Syftet med studien är att skildra hur förskollärare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt även hur barnen görs delaktig i utformningen.   Studien är kvalitativ och för att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrån mättnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollärare deltar i studien som arbetar på sex olika förskolor. I analysen utgår vi från det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vårt teoretiska ramverk, det vill säga Harts delaktighetsstege.   Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare utformar förskolans inomhusmiljö utifrån tre aspekter, vilka är barns intressen, barns behov samt rummens förutsättningar. Det som sedan skiljer är hur de går tillväga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannämnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssätt. Observation och dokumentation användes av samtliga, men det förekom även intervju och diskussion med barnen angående utformningen av inomhusmiljön. Resultatet har analyserats utifrån Harts delaktighetsstege i diskussionskapitlet. Resultatet visar att förskollärarna genom observation och dokumentation inte gör barnen så delaktiga som de tror sig göra, eftersom de ofta missar att informerar barnen om varför de dokumenterar och observerar dem. När förskollärarna använder sig av intervju och diskussion med barnen uppnår barnen en högre grad av delaktighet. Beroende på val av arbetssätt varierar graden av delaktighet i utformningen av inomhusmiljön, enligt Harts delaktighetsstege. Alla förskollärarna har liknande definitioner av begreppet delaktighet vilket visar sig och blir tydligt i deras arbetssätt i verksamheten.

Denna flerfallstudie undersöker hur utformningen av platsers fysiska miljö påverkas av olika planeringsideal. Syftet är att studera om och hur den byggda miljön i mindre orter har påverkats av olika stadsplaneringsideal. Dessutom diskuteras orternas identitet och känsla i förhållande till den byggda miljön och planeringsidealens påverkan. De fall som undersöks är de fyra orterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme i Kristinehamns kommun. De teoretiska utgångspunkterna består av olika teorier om planeringsideal samt kulturgeografiska perspektiv på platsidentitet och platskänsla. Två viktiga bidrag har varit Christian Norberg-Schulz teorier om platsens ande, identitet och den byggda miljön samt Bo Larssons teorier om hur stadsideal och stadsbyggnadstyper påverkar relationen mellan den byggda miljön och människans identifikation till platsen. Studiens empiriska material utgörs av historiska lantmäterikartor, fältobservationer samt egna illustrationer. Analysen visar att inga definitiva svar huruvida stadsplaneringsideal har påverkat den fysiska utformningen av de mindre tätorterna är möjliga att ge, men att olika spår från stadsplaneringsideal i vissa fall kan urskiljas. Resultatet pekar dock i riktning mot att andra påverkansfaktorer än olika stadsplaneringsideal har agerat som starkare platsskapande krafter på orterna. Hur orternas identitet och känsla har påverkats av de olika planeringsidealen har inte varit möjligt att diskutera utifrån undersökningens resultat. Men resultatet har öppnat för en diskussion kring hur orternas identitet och känsla kan påverkas av den fysiska miljön, vilket ger en djupare förståelse för relationen mellan orternas fysiska utformning och dess platskänsla och platsidentitet.

Den här studien undersöker vad det finns för förutsättningar för barn att vara fysiskt aktiv på fritidshemmet. Syftet är att öka kunskapen om hur fritidsverksamheters utomhusmiljö kan stimulera barns fysiska aktivitet samt fritidspedagogers syn på utformningen av utomhusmiljön. Syftet är vidare att undersöka hur barn använder den miljö de har tillgång till. Det är en jämförande fallstudie där byskolor och stadsskolor kommer jämföras mot varandra. Datainsamlingen har gjorts genom observationer och intervjuver på fyra olika fritidshem. Studien har visat att skolgårdens utformning har betydelse för barnens fysiska aktivitet samt att barn som vistas på skolgårdar där naturinslag och varierad miljöär mer fysiskt aktiv än barn som vistas på en skolgård där naturinslag saknas. Studien har även visat på vikten av fritidspedagogers engagemang till att få barn att utöva rörelse och lek. Sammanfattningsvis har det visat sig att det finns skillnader mellan de undersökta skolorna där barnen p åbyskolorna har fler möjligheter till fysisk aktivitet än barnen i stadssskolorna. Denna studie kan användas som ett stöd för personal verksam inom skola och fritidshem som ska granska och utveckla sin skolgård.

Den här uppsatsen undersöker hur barns möjlighet till lek och rörelse påverkas av skolgårdens fysiska utformning. Syftet med undersökningen är att med bakgrund till tidigare forskning, platsobservation och intervjuer vid Sundby skola analysera hur utformningen av en skolgård kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där observationer och behavior mapping har gemomförts vid Sundby skola. För att klargöra hur utformningen påverkar leken var även intervjuer med barn på skolan en viktig del av metoden. Efter en sammanställning av tidigare studier och forskning belyses tre centrala teman som blir återkommande genom hela uppsatsen: natur, variation och utrymme. Sammanfattningsvis visade det sig att naturinslag på skolgården har positiv inverkan för leken samt att det är viktigt med en variation av redskap och markunderlag för att utemiljön ska uppmuntra till rörelse för barn i olika åldrar men även i förhållande till årstid. Vidare kan det också utläsas att undervisningslokalers placering, nivåskillnader och möjlighet till flera aktiviteter i närheten av varandra skapar rörelsedynamik i leken. En viktig slutsats är att olika typer av platser, miljöer och objekt samspelar och verkar tillsammans snarare än var för sig.

<p>This report will present an energy efficient building in the centre of Kalmar city. It will</p><p>become energy efficient because of the worldwide goal to reduce our energy using in our</p><p>buildings.</p><p>The values of architecture have been given a great part in this report. The building is supposed to be placed in Kvarnholmen in a unique environment in centre of Kalmar city.</p><p>Because of the placement it is very important to show respect to the surroundings and the history of Kalmar.</p>

Inom skolan har kommunikationens betydelse fått allt större roll och användande av uppgifter med öppna respektive slutna frågor är något som får stort fokus. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka möjligheter uppgifters utformning erbjuder för att identifiera kritiska aspekter. Innehållet som kommer att behandlas handlar om talområdet 0-20 inom addition och subtraktion i årskurs 1. Under studien har två olika grupper av elever observerats vid flera tillfällen där de fick kommunicera om uppgifter med slutna respektive öppna frågor. Genom att analysera kommunikationen som skedde mellan eleverna under observationerna framkommer vilka möjligheter som erbjöds utifrån dessa uppgifters utformning för att uppvisa kritiska aspekter. Resultatet visar på hur både uppgifter med öppna och slutna frågor har för- och nackdelar men att grupper som arbetar med uppgifter med öppna frågor oftare lyckas hjälpa varandra att urskilja nödvändiga aspekter.

Detta examensarbete är utfört för att ge Växjö kommun ett underlag för utformning av en ny ÅVC på Häringetorp. Återvinningscentralen ska vara estetisk tilltalande för att öka trivsel för både brukare och personal. Vid utformning måste hänsyn till trafiksäkerheten tas för att undvika problem. Utformningen påverkar även sorteringskvalitén hos det sorterade avfallet, Resultatet uppnås genom att forska, granska och utreda. Utöver detta ska dessutom utformningen av återvinningscentralen påverka sorteringskvalitén på så vis att det ska vara enkelt konstruerat samt att det ska finnas en välbetänkt yta med utrymme för att sortera avfallet.

<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen. Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.

No description available.