<p>Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.</p><p>Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.</p><p>Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.</p><p>Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.</p>

<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning.</p><p> </p><p>Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen. Även intervjuer är gjorda på tio utvalda elever i klassen från utomhuslektionen.</p><p> </p><p>Enligt utbildningsdepartementet skall undervisningen vara utforskande och skapa ett intresse för matematik. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från undersökningsgruppen uppfattar utomhusmatematik som väldigt lustfyllt och motiverande. Deras resonemang kring fördelarna visar att de framhåller samarbete, lek och de praktiska erfarenheterna från lektionen som det främsta. Nackdelarna de upplever är vädrets påverkan och att det kan upplevas som ostrukturerat där man kan missa viktiga inslag i matematiken, som t.ex. läsförståelse och att få skriva matematik. Resultatet visar dock fler fördelar då elevernas stora aktivitet är utmärkande för utomhusmatematik. Slutsatsen är att elevernas inställning till utomhusmatematik är positiv. Eleverna har god insikt i sitt lärande då de lyfter fram att de praktiska inslagen är bra för deras minne.</p><p> </p>

<p>Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna för att få svar på våra frågeställningar.</p><p>Resultatet av studien visar att både inomhusmatematiken och utomhusmatematiken är gynnsamma för elevernas lust och motivation. Det som bestämmer huruvida dessa lärandesituationer är motiverande och lustfyllda är hur situationerna är uppbyggda och inte var de är förlagda. Viktiga slutsatser i studien är att det är den praktiska matematiken samt interaktionen mellan eleverna som har störst betydelse för lusten och motivationen. Flertalet elever menade att de upplevde matematiken mest positiv då de fick använda sig av till exempel kottar och pinnar i sitt räknande. Men även när de fick samarbeta med sina kamrater upplevde de matematiken som lustfylld och motiverande. Vårt resultat stöder följaktligen tidigare forskning inom matematik och utomhuspedagogik.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten. Överlag upplevde pedagogerna att utomhuspedagogik leder till en positiv språkutveckling hos barnen. De flesta ser framför allt att barnen får ett större begreppsförråd och att fler vågar komma till tals ute. Dock upplevdes en sämre finmotorisk utveckling hos barnen som var ute största delen av dagen. Detta är en viktig iakttagelse då det kan påverka barnens självförtroende, bl.a. när de ska lära sig skriva. En annan aspekt som är värd att beakta är att barnen inte får fri tillgång till skrivet material när de är ute största delen av dagen. Det kan enligt Liberg (2006) leda till att de får sämre förutsättningar att lära sig läsa och skriva, när de börjar skolan.</p>

<p>I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.</p><p>Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.</p><p>Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.</p><p>Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat.</p>

<p>Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?</p><p> </p><p>Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.</p><p> </p><p><strong>Ämnesord</strong>: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.</p><p>I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap. I definitionen av miljön svarade lärarna att det var deras omgivning och naturen beskrevs bland annat som guds skapelse.</p><p>Nyckelord: Utomhuspedagogik, miljö, natur, Sydafrika</p> / <p>Abstract</p><p>This essay have the aim to examine if and how the teachers in South Africa carry out their outdoor education, also to look at how the teachers define nature and the environment. I did the examination in a school in the black township in the province of Eastern Cape, South Africa. To get the information I made three interviews with teachers in grade 4. One of my questions was “What is outdoor education for you?”. As it is very important in their society to activate the learners (pupils) in there spare time I got the answer “to teach games and sports”.</p><p>In the literature the method is described as a way to knowledge not only by reading facts but experience and practice knowledge in reality. The literature and the teachers pointed out that it is another method to get knowledge then the traditional way “read and write”. The teachers defined the environment as their surrounding and they described the nature as the creation from God.</p><p>Key-words: Outdoor education, environment, nature, South Africa</p>