<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

<p>Många utländska personer som flyttar till Sverige, eller som är födda i Sverige och har föräldrar som har invandrat, kan komma att uppleva någon form av identitetsproblem, det vill säga att man inte riktigt vet var man kommer ifrån eller är osäker på var man tillhör. Mitt intresse för det här ämnet har ökat alltmer efter att ha läst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, gränsdragningen mellan ”vi och dem”, men samtidigt som jag själv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa två ämnen och ta reda på hur personer med utländsk bakgrund upplever och betraktar sig själva utifrån det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tänka mig att det här ämnet är intressant för många utländska personer som upplever, eller har upplevt, någon form av identitetsproblem. Men jag tror att även svenskar kan finna detta intressant då man lättare kan förstå det som många utländska personer upplever när de kommer till ett nytt land, vilket i sin tur kan leda till att en förförståelse och samhörighet kan komma att skapas de emellan. Som en utav mina intervjupersoner sa till mig under intervjun:</p><p>”…det finns ju många svenskar som är lite så här, de åker på semester och säger att nu vet jag hur det känns att vara invandrare. Det är en helt annan sak att leva hela sitt liv med den känslan, än att känna sig lite utstött när man är på semester…”</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>» Är identitet något centralt och medvetet i utländska personers vardag/medietillägnelse?</p><p>» På vilket sätt bidrar medierna till att utforma utländska personers identitet?</p><p>» Skiljer sig tankarna om mediers inflytande på identitetsskapandet mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige?</p><p>Det jag kom fram till i min studie är att alla intervjupersonerna ansåg det vara viktigt att kunna bekräfta sin identitet, att veta var man står, men det hade ingen central roll i deras liv. Däremot hade medierna mer eller mindre en betydande roll, kanske lite mer för vissa än hos andra. En del av de intervjuade hävdade att medierna kan påverka människor, men de var osäkra på om de själva blev påverkade. Det fanns dock de som kände att medierna påverkade deras identitet genom de negativa skildringar som ges av invandrare och utländska personer. Tankarna om mediers inflytande på identitetsskapandet mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige skiljer sig, tankarna är åtskilliga, och det från individ till individ.</p>

<p>Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.</p>

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.

Många utländska personer som flyttar till Sverige, eller som är födda i Sverige och har föräldrar som har invandrat, kan komma att uppleva någon form av identitetsproblem, det vill säga att man inte riktigt vet var man kommer ifrån eller är osäker på var man tillhör. Mitt intresse för det här ämnet har ökat alltmer efter att ha läst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, gränsdragningen mellan ”vi och dem”, men samtidigt som jag själv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa två ämnen och ta reda på hur personer med utländsk bakgrund upplever och betraktar sig själva utifrån det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tänka mig att det här ämnet är intressant för många utländska personer som upplever, eller har upplevt, någon form av identitetsproblem. Men jag tror att även svenskar kan finna detta intressant då man lättare kan förstå det som många utländska personer upplever när de kommer till ett nytt land, vilket i sin tur kan leda till att en förförståelse och samhörighet kan komma att skapas de emellan. Som en utav mina intervjupersoner sa till mig under intervjun: ”…det finns ju många svenskar som är lite så här, de åker på semester och säger att nu vet jag hur det känns att vara invandrare. Det är en helt annan sak att leva hela sitt liv med den känslan, än att känna sig lite utstött när man är på semester…” Frågeställningarna är: » Är identitet något centralt och medvetet i utländska personers vardag/medietillägnelse? » På vilket sätt bidrar medierna till att utforma utländska personers identitet? » Skiljer sig tankarna om mediers inflytande på identitetsskapandet mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige? Det jag kom fram till i min studie är att alla intervjupersonerna ansåg det vara viktigt att kunna bekräfta sin identitet, att veta var man står, men det hade ingen central roll i deras liv. Däremot hade medierna mer eller mindre en betydande roll, kanske lite mer för vissa än hos andra. En del av de intervjuade hävdade att medierna kan påverka människor, men de var osäkra på om de själva blev påverkade. Det fanns dock de som kände att medierna påverkade deras identitet genom de negativa skildringar som ges av invandrare och utländska personer. Tankarna om mediers inflytande på identitetsskapandet mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige skiljer sig, tankarna är åtskilliga, och det från individ till individ.

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund. With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen och beskriva hur små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader hanterar relationen med leverantören. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod och genomfört en flerfallsstudie på tre stycken mindre svenska företag.     Teoretiska referensramen är främst inriktad på två teoretiska områden; offshore outsourcing och relationer. Dessa har vidare delats in i tre huvudblock för att ge en så lättöverskådlig bild som möjligt samt att täcka in de väsentliga delarna som krävs för att besvara syftet. De tre huvudblocken är följande; relationsetablering, relationsstyrning och relationskoordinering. Den teoretiska referensramen har sedan sammanställts i en teoretisk syntes som analytiskt sammankopplar teorin och ligger till grund för analysen. I analyskapitlet genomförs en analys, där den teoretiska syntesen förenas med den insamlade empirin.   Analysen har utmynnat i en slutsats som besvarar forskningsfrågan där vi kan fastslå att det främst är två faktorer som urskiljer sig särskilt viktiga i relationshanteringen för små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader. Genom personliga relationer med leverantören byggs en stark relation upp mellan partnerna som bidrar till en effektivare hantering av leverantörsrelationen. Slutligen utmärker sig företagens nätverk som en viktig faktor i hanteringen av relationerna då nätverket fungerar som ett slags understöd till företaget på allehanda vis under arbetets gång.

Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala. Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen. Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet. I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann. / This study was conducted using qualitative interviews and had the aim to conduct a discourse analysis of how students and employees talk about the project Korta vägen (the short path) in Uppsala. Korta vägen is a labor market project that aims to get foreign graduates into the labor market. Our interview subjects were employees working with the project and participants who had recently completed their training in Korta vägen. The questions have been how particapants and employees talk about the project and how discourses through speech can be distinguished. In our result we present eight different discourses that we have been able to extract from our empirical material. The discourses deals with the subjects culture, language, networking, pedagogy, socioeconomics, practice and therapeutical relations. The results also show how the majority of the discourses have been able to be connected to swedishness and also what significance swedishness has on people's opportunities on the swedish labor market. Finally we problematized how exclusion in the Swedish labor market is embedded in our social structure and how we unawarely sustain and reproduce this exclusion. This has been done with the help of discourse analysis-theories by Foucault, Derrida, Berger and Luckmann.

This thesis which is about working with mathematics teaching has no effect/impact on performance and understanding of pupils. The study is intended to gain insight on working in mathematics education which has an impact on performance and understanding of students who are ethnically Swedish and foreign ethnic. In order to compare the ethnic Swedish and foreign students of ethnic understanding, I judged from their performance on the tests taken in year three. The qualitative approach permeated the work, both interviews and observations which were included in the survey. The qualitative study was chosen to get an understanding of how mathematics teaching is conducted in two different areas. The results of the investigation show that working in mathematics education is relevant to performance and understanding of students who are ethnically Swedish and foreign ethnic. In addition, it led to ethnically Swedish students having higher results than students who are ethnically non-resident in the comparison schools.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.