Due to the digitalization era and challenges faced by the healthcare sector, Medical Information Systems are now being extensively used at hospitals. The implementation of the systems is a complex task which entails a need for careful considerations from a managerial view, since the main purpose with implementing the systems is for managerial control. One of the things management should consider is the professional aspect. The nursing profession is a highly specific one, and this could implicate special considerations. The aim of this master’s thesis is to take on a sociotechnical approach towards the implementation of Medical Information Systems and investigate how the nursing profession is affecting the implementation process, and what it may implicate for hospital management. To answer the research question a qualitative approach has been chosen. The empirical data has been gathered through semi-structured interviews with nurses from the case organization. The result implies that the nursing profession have a substantial impact on the implementation process. Instead of embracing the instructions and support offered by management, the nurses develop their own way of working within the system.

We live in a society that is becoming more and more digital, where new technologies revolutionize several industries, and technological advances go faster every day. There may be an understanding that companies and organizations want to keep up with this digitization and not fall behind. But what happens if companies go too fast without involving the people who actually use their systems and services? The purpose of this study was to find possible problematic factors in digitizing a form in a PDF format. This form is used for the purpose of enrolling a principal administrator to further log in on a corporate service at Fora AB, with BankID or mobile BankID. An additional purpose for the study was to create a new design proposal by creating a prototype. An empirical data collection has been conducted through usability tests that included interview questions and observation of use. The theoretical framework underlying the study is the Technology Acceptance Model (TAM) and its view on user acceptance. The study has resulted in a number of factors that leads the user not accept the system, these factors have formulated into three improvement areas; simple navigation, digitizing all the way and minimizing technical requirements. / Vi lever i ett samhälle som blir mer och mer digitalt, där nya tekniker revolutionerar flera branscher och den teknologiska utvecklingen går snabbare för varje dag. Det kan finnas en förståelse för att företagen och organisationerna vill hänga med i denna digitalisering och inte hamna efter. Men vad händer om företagen går för snabbt fram utan att involvera de människor som faktiskt ska använda deras system och tjänster? Denna studie har haft som syfte att finna eventuella problematiska faktorer i en digitalisering utav en blankett i PDF-format. Denna blankett används i syfte av att anmäla en huvudadministratör för att vidare kunna logga in på en företagstjänst på Fora AB, med BankID eller mobilt BankID. Ett ytterligare syfte för studien var att skapa ett nytt designförslag i form av en prototyp. En empirisk datainsamling har utförts genom användbarhetstester som inkluderade intervjufrågor samt observation av användning. Det teoretiska ramverket som legat till grund för studien är the Technology Acceptance Model (TAM) och dess syn på användaracceptans. Studien har resulterat i ett flertal faktorer som bidrar till att användaren inte accepterar systemet, dessa faktorer har formulerats till tre förbättringsområden; enkel navigation, digitalisera hela vägen samt minimera krav på teknisk kunskap.

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning. / During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.

Location-sharing services have become increasingly popular with the proliferation of smartphones and online social networks. People share their locations with each other to record their daily lives or satisfy their social needs. At the same time, inappropriate disclosure of location information poses threats to people's privacy. One of the reasons why people fail to protect their location privacy is the difficulty of using the current mechanisms to manually configure location-privacy settings. Since people's location-privacy preferences are context-aware, manual configuration is cumbersome. People's incapability and unwillingness to do so lead to unexpected location disclosures that violate their location privacy. In this thesis, we investigate the feasibility of using recommender systems to help people protect their location privacy. We examine the performance of location-privacy recommender systems and compare it with the state-of-the-art. We also conduct online user studies to understand people's acceptance of such recommender systems and their concerns. We revise our design of the systems according to the results of the user studies. We find that user-based collaborative filtering can accurately recommend location-privacy preferences and outperform the state-of-the-art when training data are insufficient. From users' perspective, their acceptance of location-privacy recommender systems is affected by the openness and the context of recommendations and their privacy concerns about the systems. It is feasible to use data obfuscation or decentralisation to alleviate people's concerns and meanwhile keep the systems robust against malicious data attacks.

Biometrics Technology is an authentication technology that identifies the individuals from their physical and behavioral characteristics. Despite the fact that biometrics technology provides robust authentication and enhanced security, it has not yet been implemented in many parts of the world due to certain issues i.e. human perceptions of the biometrics technology and cost factor, involved in the deployment of biometrics technology. As the biometrics technology involves identity management of individuals that’s why the humans perceptions of biometrics technology i.e. privacy concerns, security concerns and user acceptance issue play a very important role in the deployment of biometrics technology. There for the human perceptions and cost factor need to be considered before any deployment of biometrics technology. The aim of this thesis work is to study and analyze how the people’s perceptions and cost factor can be solved for the deployment of biometrics technology in Blekinge health care system. Literature study, interviews and survey are performed by authors for the identification and understanding of the human perceptions and cost factor. Based on these, solutions in form of guidelines to the issues involved in the biometrics technology deployment in Blekinge health care system Sweden are given. / Biometri Teknik är en autentisering teknik som identifierar individer från deras fysiska och beteendemässiga egenskaper. Trots att biometriska tekniken ger en robust autentisering och ökad säkerhet, har det ännu inte genomförts i många delar av världen på grund av vissa frågor som exempelvis mänskliga uppfattningar om biometriska tekniken och extra kostnader, som deltar i användningen av biometriska tekniken. Eftersom biometriska tekniken innebär identitetshantering av individer som är anledningen till att människor uppfattningar av biometriska tekniken dvs rör skyddet av privatlivet, säkerhetsfrågor och användarnas inställning fråga spelar en mycket viktig roll i spridningen av biometriska tekniken. Där för människors uppfattningar och kostnad faktor måste beaktas innan en eventuell utplacering av biometriska tekniken. Syftet med detta examensarbete är att studera och analysera hur människors uppfattning och kostnad faktor kan lösas för införande av biometri teknik i Blekinge hälsovårdssystemet. Litteraturstudie, intervjuer och undersökningar utförs av författare för identifiering och förståelse av människans förnimmelser och kostnad faktor. Baserat på dessa, är lösningar i form av riktlinjer för de frågor som berörs av biometri spridningen av tekniken i Blekinge sjukvårdssystem Sverige ges. / Falakzeb@ymail.com, Sajidnaseem.bth@gmail.com

This is a qualitative, interpretive research study of how six senior citizens’ aged 70-85 describe their use and need of Smart home technology for their independent living and welfare. Data was collected through technology probing and interviews. Data analysis was done using a thematic method. The research was underpinned by the theoretical model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT2). The research setting was senior citizens’ living in Care housing rented out by the municipality owned company. The findings show that technology is perceived by the senior citizens’ to be something must be taught and takes effort. Senior housing need to be better designed for its senior tenants. It was also found that if technology is used to ensure safety, fall detection for instance, trust and sufficient support is crucial. The findings suggest it could be difficult to assess your own need and to realize when assistance technology is needed. It also found that the use of technology was perceived as being individual and as something that cannot be treated collectively. It was suggested that health professionals do have some influence on the senior citizen and their use of technology. The findings of this study was compared to previous studies and how it relates to the determinants and moderating factors suggested by the theoretical model UTAUT2.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess. / The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

Att vara konkurrenskraftig är varför företag och organisationer idag i allt större utsträckning står inför förändringar för att vara relevant på marknaden. I stort sett alla företag och organisationer använder sig av och är helt beroende av sina affärssystem, vilket också redogör relevansen av funktionaliteten och acceptans av användarna. Affärssystem i sig och införandet av dem är komplexa och påverkar hela organisationen inklusive dess anställda och målsättningen är ofta att effektivisera befintliga affärsprocesser. Användarmotstånd är en faktor som bidrar till att affärssystemsinföranden i så stor utsträckning inte genomförs framgångsrikt och de förväntade effekterna affärssystemet ska medföra aldrig inträffar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva påverkandefaktorer för att minska användarmotstånd under införande av ett nytt affärssystem i en organisation ur ett internt relationsperspektiv. I studien har fallstudiemetoden tillämpats, till följd av att fallföretagets interna relationer varit den valda analysenheten. Den primära empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem stycken personer har intervjuats, som arbetar vid fallföretaget, beträffande deras inställning och uppfattning om faktorer som bidrar till minskat användarmotstånd under ett affärssystemsinförande. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: tidpunkten för införandeprocessen bör analyseras noggrant, betydelsen av välbekant kommunikationshantering, involveringen av användarna har en betydande relevans, förmedling av förväntningar underlättar förändringsprocessen och förstå olika typer av användare och deras behov. Tidpunkten för affärssystemsinförandet är högst relevant för att användarna ska känna både stöd och en lyhördhet från ledningen. Användarna behöver veta vad ett nytt affärssystem innebär genom att de involveras i processen eftersom det är de ute i verksamheten som ska använda det. Kommunikationen under ett affärssystemsinförande bör ske på ett sätt som är sedan tidigare inarbetat för att det på bästa sätt ska flöda genom organisationen och mellan alla intressenter.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system. / I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.

The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.