The Swedish military is trough the rescindment of military conscription on the 1 July 2010 taking a defining step towards a professional army. They stand before big recruitment challenges, not least to its foreign missions. This thesis aims to examine the motivations of individuals for going on missions abroad with the military. The thesis is built on seven qualitative interviews with individuals who have done foreign missions and is planning further rotations. The theory used is Fabrizio Battistellis motivation theory and a form of discourse analysis. I show how individuals refer to three types of motives for going on foreign missions and how these should be seen as a motive triangle. I also demonstrate how individual’s motives change from mission to mission in interaction with mission experience, civilian employment and previous motives. This proves that post-materialist (adventure, challenge, etc) motives disappear over time. I also show that the military’s national security motives for foreign missions are not shared by the individuals, which, however, feel strong togetherness with the military. I highlight that the individual's soldier identity is morally enhanced by appreciation from the society at large and that criticism of the military negatively affects the prestige of military employment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inställning kadetter och deras anhöriga har tillutlandstjänst och diskutera möjliga orsaker till de olika åsikterna. Andra frågor som belyses är omde som genomfört utlandstjänst innan de börjat utbildningen upplevt några men efter sintjänstgöring och hur de anhöriga sett på denna tjänstgöring. Då tidigare forskning rörandekadetters och deras anhörigas syn på utlandstjänst saknas, utgör uppsatsen ett begränsat menviktigt empiriskt bidrag. Kring denna empiri förs ett resonemang om hur den nya sortensofficerare kan tänkas fundera i dessa frågor.Bland de resultat som kan utläsas är att kadetterna i OP 08-11 ser sina anhörigas åsikt som enviktig del i sin motivation för att göra utlandstjänst. Större delen av de svarande ser också självapositivt på en framtida utlandstjänst. Bland de anhöriga är inte bilden lika positiv, och enövervägande del av kadetternas anhöriga har en negativ inställning. / What this paper aims to investigate is what attitude cadets and their families have for overseasservice and what this may be due to. Other issues presented is if those who performed serviceabroad before they started officers training had experienced any negative personality changes(after their service and if their relatives have seen any changes after the service). There is noprior research in the area that focus on cadets and their relative’s stance on overseas servicehence this essay is a limited, but an important contribution. A discussion concerns how thenew kind of officers is likely to reflect on these issues.The findings indicate that the cadets in OP 08-11 view their relatives' as an important part oftheir motivation for service abroad, and that most of the cadets welcome a future overseasservice. The relatives on the other hand, does not share this positive view, in fact, the vastmajority of the cadets relatives have an attitude that is negative.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att belysa soldaters upplevelser av stress under utlandstjänst, samt stress i övergången utlandstjänst till hemkomst med fokus på fysisk aktivitet och träningsvanor. Vidare var det av intresse att studera soldaters upplevelse av hjälp/stöd. Studien genomfördes via ett kvalitativt tillvägagångssätt utifrån två semistrukturerade intervjuguider och två olika intervjutillfällen. Samtliga åtta deltagare var män mellan 2553 år gamla med erfarenheter från olika typer av förband samt från olika missioner. Utlandstjänstgöringarna utfördes i länder som Afghanistan, Bosnien och Kosovo. Upplevd stress under mission beskrevs som rastlöshet vid ledig tid på campen eller en oro inför uppdrag. Under uppdrag kunde deltagarna uppleva kumulativ stress i ovissheten att något kan hända dem eller kollegorna. Deltagarna gav uttryck för liknande symptom vid hemkomst kopplat till stress då rastlöshet under ledigheten hemma beskrev som utmanade. Fysisk aktivitet visade sig ha en stressreducerande effekt vid rastlöshet och oro under utlandstjänst samt i övergången utlandstjänst till hemkomst. Dessa fynd kopplas till en diskussionsdel utifrån föreskrivna referensramar, samt även förslag till framtida forskning och implikationer. / The main purpose of the present study is to illustrate soldiers experinces of stress during deployment and in the transition from deployment to homecoming with focus on physical activity, stress and exercise habits. Further on, it was of interest to study the soldiers experience of help/support. The study was conducted using a qualitative approach from two semistructured interviewguides and two interview occasions. The soldiers age were between 2553 years. The soldiers in this study came from various types of units as well as various deployments that took place in countries such as Afghanistan, Kosovo and BosniaHercegovina. Stress during deployment was described as perceived restlessness during freetime on the camp. During operations could the participants exeperience cumulative stress wich could be shown as anxiety becausee of the uncertainty that something could happend to them or their colleagues in the unit. The participants expressed similar symptoms at the homecoming related to stress as restlessness during the holiday and anxiety. Physical activity was found to have a stressreducing effect during deployment and in transition deployment to homecoming. Results of the study were associated with prescribed theoretical frames of reference in the discussion. Finally suggestions for future research and implications are provided.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten. Resultatet visade att tilliten till officerare som gjort utlandstjänst är högre och att personliga egenskaper i större grad än faktorn sakkunskap påverkade ökningen av tillit avseende utlandstjänstgöring. / The Armed Forces has changed and the officers are no longer always the most experienced. This is changing the relations between the soldiers and the officers. Experienced soldiers means that the officer must change the way they instruct and lead. Does the soldiers learn when the officer teaches? Does it make a difference if the officer have served abroad? The purpose of this paper is that by the Swedish Armed Forces new organization composed of professional soldiers investigate soldiers trust in officers with respect to the officers experience of serving abroad. A questionnaire survey was used to reach an answer to the question whether the soldiers feel more trust in an officer whos served abroad and in that case why. 79 soldiers from various units chose to answer the survey. The results showed that trust increases for officers who served abroad. The factor refered to as “personal haracteristics” were identified as the lead factor rather than the factor “expertise” in affecting trust linked to overseas service.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten. Resultatet visade att tilliten till officerare som gjort utlandstjänst är högre och att personliga egenskaper i större grad än faktorn sakkunskap påverkade ökningen av tillit avseende utlandstjänstgöring.

<p>Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.</p>

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap.