Genom att intervjua tre lärare som arbetar på särskolan har jag försökt få svar på några frågor angående hur dessa lärare ser på särskoleelevernas kapacitet att läsa skönlitteratur, möjligheter att lära av varandra och att utmana eleverna. / By intervjuing three teachers i the school for children with special needs how they are working with books of fiction, i have tryied to anser some quiestions about how teachers looks at theis students capacity to read fiction books, possibilities to learn from eachother and to challenge the students.

Sammanfattning  Syftet med studien var att undersöka hur mikrokulturer i klassrum påverkar elevernas resultat inom matematik. I denna studie observerades och intervjuades tre lärare kring deras undervisningsmetoder och användning av extra resurser.  I studien framkom att de tre lärarna hade flera olikheter i sin undervisning. Det hade skapats olika mikrokulturer. Mikrokulturerna påverkade innehållet på genomgångarna, hur lärarna använde extra resurser. I studien framkom även att lärarna hade olika syn på vad som motiverar eleverna och på vad som var framgångsfaktorer i elevernas utveckling. Två av de observerade lärarna använde specifika elevgrupper baserade på elevernas kunskapsnivå medan den tredje läraren inte gjorde detta. För att mäta elevernas kunskapsnivå genomfördes ett delprov från ett tidigare frisläppt Nationellt prov från 2013. Provresultaten analyserades sedan för att se om eventuella kunskapsskillnader kunde kopplas till lärarnas undervisningsmetoder, studien visade att elevernas resultat påverkades mest hos lärarna som använde fokusgrupper. Lärare A:s fokusgrupp undervisades i högre grad på avanceradnivå och eleverna presterade bättre på uppgifterna med avanceradnivå. Lärare B:s fokusgrupp undervisades till största del på grundnivå och eleverna presterade bättre än genomsnittet på uppgifterna på grundnivå. Medan lärare C inte hade fokusgrupper och elevernas resultat både på grund- och avanceradnivå var något lägre. / Abstract  The purpose of the study was to investigate how micro cultures was created in teachers’ classrooms and how it affected the students' results in mathematics. In this study, three teachers were observed and interviewed about their teaching methods.  The study revealed that the micro cultures that had been created influenced the content of the lectures and how the teachers used extra resources. Two of the observed teachers used specific student groups based on the students' level of knowledge, while the third teacher did not. Also a test was conducted and analyzed to see if any knowledge differences could be linked to the teachers' teaching methods. The test was a part from National test from 2013. The study showed that the students' results were most affected by the two teachers who used focus groups. Teacher A's focus group was taught in advanced level and the students performed better on the tasks in the advanced levels. Teacher B's focus group was taught for the most part at the basic levels and the students performed better than average on the tasks with basic levels. While teacher C did not have focus groups and the students' results at both the basic level and advanced level were slightly lower.

Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. Undersökningen utgår från sociokulturell teori för att specifikt och explicit finna exempel som visar hur undervisningen i skrivande som bedrivs också bidrar till elevernas lärande och utveckling. Sex lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har intervjuats för att finna svar på hur lärare stöttar elever i undervisning, samt hur bedömning och återkoppling till eleverna kan formas. Genom en kvalitativ innehållsanalys har insamlad data resulterat i lärares egna tolkningar av sin undervisning, vilka visar sig ha en grund i både cirkelmodellen och texttriangelns utformning. Lärarna har format vetenskap till egen praktik, vilka också överensstämmer med varandra. Dock framkommer även olikheter i lärarnas syn på undervisning, samt dras slutsatser att de olika styrdokument som skolans undervisning vilar på står i konflikt till varandra. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka sex lärares enskilda beskrivningar och upplevelser av genrepedagogiken. Inledningsvis presenteras kravet som undervisningen och samhället ställer på elevers skrivförmåga. Därefter ges en förklaring till hur genrepedagogiken kan möta dessa krav. För att undersöka detta har studien bedrivits utifrån två frågeställningar som är: Hur uppfattar läraren elevens förutsättningar för lärande utifrån genrepedagogiken? Vilka hinder och möjligheter framträder i lärares genrebaserade arbetssätt? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har vi kunnat få en djupare bild av lärarnas genrebaserade skrivundervisning. I vårt resultat framgår det att lärarna grundar både sin planering och undervisning på cirkelmodellens fyra faser. Det framkommer delade uppfattningar kring effekterna av genrepedagogiken. En del lärare menar att eleverna blir uttråkade och frustrerade, medan andra betonar att eleverna motiveras och inspireras. Slutligen betonas det att genrepedagogiken utgör både hinder och möjligheter i skrivundervisningen. Metoden hjälper eleverna att skriva utförligare texter efter genrens karaktäristiska drag. Däremot beskrivs genrepedagogiken också som hämmande för elevernas kreativitet och tidskrävande. Studiens slutsatser är att scaffolding är avgörande för elevernas lärande och skrivande. En annan slutsats är vikten av variation i skrivundervisningen för att hitta rätt balans mellan stöttning och utmaning för eleverna. / The aim of this study is to examine six teachers' descriptions and experiences of genre pedagogy. The study begins by presenting the requirement that teaching and society place on students' writing ability. Then an explanation is given of how genre pedagogy can meet these requirements. The study has been conducted based on two questions: How does the teacher perceive the student's conditions for learning based on genre pedagogy? What obstacles and opportunities appear in teachers' genre-based working methods? Through a qualitative study with semi-structured interviews, we have been able to get a deeper picture of teachers' genre-based writing instruction. Our result shows that teachers base both their planning and teaching on the four phases of the circle model. There are divided views about the effects of genre pedagogy. Some teachers believe that students become bored and frustrated, while others emphasize that students are motivated and inspired. Finally, it's pointed out that genre pedagogy constitutes both obstacles and opportunities in writing instruction. The method helps students write more detailed texts according to the genre's characteristic features. Despite this, the genre pedagogy is inhibiting students' creativity and also being time-consuming. The study concludes that scaffolding is crucial for students' learning and writing. Another conclusion is the importance of variation in writing instruction to find the right balance between scaffolding and challenge for student's