The aim of our study was to do research about the importance of attachment, in relation to children and young people´s development and lerning in preschool and in school. We also analyzed what the consequences of an inadequate attachment are to children and young people. Our focus has been on social development and the relationship's importance to mental health. We used qualitative interviews as a method to collect data. We interviewed both preschool educators and teachers in the school to find out their views and experiences of attachment. Preschool educators described in the interviews that the attachment is about building relationships and creating security for the children. The teachers described the attachment as trust and having confidence in other people. All the educators had little knowledge about the different attachmentpatterns but still a long experience of working with these children and young people. Sometimes there were obstacles around children with insecure attachment so the teacher had to consider their individual needs and circumstances. To make them feel secure and attached to the teacher, they had to treat them carefully and with respect. They highlighted the importance of teachers' attitude where they would be caring, responsive and see from the children’s perspective. To create a secure schoolenvironment you need to have good staffing with expertise who have an attitude of boundaries and structure. For teachers to create opportunities for good attachment, they must build good relations, provide children with much confirmation and consider their different needs. The children that need extra support to various reasons, teachers can make adjustments for them and creating an adequate learning environment that motivates and strengthens their self-esteem.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som framträder som SO i lärares tal om undervisning som handlar om hållbar utveckling. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer gjorts med ett antal lärare. Lärarna som deltagit i studien arbetar alla inom F-3 klass samt att de bedriver undervisning i SO. Min första forskningsfråga handlar om vad lärarna förknippar med begreppet hållbar utveckling. Flera av lärarna i denna studie associerar direkt till att vi ska ha en värld som håller länge, medan några av lärarna spontant tänkte på sopsortering och återvinning av olika slag. Det som framträder som SO i undervisning kring hållbar utveckling är bland annat, att lärarna arbetar mycket med miljöfrågor utifrån elevernas vardag. Något som alla respondenter i denna studie har gemensamt är att de arbetar mot den ekologiska delen av hållbar utveckling, alltså värna om jordens natur och miljö. Sista forskningsfrågan i denna studie handlar om svårigheter/utmaningar som framträtt via intervjuerna, kopplat till SO-undervisning. En svårighet/utmaning som framträtt är, att få nyanlända elever att förstå både det praktiska och de teoretiska delarna när det handlar om hållbar utveckling. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundas i ett intresse för hållbar utveckling och vilket förhållningssätt vi som blivande förskollärare bör ha för att kunna påverka och bidra till ett fortsatt lärande för hållbar utveckling i barnens vuxna liv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i arbetet utifrån barns delaktighet och inflytande i en Grön Flagg förskola. Studien syftar även till att undersöka hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen i arbetet för hållbar utveckling. Metod: Studien bygger på kvalitativa metoder där observationer har gjorts på alla pedagoger och en fokusgruppsintervju har genomförts med tre pedagoger. Resultat: Resultatet av studien synliggör att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barn ges delaktighet och inflytande i arbetet för hållbar utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna är engagerade i att arbetet bedrivs på ett lustfyllt sätt för att ge barnen möjlighet till ett lärande på längre sikt. Det framkommer en skillnad på hur barnen ges delaktighet och inflytande.

Studiens syfte är att få kunskap om förskollärares uppfattning om reflektion tillsammans med små barn på som ännu inte har något verbalt språk. Hur reflekterar förskollärare med små barn utan verbalt språk och varför? Hur sker kommunikationen i reflektion mellan förskollärare och små barn utan verbalt språk? Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och personliga intervjuer. Frågorna ställdes till förskollärare som arbetar med reflektion med de yngre barnen i förskolan. Resultatet av studien stämmer till viss del överens med tidigare forskning som visar att reflektion i förskolan sker även om barn inte har verbalt språk. Det visar sig att barn som ännu inte har det verbala språket istället kommunicerar med kroppsspråk, ett språk som sker via ögonen, miner, tecken, ljud och rörelser. Resultatet visar också att förhållningssätt och olika verktyg har betydelse vid reflektion, likaså lyhördhet, barnsyn och miljö. I studien har det framkommit att barnens reflekterande över sitt eget lärande har betydelse. Genom att ge tillbaka lärandet och reflektera synliggörs barnens intresse och barnen utmanas vidare i sitt lärande.

Saab AB levererar lösningar, produkter och tjänster inom militärt försvar och civil säkerhet. Affärsområdet Aeronautics producerar förutom det militära stridsflygsystemet Gripen även komponenter till civila flygplan, dels sina egna men även andra flygplansproducenter som Airbus och Boeing. Projektets mål är att utveckla ett multifunktionellt robotgripdon för att undersöka automationsmöjligheter kring uppläggning av kolfiberskikt på ett plant underlag, en uppläggning som idag sker för hand. Processen som önskas automatiseras innefattar tillskärning av skikt, förflyttning från skärbord och placering på uppläggningsmall samt borttagning av skiktets skyddspapper. En systematisk konceptutvecklingsmodell har använts som grund för produktutvecklingsprocessen. Modellen har bestått av problemgranskning, undersöka ”state of the art”, upprättande av konstruktionskriterielista, nedbrytning av huvudproblemet i delproblem och framtagning av lösningar på delproblemen. Lösningarna har sedan kombinerats ihop till koncept. De genererade koncepten har utvärderats och en funktionsprototyp av det vinnande konceptet har konstruerats och testats på en robot. Prototypen är uppbyggd av aluminiumprofiler och kolfiberskikten hanteras med hjälp av vakuumsugkoppar vilkas placering anpassats efter skiktens form. Det beslutades att tillskärningen av skikten inte borde integreras i gripdonet utan lämpligast utförs av en programmerbar skärmaskin. Borttagningen av skyddspappret sker sedan i tre steg. Sedan placeras skiktet på mallen och kompakteras genom att en roller jämnar ut eventuella ojämnheter och får skiktet att fästa bättre mot underlaget. Därefter lyfter en sugkopp upp skyddspappret i det hörn som behandlats och en klo griper tag i det upplyfta hörnet varpå pappret avlägsnas. Slutsatsen är att automation av uppläggningen med hjälp av en robot är möjlig. Som fortsättning på detta projekt föreslås att en testcell byggs där automatisk uppläggning av hela processen kan testas. / Saab AB delivers solutions, products and services in military defence and civil security. In addition to the military aircraft system Gripen, the business area of Aeronautics also produces components for civil aircraft. Customers include Airbus and Boeing. The aim of the project is to design a multifunctional robot end-effector in order to investigate whether the degree of automation in the layup of a composite component can be increased. The layup is today a predominantly manual process. In the targeted production step, the pre-impregnated carbon fiber are cut into plies at a cutting table and accurately placed on a layup template. In this step, the backing paper attached to one side of the ply also has to be removed. A systematic model has been used as a foundation of the development process. The model has consisted of problem definition, a “state of the art” study, defining a design specification, and a functionality analysis. Results from the functionality analysis have then been combined into concepts and evaluated. Finally a prototype based on the winning concept has been built and tested on an actual robot. The prototype’s structure is based on aluminum profiles. The carbon fiber plies are handled with vacuum cups whose placing has been adjusted to fit the geometries of all plies. The step where plies are cut was excluded from the multifunctional end-effector since an automated cutting machine, which is already in use, was considered a more viable option at this stage. Removal of the backing paper is done in three steps. Then the ply is placed on a lay-up template and compacted by a roller to remove any unevenness and to attach the ply better to the surface. Finally, a vacuum cup lifts the previously treated corner of the backing paper and a mechanical claw secures the grip whereupon the paper is removed. A conclusion from this project is that automation of the lay-up with a robot is possible. As a continuation of this project it is suggested that an automated robot cell is constructed to test the automated layup process.

Det finns tekniska möjligheter att spela in psykoterapi, för forskning, utveckling och kvalitetssäkring, men tekniken är underanvänd. Den aktuella studien vill undersöka vad som påverkar terapeuters benägenhet att använda video och hur man kan förstå terapeuters motstånd mot video. Terapeuter intervjuades och deras svar analyserades via tematisk analys. Resultatet visar att följande faktorer påverkar terapeuters användning av video: teknik, juridik, patientens motstånd, struktur, syfte, motstånd, självkritik och utveckling. Att använda video i den terapeutiska situationen förstås som något som kan ge stora möjligheter till utveckling men till en stor känslomässig ansträngning. Videons påverkan på det psykoterapeutiska samtalet är komplex och motiverar fortsatt forskning.

Syftet med undersökningen var att tydliggöra vad lärare inom särskolan anser utvecklar dem professionellt i yrkesrollen. För studien valdes en kvalitativ ansats och data insamlingen gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex specialpedagoger verksamma inom särskolan. Resultatet visade att specialpedagogerna är reflekterande över sitt förhållningssätt och medvetna om betydelsen av att utveckla sig inom yrket. Specialpedagogens teoretiska och metodiska kompetens samt en organisation av pedagogiska mötesforum gynnar pedagogers utveckling. Specialpedagoger är en del i ett system där faktorer och förhållanden på olika hierarkiska nivåer påverkar yrket. Arbetsledningen brister i kunskap om specialpedagogens yrkesutövande och saknar emellanåt ekonomiska förutsättningar att tillgodose behovet av utveckling i yrkesprofessionen. En slutsats är att specialpedagoger ser en möjlighet till utveckling av yrkesrollen genom kontinuerlig handledning samt att de uppfattar sina kollegor som betydelsefulla redskap i den professionella yrkesutvecklingen.

Det här arbetet behandlar ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Mer specifikt så handlar det om vilka egenskaper som anses vara viktiga för att uppnå ett gott ledarskap, hur lärare har utvecklats i deras lärarroll och ledarskapsroll sen de började arbeta, hur ledarskapet påverkar eleverna samt vilket stöd lärare har fått i början av deras karriär. Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare och lärare som har jobbat ett par år upplever sin roll som ledare i klassrummet. För att göra detta så valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer med tre stycken nyexaminerade lärare och tre stycken lärare med mer erfarenhet vilket innebar att vi hade förbestämda öppna frågor med följdfrågor på vissa frågor. Som metod till analysen valde vi en tematisk analysmetod vilket innebar att vi kategoriserade de intervjufrågor som vi hade och de svar vi fick fram. De vi kom fram till var att lärare upplever sin roll som betydelsefull, att deras ledarskap har en stor betydelse för elevernas lärande och att man som ledare bör vara bestämt och tydlig men också kunna ge eleverna utrymme att vara med och påverka. Vi kom också fram till att de lärare vi intervjuat inte får den stöttning som de skulle vilja ha och upplever att de behöver sitt första år som lärare. Detta är något som även stödjer den forskning som vi lyft fram i samband med studien.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna upptäcker och hjälper elever med matematiksvårigheter. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med olika lärare. Resultatet analyserades med hjälp av kognitivismen och konstruktivismens som mitt analysverktyg. Undersökningen visar på att lärarna var eniga om vilka tydliga tecken som var specifikt för matematiksvårigheter, eleverna tappar koncentrationen och räknar oftast på fingrarna istället för huvudräkning. En del lärare var positiva till digitala verktyg i undervisningen medan andra föreslog hellre praktiskt material till eleverna med svårigheter. Det som kan tänkas ligga till grund för matematiksvårigheter är motivationen och nivån på undervisningen.