Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.

En stor del av den energi som används till uppvärmning, elproduktion eller fjärrvärme kommer från förbränning. En del av bränslet är avfall, såsom t.ex. sopor, plaster medan en ansenlig del är biomassa. Vid förbränning bildas primärt koldioxid, vatten och andra gaser men obrännbara ämnen bildar partiklar som kallas aska, och delas in i två huvudkategorier, botten- och flygaska. Bottenaskan ansamlas i botten av brännkammaren, medan de partiklar som dras med av rökgaserna kallas flygaska. Aska som fastnar på värmeöverförande ytor minskar värmeöverföringen och därmed verkningsgraden hos anläggningen (Niklasson & Davidsson 2009). För att påverka askans komposition och egenskaper kan bränsleadditiv tillsättas bränslet. Anledningarna är både miljömässiga och ekonomiska. Vid förbränning av avfall innehåller bränslet ofta klor (Cl) samt alkalimetaller (litium (L), natrium (Na) och kalium (K)), vilka tillsammans bildar kraftigt korrosiva klorider, som bidrar till korrosion och beläggningar som hindrar värmeöverföring, och minskar verkningsgraden. Särskilt problematiskt i samband med korrosion är föreningarna KCl (kaliumklorid) och natriumklorid (NaCl) vid höga temperaturer (Davidsson 2011). Tillsatser av additiv kan även reducera risken för agglomeration, att askpartiklar i bädden fastnar/klibbar i varandra och bildar större partiklar och binder fast i sanden. Detta skapar stora problem i fluidbäddar då fluidiseringen minskar, vilket försämrar omblandningen och förbränningen. För att undersöka om halterna av klor, små partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm, samt mängden hårt sittande beläggningar kan reduceras utfördes försök med två svåra bränslen. Ett var returvirke från husrivningar (RT-flis), innehållande plast-, färg-, tapetrester mm. Det andra var hushållsavfall framställt på syntetisk väg (SA). Bränslena provades rent, samt med tillsats av svavel respektive kaolin. Resultatet från denna studie visar att tillsatser i bränslet av additiven svavel och kaolin klart sänker halten av partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm. Detta minskar vidhäftigheten/klibbigheten, förmågan att fästa på ytor, hos smältor och beläggningar. Klorhalten i beläggningar och askor sjönk markant, särskilt för klorhalten i beläggningar från RT-flis. Sänkt klorhalt innebär reducering i korrosionshastigheten och vidhäftigheten. Även beläggningarna som satt hårt fast minskade med additiv, medan de löst sittande ökade, vilket minskar behovet av tuffare och mer (för anläggningen) tärande ask- och beläggningsbekämpande metoder, såsom ånginsprutning under högt tryck. Alla resultaten är totalt sett positiva för både ekonomi och miljö med ökad verkningsgrad och mindre slitage, vilket innebär mindre behov av att bryta nytt material.

No description available.

Hållbar utveckling handlar om samspelet mellan tre dimensioner av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Enligt Boverkets vision för 2025 ska allt byggande vara hållbart med fokus på livskvalitet, god hälsa, hushållning med resurser och flexibilitet. Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Genom medvetna val av material och metoder kan dessa ingrepp minskas och gynna utvecklingen för hållbart byggande. LEVA Husfabrik tillverkar nyckelfärdiga koncepthus hus i massivträ. Företaget har en uttalad vilja om att mot kund tydliggöra hur deras materialval påverkar hållbarhet. För att gå LEVAs vilja till mötes utreder rapporten begreppet hållbarhet, företagets materialval samt materialets betydelse för en generell husköpare. Ett hus från LEVA sätts också i jämförelse med ett traditionellt träregelhus för att identifiera skillnader gällande hållbarhet. Litteraturstudier, intervjuer samt en enkätundersökning ligger till grund för rapportens arbete. Hållbarhet har visat sig vara ett komplext begrepp som är svårt att mäta och bedöma. Utifrån de aspekter av hållbarhet som i rapporten behandlas, anses ett LEVA-hus vara en bra produkt. Enkätundersökningen visar att materialval har stor betydelse för många kunder, men är för de flesta inte en avgörande faktor. Enkäten visar också att kunderna förväntar sig att husleverantören gör bra materialval med hänsyn till miljöaspekter, snarare än att kunden själv ska göra valen. Jämförelsen visar att ett hus från LEVA är bättre än ett träregelhus gällande aspekter som kopplas till social och ekologisk hållbarhet. Ett träregelhus är billigare än ett LEVA-hus, men då priset endast är en del av den ekonomiska hållbarheten, bedöms de lika ur ett ekonomiskt perspektiv. Förbättringsmöjligheter gällande material och miljömärkning har identifierats och presenteras i rapporten. / Sustainable development is about the interaction between the three dimensions of sustainability; social, ecological and economic. Swedish Building Authority “Boverket”, has a vision for 2025, saying that all construction will be sustainable with a focus on quality of life, good health, conservation of resources and flexibility. All building construction and accommodation has impact on nature. A conscious choice of building materials and methods, can reduce the impact and promote sustainable construction.   LEVA house factory is a manufacturer of pre-fabricated houses made of solid wood. The company has a stated will to make clear to the customer how their materials are doing regarding sustainability. This report is investigating the concept of sustainability, the company´s building materials and the material´s importance for a general customer. A house from LEVA is also compared to a traditional wooden house to identify differences regarding sustainability. Literature studies, interviews, and a web based survey are the basis for this report. Sustainability has turned out to be a complex concept and is difficult to assess. According to the aspects we have analyzed in the report, a LEVA house is considered a good product. The results from the survey shows that building materials is of great importance for many customers, but for most people not a decisive factor. The survey also shows that customers expect the construction company to make good choices regarding environmental aspects, rather than making the decisions themselves. The comparison shows that a LEVA house is better than a regular wooden house regarding aspects linked to social and ecological sustainability. A wooden house is considerably cheaper than a LEVA house, but as the price only is a part of the economic sustainability, the two houses are judged equally from an economic perspective.  The report presents improvement opportunities within building materials and eco labeling.

Syftet med denna studie har varit att studera medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling genom att identifiera möjliga bidragande faktorer. I studien har fem semistrukturerade intervjuer utförts och en intervjuguide har använts som undersökningsinstrument. Problemformuleringen har behandlat faktorer som utifrån ett medarbetarperspektiv påverkar individens motivation till att ta del av kompetensutveckling. I studien presenterades tidigare forskning genom utvalda vetenskapliga artiklar samt teori inom ämnesområdet. Det huvudsakliga resultatet som framkommit var att flertalet faktorer så som exempelvis ledarskap, belöning och tillgång till information tillsammans påverkade medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning och teori. Slutsatsen var att medarbetare motiverades av flertalet varierande faktorer men att faktorer som exempelvis ledarskap påvisades vara mer framträdande än andra.

Denna studie undersöker globaliseringens påverkan på demokratins utveckling i Gambia utifrån tre olika dimensioner; ekonomisk, politisk, och social globalisering. Till skillnad från andra västafrikanska länder har Gambias demokrati utvecklats negativt till autokrati, trots globalisering. Genom sökning av historiska händelser syftar uppsatsen till att förstå hur demokratiska förändringar i politiska rättigheter och civil frihet är kopplade till de tre dimensionerna av globalisering. Resultaten visar ett komplicerat förhållande mellan globalisering och demokrati. Den ekonomiska globaliseringen inverkar både positivt och negativt, beroende på landets ekonomiska stabilitet och hur regimen agerar med korruption eller retorik mot utländskt inflytande. Den politiska och sociala globaliseringen har en stark indirekt och negativ inverkan, trots att krafterna är positiva genom internationella organisationers och länders krav samt den idéspridning som sker genom befolkningens internationella kontakter. Den negativa inverkan består av regimens reaktioner mot dessa positiva krafter i form av politiska och civila inskränkningar. Mot slutet av den analyserade tidsperioden blir regimen alltmer desperat genom auktoritära metoder men den förlorar också alltmer kontroll. Det förefaller som den grundläggande effekten av globalisering ändå till sist har en positiv inverkan genom att regimen förefaller upplösas.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

Detta examensarbete har genomförts hos Gestamp Hardtech i Luleå på Tooling Design-avdelningen. Idag arbetar företaget med både I-DEAS och NX för att konstruera presshärdningsverktyg som används för att tillverka säkerhetsdetaljer för bilar. Under examensarbetet har jag studerat den metodik som används av konstruktörerna när de arbetar i NX och utför trimning av formdelar och spegling av presshärdningsverktyg. Idag sker det här arbetet manuellt vilket leder till många steg som måste utföras av konstruktörerna för varje trimning eller spegling. Det leder till att arbetet blir både tidskrävande och att risken för fel ökar eftersom det inte finns något enkelt sätt för konstruktörerna att kontrollera att trimning har skett med rätt formyta eller att alla namn på de speglade delarna stämmer. Arbetet resulterade i två program som konstruktörerna kan använda i NX för att underlätta deras arbete. Båda programmen är begränsade så att all inmatning av data sker i första dialog rutan som kommer upp då programmet startas. Genom att indata samlas in under ett steg minskas risken för fel och gör arbetsprocessen lättare för konstruktörerna. Utvecklingen av båda programmen har genomförts med hjälp av Visual Studio från Microsofts som är deras eget IDE, Integrated Development Environment. Enligt de standarder som Hardtech lagt fram så skall Visual basic användas som programmeringsspråk. För att de färdiga programmen ska kunna kommunicera med NX har jag använt mig av NX API till båda lösningarna. För att kontrollera resultaten i projektet och kontrollera så att programmen har fått rätt funktioner har konstruktörerna fått prova på att använda båda programmen i verkliga projekt och kommit med feedback. / This master thesis has been conducted at Gestamp Hardtech in Luleå at their Tooling department. Today the designers uses 3D CAD such as I-DEAS and NX to develop and build press-hardening tools that are used in the manufacturing of safety details for the automotive industry. This thesis discuss the methods that are used today by the designers to shape the forming dies and the mirroring of a presshardeningtool and how this work can be improved. Today, both the shaping of the forming dies and the mirroring of a presshardningtool are done manually.  This work is done in many steps by the designers  and the designers can easily make errors especially since there is no easy way for the designers to check if the forming dies have the correct geometry. The manual process is therefore very error prone and improvements are very much needed.  As part of this work, two programs have been developed for NX for the designers to use in order to reduce the risk for errors during the process of shaping the forming dies and mirroring the presshardningen tool. A lot of focus has been spent on making the programs as easy to use as possible e.g. collecting all input data at the start of the program and designed the product as close as possible to a One Button Interface. Both of the programs have been developed with Microsofts own IDE, Visual Studio, and the code is structured according to the guidelines that was given by Hardtech. The programing language used for both programs are VB.NET. To make sure that the communication between NX and the program NX own API is used. The validation process for both solutions have been in the form of interviews and discussions with the tool designers. Through the entire project, the tool designers have tested and validated the programs in both test environments and real projects.