Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster.

Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten. Som stödmaterial innefattar studien även relevant litteratur, artiklar och muntliga källor.Utifrån studiens syfte och frågeställningar har flera resultat framkommit. Fortbildning var tidigare statligt kontrollerat men idag är situationen annorlunda. Idag har kommunen tillsammans med skolföreståndare eller rektor den centrala kontrollen och ansvaret. Ett annat resultat pekade på att samtliga respondenter i enkätundersökningen delade en positiv attityd till fortbildning. Genom dokumentanalysen framkom en skillnad mellan skolornas utbud där den svenska skolan hade ett bredare ämnesutbud. Genom noterade resultat kunde vi se en kontrast mellan svenska och åländska lärare, angående de krav som ställs från högre instanser.Studien visar att, det är av betydelse att lärarna har möjlighet att vara delaktiga i sin fortbildning genom påverkan av undervisning och utvärdering. Fortbildning bör även ha en koppling till lärarens dagliga arbete för att därmed upplevas som relevant, vilket ger läraren en positiv inställning till fortbildning och dess betydelse.

Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet. Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi frågade företagen om vad de tycker om nyutexaminerades kunskaper och hur väl de är anpassade att jobba hos revisionsföretag. Till universitetet frågade vi hur innehållet i redovisningskurserna fastställs och vilka som beslutar om vad som ska ingå i dem. Syftet med undersökningen var att fastställa vilka förväntningar fallföretagen hade på studenter som söker jobb hos dem. Vad vi kom fram till var att det kommande regeringsbeslutet angående slopad revisionsplikt för mindre företag kan ge inverkan på företagens krav på nyutexaminerade studenter. Skillnaden blir att det kommer att krävas 160 akademiska poäng för att vara intressant för revisionsföretagen jämfört med 120 poäng i dagens läge. Vidare ansågs det överlag att den praktiska erfarenheten och kunskapen var bristfällig, ett praktiskt inslag under utbildningsåren skulle de fallföretag som vi intervjuade se som positivt. Utbildningen anses vara bra ur fallföretagens synvinkel men det förväntningsgap som finns beror till stora delar på studenternas brist på praktisk erfarenhet vad gäller företagens arbetssätt. De stora revisionsföretagen ser inte detta som något större problem då de själva har bra internutbildningar.

Sweden has during the past decades increased the number of university students. This increase has made some jobs to increase its requirements on their new recruits. This means that highly educated people have to get jobs that they are overqualified for. With an increase in the number of educated people it is possible that wages decreases. This thesis investigates if today’s wages are high enough to finance educations that jobs require. The empirical work is a comparison of wages in five jobs that require a university degree, which are: civil engineer, business administration, law, nurse, and high school teacher. These five wages will be compared to the wage of a manufacturing worker, without an education. The goal is to calculate if a person with a university degree will earn a greater aggregate income than someone without a degree at the age of 65. Further, the possible change in the expected utility of a business administration degree, due to the introduction of the new educational system (the Bologna declaration) will be analyzed. The result shows that three out of the five jobs observed generates an income greater than the compared job that does not require an education. / Sverige har under de senaste årtionden ökat antalet högskolestudenter markant. Denna ökning har bidragit till att vissa arbeten nu kräver en högre utbildning och högre krav på nyanställda. Detta leder till att högutbildade personer måste söka arbeten där man är överkvalificerad. Med en större tillgång på högutbildade finns möjligheten att lönerna sjunker. Denna uppsats utreder om dagens löner är tillräckligt höga för att finansiera de studier som krävs för respektive yrke. Den empiriska undersökningen är en jämförelse mellan löner i fem yrken som kräver en högskoleutbildning, vilka är: civilingenjör, företagsekonom, jurist, sjuksköterska och gymnasielärare. Dom här fem yrken kommer att jämföras mot lönen för en fabriksarbetare, som inte kräver någon utbildning. Målet är att se om de högutbildade kommer att ha en högre aggregerad inkomst vid 65 års ålder. Det kommer också att göras en undersökning om introduktionen av det nya högskolesystemet (Bologna deklarationen), kommer att ha för påverkan på förtjänsten av en högskoleexamen. Resultatet visar att tre av de fem examinerade yrken genererar en inkomst högre än det jämförda yrket utan utbildning.

Sammanfattning Den tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid. Denna intervjustudies syfte var att undersöka i vilken utsträckning teknik används i förskolans inom- och utomhusverksamhet. Vad kan påverka användandet av teknik i verksamheten? Är det praktiska förutsättningar, materialet eller inställningen hos pedagogen? Till hjälp för att genomföra vår studie skapade vi först ett arbetsmaterial i form av lärarhandledningar, som innehöll beskrivningar på några enkla övningar. Dessa delades ut i samband med intervjuer. Inspirationen till lärarhandledningarna fick vi ifrån vår utbildning och litteratur, men även ifrån våra egna familjer. Intervjuerna genomfördes med sju förskollärare, inriktningen på deras utbildning var inom matematik, teknik och naturvetenskap. Som ett komplement till intervjuerna sändes en enkät ut via e-post till samtliga deltagare, den gav oss möjlighet att fastställa om materialet blivit använt och i vilken utsträckning. Handledningar, intervjuer och enkät fick ligga som grund till våra frågor gällande inställningen hos pedagogen, praktiska förutsättningar och teknikverksamheten med barnen. Efter att ha sammanställt utskrifter av intervjuer och enkäter ser vi som resultat att praktiska förutsättningar och tillgång till material/läromedel påverkar användandet av teknik i verksamheten. Men den största betydelsen när det gäller teknikverksamhet i förskolan har pedagogens erfarenheter och inställning till teknik.

Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman. Resultat visade att sjuksköterskor saknade kunskap kring kvinnomisshandel, men hade samtidigt en vilja att hjälpa kvinnorna. Sjuksköterskans agerande grundade sig även i vilka attityder och vilket engagemang de hade i frågan. Det visade sig också att ökad utbildning bidrog till mindre negativa attityder och att fler misshandlade kvinnor upptäcktes. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillfredsställande miljö och ett professionellt bemötande är av stor betydelse i arbetet med att identifiera misshandlade kvinnor. För att detta skall fungera behövs en förändring i grundutbildningen samt ett större utbud av vidareutbildningar för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med kvinnorna.

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent. I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten. Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner. Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen. The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Resultatet visar att kliniskt resonemang utvecklades under utbildningen och studenterna tyckte att erfarenhet och självförtroende var viktigt för kliniskt resonemang. En bra relation med handledaren under den verksamhetsförlagda utbildningen, med möjlighet att skaffa erfarenhet och tid för reflektion var positivt för utvecklingen av kliniskt resonemang. Ett område för vidare forskning är hur svenska sjuksköterskestudenter använder sig av kliniskt resonemang och hur förmågan utvecklas, för att få en överblick av hur den svenska utbildningen ger studenterna förutsättningar att lära sig kliniskt resonemang.