Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna. Genom detta arbete vill vi visa att det inte finns endast en slutgiltig metod för att lära dessa elever. Alla skolor har olika metoder för att stödja och hjälpa just sina elever, men att alla pedagoger måste vara villiga att ta till sig av andra skolors erfarenheter.

Många utvecklare förlitar sig på moderna utvecklingsmiljöer med stöd för språkspecifika funktioner som underlättar utvecklingsprocessen. Nyutvecklade språk saknar ofta denna möjlighet, Meta Attack Language (MAL) är ett av dessa. Syftet med denna avhandling är att undersöka betydelsen av en integrerad utvecklingsmiljö i MAL med avseende på användarupplevelsen genom att utveckla en prototyp av en integrerad utvecklingsmiljö för MAL. Avhandlingen inleds med en litteraturstudie inom de relevanta områdena MAL, utvecklingsverktyg och kodanalys. Utifrån den insamlade informationen fastställs det att prototypen utvecklas som en Visual Studio Code-extension med en language server i enlighet med Language Server Protocol (LSP). För att mäta användarupplevelsen av en utvecklingsmiljö för MAL används User Experience Questionnaire (UEQ) som mäter användarupplevelsen utifrån sex perspektiv: attraktivitet, tydlighet, effektivitet, pålitlighet, stimulering och innovativitet. Mätningarna sker i forma av två likadana enkäter där MAL-utvecklare besvarar frågor angående användarupplevelsen av att utveckla i MAL. Den första enkäten undersöker användarupplevelsen utan prototypen och den andra undersöker användarupplevelsen med prototypen. För att undersöka om skillnaden med och utan prototypen är av statistisk signifikant utförs t-test för varje perspektiv. Avhandlingen har resultaterat i en Visual Studio Code-extension som tillhandahåller intelligent kodifyllning, diagnostics, go to definition och syntaxmarkering för MAL. Resultaten av enkäterna visar på en ökning på alla mätta perspektiv med en statistisk signifikant förbättring på attraktivitet, tydlighet och effektivitet. För att utveckla arbetet och dra större slutsatser skulle prototypen behöva utvecklas mer samt att svarsunderlaget till enkäterna vara större. / Many developers rely on modern development environments with support for language-specific features that facilitate the development process. Newly developed languages often lack this possibility, Meta Attack Language (MAL) is one of these. The purpose of this dissertation is to investigate the importance of an integrated development environment in MAL with regard to the user experience by developing a prototype of an integrated development environment for MAL. The dissertation begins with a literature study in the relevant areas consisting of MAL, development tools and code analysis. Based on the information gathered, it is determined that the prototype is developed as a Visual Studio Code-extension with a language server adhering to the Language Server Protocol (LSP). To measure the user experience of a development environment for MAL, the User Experience Questionnaire (UEQ) is used, which measures the user experience from six perspectives: attractiveness, perspicuity, efficiency, dependability, stimulation and novelty. The measurements take the form of two surveys of the same kind where MAL developers answer questions regarding the user experience of developing in MAL. The first survey examines the user experience without the prototype and the second examines the user experience with the prototype. To investigate whether the difference with and without the prototype is statistically significant, t-tests are performed for each perspective. The dissertation has resulted in a Visual Studio Code-extension that provides intelligent code completion, diagnostics, go to definition and syntax highlighting for MAL. The results of the surveys show an increase in all measured perspectives with a statistically significant improvement in attractiveness, perspicuity and efficiency. In order to develop the work and draw greater conclusions, the prototype would need to be developed more and the response basis to the questionnaires greater.

In this thesis we research distributed pair programming by making an explorative study of a distributed pair programming method, screen-viewing distributed pair programming. This method has a user share the visual contents of his screen with other users in order to enable collaboration. This study is conducted by distributing a questionnaire to undergraduate students and analyzing the results. The students were required to have previous experience with screen-viewing distributed programming. This is a practice where two pieces of software are utilized, one for sharing the computer display with the programming partner and another for sharing the code written together. Our goal is to contribute to the knowledge of pair programming and how it can be applied in these kinds of environments while giving further insight into benefits and drawbacks about the usage of the screen-viewing distributed pair programming. This thesis is of an explorative nature. Surveys from students constitute the bulk of the data set which was analysed using pie charts and tables. The survey questions were based on a previous article about distributed pair programming utilizing a synchronized development environment, written by Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom-panoudi. The results of the study indicated that the screen-viewing distributed pair programming approach experienced many benefits but also some drawbacks. These results are similar to what distributed pair programming with a synchronized development environment experiences. The students also experience a high satisfaction in partner choice regardless of being free to select their own partner or if they are allocated one. A majority of the respondents would prefer to work collaboratively in the future with regards to their screen-viewing distributed pair programming experience. Because the perceived benefits incurred from the screen-viewing distributed pair programming is similar to the benefits of a synchronized development environment, we conclude that the perceived benefits are not necessarily bound to the choice of method. Screen-viewing distributed pair programming is split into two main aspects, screen-viewing and code sharing. The screen-viewing part represented a smaller amount of perceived issues while the code sharing part represented a larger part. We conclude that there are difficulties with this approach, however that a substantial part are confined to the code-sharing aspect. / I denna studie granskar vi distribuerad parprogrammering genom att utföra en utforskande studie på en distribuerad parprogrammerings-metod, skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Metoden har en användare som delar sitt visuella innehåll på sin skärm med andra användare för att möjligöra samarbete. Denna studie utförs genom att ett frågeformulär delades ut till studenter på kandidatnivå, vars resultat analyserades. Studenterna som tillfrågades hade tidigare erfarenhet av distribuerad parprogrammering med hjälp av skärmdelning, en metod som består av mjukvara för delning av skärm och en för att dela den kod som skrivits tillsammans. Målet med denna studie är att bidra med ökad insikt i parprogrammering och kunskap om hur ramverket kan appliceras i dessa omgivningar, samtidigt som vi ger vidare kännedom angående fördelar och nackdelar vid användning av skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Studien är utforskande. Svar från framtaget frågeformulär utgör studiens datauppsättning som utvärderas med hjälp av cirkeldiagram och tabeller. Frågeformulärets frågor är baserade på en tidigare artikel om distribuerad parprogrammering där en synkroniserad arbetsmiljö användes, skrivet av Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom- panoudi. Studiens resultat pekar på att många fördelar upplevdes med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering men även ett antal nackdelar. Dessa reultat liknar de som tagits fram i tidigare studier om distribuerad parprogrammering med hjälp av en synkroniserad miljö. Inblandade studenter upplever stor tillfredsställelse med sina samarbetspartners oavsett om studenterna hade möjligheten att välja partner själv eller var tilldelade partner. En majoritet av respondenterna föredrar att arbeta i grupp i framtiden, baserat på deras upplevelser med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Då de uppfattade fördelarna med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering liknar de som resulterat från parprogrammering med hjälp av en synkronierad arbetsmiljö i tidigare studier, så drar vi slutsatsen att fördelarna inte är bundna till något specifikt val av metodik. Skärmdelnings-distribuerad parprogrammering delas upp i två komponenter, skärmdelning och koddelning. Skärmdelningen bidrar med en mindre mängd upplevda nackdelar, och koddelning bidrar med en större del av de upplevda nackdelarna. Vi drar slutsatsen att nackdelar fortfarande är närvarande. Däremot dras slutsatsen att dessa nackdelar är mer begränsade till koddelningens komponent mer än skärmdelningen och att det därför finns utrymme för vidare fokuserad förbättring.