studiernas kvalitet granskades med PEDros granskningsmall och evidensgradering genomfördes med GRADEstud. Resultat: Totalt inkluderades sju studier i studien, varav fyra var av god kvalitet och tre var av måttlig kvalitet. Fem av sju studier visade signifikanta skillnader i effekten av bäckenbottenträning på urininkontinens. Tre av fem studier visade signifikanta skillnader i effekten av bäckenbottenträning på styrka samt två av fem på uthållighet i bäckenbottenmuskulaturen. Evidensstyrkan bedömdes som låg och mycket låg, både gällande effekten på förekomsten av urininkontinens och muskelstyrkan och uthålligheten i bäckenbotten. Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att bäckenbottenträning postpartum har effekt på både förekomst av urininkontinens samt muskelstyrkan i bäckenbotten. Då tillförlitlighet var låg till mycket låg har dock inte resultatet någon klinisk relevans. Gällande uthållighet i bäckenbottenmuskulatur är resultatet ovisst och även här med låg tillförlitlighet. Den genomgående låga tillförlitligheten tyder på att det krävs fler fysioterapeutiska högkvalitativa studier för att kunna dra några större slutsatser. / Background: Urinary incontinence is a major public health problem in the world and is defined as involuntary leakage of urine. During pregnancy, there is a high risk of urinary incontinence, and many suffer from persistent problems. Pelvic floor training is the most common treatment for urinary incontinence. Objective: This review aimed to evaluate the effect of pelvic floor training for women suffering from postnatal urinary incontinence. Method: A systematic literature search was carried out in the database PubMed. The study quality was reviewed with the PEDro-scale and the certainty of evidence was evaluated with GRADEstud. Results: Seven studies were included in the study, of which four were of good quality and three were of moderate quality. Five of seven studies showed significant effect of pelvic floor training on urinary incontinence. Three out of five studies showed significant effect of pelvic floor training on strength and two out of five on endurance in the pelvic floor muscles. The certainty of evidence was assessed as low to very low. Conclusion: The review showed that pelvic floor training has a positive effect on both the occurrence of urinary incontinence and the muscle strength of the pelvic floor muscles. Regarding endurance, no significant difference could be established. However, as reliability was low to very low, the result has no clinical relevance, and thus, more high-quality physiotherapeutic studies are needed in order to come to further conclusions.

Det overordnede målet med denne avhandling var å få en oversikt over ulike forstyrrelser i de nedre urinveier hos gamle. Dernest var målet å beskrive oppfatninger og barrierer som influerte på personalets muligheter for å gi riktig inkontinenspleie til beboere i sykehjem. Avhandlingen består av en kvantitativ studie (artikkel I, II, III), og en kvalitativ studie (artikkel IV). Artikkel I var en tverrsnittstudie. Artikkel II og III var en prospektiv tidsdesignstudie med en oppfølgingsperiode på ett år. 183 beboere fra seks sykehjem deltok i den kvantitative studien. I artikkel I ble prevalensen av urininkontinens hos norske sykehjembeboere evaluert. I tillegg ble det forsøkt å identifisere faktorer som var assosiert med urininkontinens i denne populasjonen. I artikkel II ble det undersøkt om residualurin var en risiko for å utvikle urinveisinfeksjon hos gamle på sykehjem. I artikkel III ble det undersøkt om bleiebruk per døgn er en pålitelig metode for å kvantifisere urininkontinens hos sykehjemsbeboere. Det ble også studert om det var sammenheng mellom urinveisinfeksjon, bleiebruk per døgn og væskeinntak. I den kvalitative studien var målet å identifisere oppfatninger og barrierer som influerte på pleiernes muligheter for å gi riktig inkontinenspleie. Fem avdelingsledere, fem sykepleiere og fem hjelpepleiere ble intervjuet i til sammen tre fokusgruppeintervjuer.Analysen i artikkel I viste at 122 beboere (69 %) var inkontinent for urin og 144 (83 %) brukte bleier. 14 % brukte bleier for sikkerhets skyld. Lav ADL-skår, demens og urinveisinfeksjon var assosiert med urininkontinens (P = <0.01). I artikkel II hadde 98 beboere (63.3 %) residualurin mindre enn 100 ml, og 52 (34.7 %) hadde residualurin på 100 ml eller større. I løpet av oppfølgingsperioden hadde 51 beboere (34 %) utviklet en eller flere urinveisinfeksjoner. Forekomsten av urinveisinfeksjon var høyere hos kvinnene enn hos mennene (40.4 % versus 19.6 %; P = 0.02). Det ble ikke funnet noen signifikant forskjell i gjennomsnittlig residualurin mellom beboere som utviklet og som ikke utviklet urinveisinfeksjon (79 versus 97 ml, P = 0.26). Residualurin på 100 ml eller større var ikke assosiert med større risiko for utvikling av urinveisinfeksjon.I artikkel III brukte 118 (77 %) av beboerne bleier. Bleiebruk per døgn er et upålitelig mål på urininkontinens hos beboere i sykehjem. Beboere som brukte bleier hadde en økende risiko for å utvikle urinveisinfeksjon sammenlignet medvibeboere som ikke brukte bleier (41 versus 11 %; P = 0.001). Daglig væskeinntak var ikke assosiert med urinveisinfeksjoner (P = 0.46). Antall bleieskift viste ingen korrelasjon med risikoen for utvikling av urinveisinfeksjon (P = 0.62). Bleiene som beboerne brukte per døgn, viste stor variasjon i inkontinensvolum. I den kvalitative studien ledet innholdsanalysen fram til tre emner og åtte kategorier. Det første emnet, Oppfatninger og barrierer assosiert med beboerne, inneholdt en kategori ”fysiske og kognitive problemer”. Det andre emnet, Oppfatninger og barrierer assosiert med personalet, inneholdt tre kategorier: ”manglende kunnskaper”, ”holdninger og tro” og ”manglende tilgjengelighet”. Det tredje emnet, Oppfatninger og barrierer assosiert med den organisatoriske kulturen, inneholdt fire kategorier: ”rigide rutiner”, manglende ressurser”, ”manglede dokumentasjon” og ”svakt lederskap”. Resultatene i denne avhandlingen viser at forekomsten av urininkontinens i sykehjem er høy. Absorberende produkter er hyppig brukt uten en kjent historie av urininkontinens. Fysisk svekkelse, demens og urinveisinfeksjon er assosiert med urininkontinens. Residualurin er vanlig hos beboere i sykehjem. Det ble ikke funnet noen sammenheng mellom residualurin og urinveisinfeksjon. Bruk av absorberende bleier er assosiert med økt risiko for utvikling av urinveisinfeksjon. Bleiebruk per døgn og væskeinntak var ikke korrelert med økt risiko for utvikling av urinveisinfeksjon. Bleiebruk per døgn er et upålitelig mål på urininkontinens hos beboere i sykehjem. Funnene fra den kvalitative studien viser at det er mange barrierer som influerer på personalets evne til å gi riktig inkontinenspleie til beboere i sykehjem. Det kan likevel se ut som om personalets oppfatninger og holdninger, samt manglende kunnskaper om urininkontinens, er de viktigste barrierene for å gi riktig inkontinenspleie. / The overall aim of this thesis was to get an overview over different dysfunction in the lower urinary tract in the elderly. Also, we wanted to describe the perceptions and barriers that influence the nursing staff`’s ability to provide appropriate incontinence care in nursing home residents. The thesis includes one quantitative study (paper I, II, III), and one qualitative study (paper IV). Paper I was a cross-sectional study. Paper II and III were a prospective surveillance with a follow-up period of 1 year. 183 residents from six Norwegian nursing homes participated. In paper I, the prevalence of urinary incontinence in Norwegian nursing home residents was evaluated. The factors possibly associated with urinary incontinence were also studied. In paper II, we investigated whether residual urine was a risk factor for developing urinary tract infections in the elderly in nursing homes. In paper III, the objective was to determine whether pads per day usage is a reliable measure of urinary incontinence in nursing home residents. Furthermore, we wanted to study the association between urinary tract infections, pads per day usage and fluid intake. In the qualitative study, the aim was to identify perceptions and barriers that influence the ability of nursing staff to provide appropriate incontinence care. Five charge nurses, five registered nurses and five certified nursing assistants participated in the focus group interviews.The analysis in paper I, showed that 122 (69 %) of the resident were incontinent for urine and 144 used absorbent pads (83 %). 14 % of residents used absorbent pads ‘just to make sure’. They did not have a history of urinary incontinence. Low ADL score, dementia and urinary tract infection were significantly associated with incontinence for urine (P = <0.01). In paper II, 93 of the residents (65.3 %) had postvoid residual urine (PVR) < 100 mL and 52 residents (34.7 %) had a PVR 100 mL. During the follow-up period, 51 residents (34.0 %) had one or more urinary tract infections (UTI). The prevalence of UTI among females was higher than among men (40.4 % versus. 19.6 %; P = 0.015). There was no significant difference in mean PVR among residents that did or did not develop UTI (79 mL versus 97mL; P = 0.26). A PVR 100 mL was not associated with an increased risk of developing UTI`s (P = 0.59).In paper III, 118 (77 %) used absorbent pads. Residents that used absorbent pads were at increased risk of developing UTIs compared to residents that did notviiiuse pads (41 % versus 11 %; P = 0.001). Daily fluid intake was not associated with UTIs (P = 0.46). The number of pad shifts had no relation with the risk of developing UTIs (P = 0.62). Residents with a given pad per day (PPD) presented a wide range of incontinence volumes.In paper IV, three topics and eight categories were identified. The first topic, Perceptions and barriers associated with residents, consisted of one category: ‘physical and cognitive problems’. The second topic, Perceptions and barriers associated with nursing staff, consisted of three categories: ‘lack of knowledge’, ‘attitudes and beliefs’ and ‘lack of accessibility’. The third topic, Perceptions and barriers associated with organizational culture, consisted of four categories: ‘rigid routines’, ‘lack of resource’, ‘lack of documentation’ and ‘lack of leadership’.The results of the thesis show that the prevalence of urinary incontinence in nursing homes is high. Absorbent products are frequently used without a history of urinary incontinence. Physical impairment, dementia and urinary tract infections are associated with urinary incontinence. is common in nursing home residents. No association between PVR and UTI was found. The use of absorbent pads is associated with an increased risk of developing UTIs. PPD and daily fluid intake are not correlated with the risk of developing UTIs. PPD is an unreliable measure of urinary incontinence in nursing home residents. The findings from the qualitative study shows that there are many barriers that might influence the possibilities of nursing staff to provide appropriate incontinence care to residents in nursing homes. However, it can nevertheless seem like opinions and the attitude of nursing staff, together with a lack of knowledge about urinary incontince, are the most important barriers to provide appropriate incontinence care.

Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie.  Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla.  Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. / Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life.  Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer.  Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result.  Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem.  Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.