Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nå nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i är Estland. Den geografiska närheten och starka tron på tillväxt av landets ekonomi är några faktorer som gör detta område intressant för svensk handel. Hur kan då en internationaliseringsprocess gå till när ett svenskt företag etablerar sig på den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet är att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering på den estniska marknaden. Genomförande: Intervjuer med personer på företaget ONOFF som deltagit i processen vid företagets etablering av den estniska marknaden. Slutsatser: Förvärvet föregicks inte av grundliga analyser av den estniska marknaden utan de flesta av dessa analyser kom först efter förvärvstillfället. Förklaringen till detta finner vi i uttalanden om t ex betydelsen i att skaffa sig marknadsandelar snabbt samt företagets goda ekonomiska förutsättningar vid tillfället. Företagslojala medarbetare och språkkunskaper är några faktorer som är viktiga vid etablering av den estniska marknaden.

Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland. Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank. Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder. Det främsta motivet för bankernas etablering i Ryssland var kunder som redan hade etablerat sig i landet och som efterfrågade bankernas internationella tjänster. För att kunna bedriva fullständig bankverksamhet var bankerna tvungna att öppna dotterbolag med tanke på den rådande lagstiftningen.

Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion. Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar. Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området. Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.

Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data. Blankenburgs modell har använts vid utformningen av en intervjumall. I analysen har det funnits att de undersökta nätverksfaktorerna hade olika grad av betydelse för Scanias etablering i Polen. Mycket betydelsefull var graden av motstridande intressen bland de polska nätverksaktörerna, där enskilda aktörers engagemang ökade företagets marknadskunskap och var en länk till polska myndigheter. Likaså oförutsedda händelser, som en tull på lastbilar, styrde och påverkade etableringsförloppet. Faktorerna företagets rykte och nätverkskontextens internationaliseringsgrad var också av betydelse, då Scanias kundkrets snabbt ökade och företagets stora erfarenhet av tidigare etableringar ökade sannolikheten till ytterligare en lyckad etablering. Däremot har det utländska nätverkets internationaliseringsgrad och Scanias nätverkskunskap inte visat sig haft en avgörande roll vid marknadsinträdet. Polens fordonsindustri bedrev vid tidpunkten inte internationella affärer och nätverkskunskapen införskaffade företaget genom marknadsaktivitet.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta. Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina. Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats. Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands. Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av. Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien. Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin. Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag. Att vara väl förberedd och utveckla en välstrukturerad strategi på hur man skall gå tillväga,innan man etablerar sig internationellt, är ett viktigt momenten att ha hänsyn till viden etablering utomlands. Utifrån ett traditionellt synsätt har den internationella handeln dominerats av stora multinationella företag. Det har medfört att det främst har varit de multinationella företagen som också etablerat sin verksamhet internationellt. På senare år har dock företag börjat följa en något annorlunda internationalisering tillskillnad från det traditionella. Företagen är nu även mindre till storlek och etablerar sig ofta direkt och i tidigt skede utomlands. Uppsatsen syftar till syftar till att redogöra på vilka sätt de traditionella internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals överensstämmer med tre SMF:s nuvarande internationaliseringsstrategier. Författarna har använt sig av en kvalitativforskningsmetod där de har intervjuat tre olika företag, Galvin Green, Munktell och Nordic Stream. Uppsatsen har ett abduktivt angreppssätt för att få en kombination av kontinuerliga teoretiska och empiriska aspekter. I uppsatsen kommer också att belysa ett epistemologiskt synsätt, detta eftersom uppsatsen kommer att till stor del gå ut på empirisk insamling och bearbetning inom tre fallföretag. Uppsatsens teoretiska grund utgår från de två internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals. Uppsalamodellen bygger på en stegvis etableringdär företaget etablerar sig med på den internationella marknaden med kort psykiskt avstånd, det vill säga marknader som är lika hemma marknaden. Modellen bygger på att företaget införskaffar kunskap genom närvaro på den internationella marknaden Born Globals- teorin utgår från att företaget inte etablerar sig stegvis utan att istället etablera sig direkt och i tidigt skede på den internationella marknaden. Teorin utgår från att entreprenören inom företaget använder sina tidigare erfarenheter och nätverk för att nå en snabb expansion. Till uppsatsen slutsats för författarna en slutsatsdiskussion där det redogörs att svenska SMF:s internationaliseringsstrategier inte sammanfaller och kan appliceras till hundra procent på varken Uppsalamodellen eller Born Globals- teori. De tre fallföretagen går att härleda till vissa delar i teorierna, vilket medför att de två internationaliseringsstrategierna därmed inte överensstämmer fullt ut i förhållande tillrespektive fallföretag.

The aim of this study is to examine how European companies’ stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement.  To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany. The time period in which the study was conducted within was between the years 2001-2011. The three modes of entry that was examined were Joint Venture, Acquisition and organic expansion. The three modes of entry were submitted to conduct a hypothesis test to determine whether or not an abnormal return was created during the event window in which the announcement took place. A hypothesis test was also conducted during the post event window to determine if the announcement effect is visible a short time period after the announcement. The event window was 11 days, five days before the announcement and five days after the announcement. The post event window was 30 days after the event window. Companies with the same mode of entry in the same BRIC country were submitted to examine whether or not the announcement effect was different for the three modes of entry. Companies from the same European country were joined together after which BRIC country the announcements were about. The result of the study was that significant positive abnormal return was created during both the event and post event window. There were also modes of entry in which the announcement effect was visible a short time after the announcement.

<p>Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör använda sig av för att öka sin försäljning på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.<strong> </strong></p><p>I arbetet ingår huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hälso och kosmetikföretag som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen tillvägagångssätt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan västerländska och muslimska länder.</p><p>Empirin utgör en sammanställning av svaren från de intervjuade företagen i fråga, samt sekundär data.</p><p>Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försäljning genom denna externa distributör.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta på vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.</p><p>Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Kina och en surveyundersökning på svenska företag som idag är representerade på den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de två vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ ansats. Både primärdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundär data i form av olika litteratur såsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har använts för att knyta samman våra resultat.</p><p>Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag på den kinesiska marknaden är att öka sin</p><p>lönsamhet och sänka sina produktionskostnader. De största hindren är lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering.</p> / <p>Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of</p><p>business-establishing strategies and to examine which opportunities and obstacles the process holds within.</p><p>Method: The investigation strategy used for this essay was to perform a case study on China and a survey at Swedish companies which are currently represented in the Chinese market. The essay combines a qualitative and quantitative approach. Both primary data - in the form of a survey and a seminar - and secondary data - literature found in books, scientific articles and the internet - have been used to achieve our results.</p><p>Results: The result of this essay is: the opportunities on the Chinese market for Swedish companies are to increase profitability and lower production costs. The biggest obstacles are laws and regulations, cultural differences, customs fees, taxes and bootlegging.</p>