Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen förändrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en förmåga att förmedla sitt värde varvid ett högre affärsmannaskap efterfrågas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella värderingar som motstridiga professionella värderingar, vilka inom forskningen förutsätts för att revisorerna ska kunna tillhandahålla samhället med tillförligtlig information. Studien avser att bidra till forskningen gällande professionalism och kommersialism, genom att identifiera en uppsättning kommersiella strategier för att studera deras samband till revisionskvalitet. Syfte: Syfte med studien att förklara sambandet mellan affärsmannaskap hos revisorer och revisionskvalitet. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där teori och litteratur gällande professionalism, kommersialism och strategiforskningen nyttjas för att bygga vår teoretiska modell. Utifrån två klassiska matriser identifierades en uppsättning kommersiella strategier vilka utgjorde affärsmannaskapet. Data samlades in via en enkätundersökning som riktade sig till 3156 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige i syfte att testa våra hypoteser utifrån studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på att kommersiella, affärsmässiga strategier både kan understödja och motverka revisorsprofessionen med avseende på revisionskvalitet. Till skillnad från tidigare studier ges indikationer om att kommersiella strategier är tillämpbara i samverkan med att professionella värderingar inom revisionsbranschen upprätthålls och ger förutsättningar för att producera en kvalitativ revision. / Background: The market for auditing has changed since the deregulation of statutory audit in Sweden. At the same time there is an ongoing discussion about how the audit profession lacks the ability to communicate it’s value to clients and stakeholders. Therefore there is a demand for a higher level of business orientation. Mean while, the traditional view of commercial values are considered as contradictory to the professional values which are assumed to be complied by an auditor. In our study we intend to identify commercial strategies which can be implied by auditors, and to study their relationship to audit quality in order to contribute to the research concerning professionalism and commercialism in the audit profession. Purpose: The purpose of this study is to explain the relationship between auditors’ business orientation and audit quality. Method: A quantitative method is applied where existing literature and theories regarding professionalism, commercialism and strategic research är used to design our theoretical model. By using two well established matrices (Ansoff Matrix and Kotler’s 4Ps) commercial strategies were identified which formed the concept of business orientation. Data was collected by a survey which was sent to 3156 auditors in Sweden in purpose to test our hypotheses. Results: The results of the study indicates that auditors’ business orientation, through commercial strategies, can have a positive effect on audit quality. Unlike previous studies our results indicates that commercial strategies applied by auditors’ are applicable in conjunction with professional values in the audit profession, and thereby creates conditions to produce a qualitative audit.

Läroböcker är idag ett viktigt läromedel i matematikundervisningen för både lärare och elever. Därav ligger intresset i att finna vad det är läroböckerna innehåller och vilka värderingar som framkommer genom dessa i ämnet matematik. Matematik är ett ämne som tolkas som kultur- och värderingsfritt men forskare menar att detta inte stämmer. För att studera forskningens påstående närmare har analysen utgått ifrån Alan J. Bishops teori om inommatematiska värderingar. Läromedelsanalyser är någonting som görs ofta och det finns många olika sätt att gå tillväga. Diskursanalysen som har valts, utgår ifrån värderingar inom matematiken som har formats och konkretiserats utifrån ovannämnd forskare. Utöver Bishops värderingstyper har en kritisk diskursanalys genomförts. Denna är framtagen av Fairclough och ska synliggöra hur värderingstyperna framkommer. I detta examensarbete är syftet att synliggöra vilka inommatematiska värderingar som uttrycks genom kapitel om problemlösning i läroböcker i matematik. För att uppfylla syftet med denna studie användes två frågeställningar. ▪ Vilka värderingar utifrån de inommatematiska värderingarna uttrycks i kapitlen om problemlösning i matematikböcker? ▪ Hur uttrycks de inommatematiska värderingarna i kapitlen om problemlösning i läroböcker i matematik? Tidigare forskning har ofta varit kvantitativ. Därmed har de metoder i arbetet som skulle ha tagit fram kvantitativa resultat valts bort. Arbetet utgår ifrån diskursanalysen som reder ut text genom att förhålla sig till text och diskursiva praktiker på ett kvalitativt sätt. Dessa begrepp kommer att förtydligas i arbetet. Det resultat som framkom visar på att de inommatematiska värderingarna uttrycks i samtliga matematikböcker, förutom värderingen öppenhet som inte uttrycks i den äldre matematikboken tillhörande läroplan 94. Hur värderingarna framkommer visas genom olika diskurser. Resultatet visar att de tre matematikböckerna uttrycker gemensamma diskurser samt att genom dessa diskurser framställs värderingarna på olika sätt. Detta visar på att värderingarna är betydande för undervisningen i matematik.

The aim of this study is to investigate the concept of democracy and democratic values as widely used in the curriculum for preschools. In order to further understand the concepts, I have studied pre-existing research and theories that concern the aforementioned topic. I have also searched for and found a definition of democracy on which to base a content analysis of children’s literature that is read at preschools as part of literacy activities. I do this in order to understand how values linked to democracy are conveyed in the preschool activities through literature, since it is stated in the curriculum that it is the teacher’s duty to convey democratic values. Literacy activities involving children’s literature are one of the ways in which preschools work with issues concerning societal norms and values. The methods of research that I have employed have been discourse analysis through content analysis and I have used the guidelines of these methods throughout the process. After examining, identifying patterns and analysing the children’s literature, my study shows that expressions of certain democratic values were more apparent than others. Equal value, freedom and rights were commonly recurring topics, while protection for minorities was not adressed to any great extent in any of the books. Non-violence was a value that in two out of three books was represented by conflicts being solved through compromises and oral discussion, which encourages diversity.Each studied book teaches power and resistance by addressing issues of human rights and difference of opinion. The study also conveyed the subjects as personally responsible for maintaining a well functioning democracy through their own individual values.

En hållbar turismutveckling är ett ämne som länge har diskuterats inom forskningen. Ekoturism är en av de alternativa formerna av turism som har studerats som en möjlighet till en framtida hållbar turism. Men frågan är om ekoturism verkligen kan vara hållbar om dess turister inte är djupt engagerade i miljöfrågorna.   Studien som har en deduktiv ansats kommer att behandla ekoturister och deras sätt att agera utifrån deras motiv och värderingar kring den ekologiska hållbarhetaspekten. Genom en enkätundersökning har en population av svenska ekoturister fått besvara frågor som berör deras värderingar och motiv kring hållbarhet på resan. Utifrån de resultat som den empiriska undersökningen gav fick vi en bild av både mer och mindre ekologiskt hållbara tendenser bland respondenterna. Tendenserna är situationsberoende vilket innebär att samma ekoturist, beroende på situation, kan agera mer eller mindre hållbart.

Eftersom människan är ett företags främsta resurs är det viktigt att redan vid rekryteringen få in rätt medarbetare i företaget. Kompe-tens och värderingar är två viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstå problem om företag inte värderar dessa lika. Syfte : Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrån hur företag värderar kompe-tens och värderingar. Metod : Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört åtta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vår empiri till vår teoretiska referensram. Slutsatser : Vi har genom vår studie sett att våra intervjupersoner anser att det är viktigare att en arbetssökande har gemensamma värderingar med företaget än att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter. Intervju-Organisation, kandidatuppsats Sonja Bergman och Natalie Fredriczon personerna menar att en persons värderingar är svåra att ändra på, medan kompetens är något som personen kan utveckla under sin anställning. Vidare forskning : Det hade varit intressant att se hur vårt resultat hade blivit om vi istället hade genomfört vår undersökning genom att enbart inter-vjua bemanningsföretag. Eftersom bemanningsföretag bland an-nat arbetar med att rekrytera åt andra företag hade det varit intres-sant att titta närmare på om det finns någon svårighet med att rekry-tera till andra företag utifrån deras krav på den sökandes kompetens och värderingar.

Titel: Företagskulturens roll – en jämförelse av ett moder- och dotterbolag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind Handledare: Dr. Lars Ekstrand  Datum: 2014 - Juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång. Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod.  Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten. Även om de har separata företagskulturer, kan de uppnå framgång. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har inriktat sig på ett moder- och dotterbolag kan det vara av intresse att i framtiden undersöka två dotterbolag som har samma moderbolag. Ett annat förslag skulle kunna vara att jämföra ett moder- och dotterbolag som befinner sig i en annan bransch.   Uppsatsens bidrag: Studien sammankopplar tidigare forskning om företagskultur med ny forskning om hur företagskulturens roll kan se ut i ett moder- och dotterbolag i en förklarande modell. Studien bidrar till en förståelse för hur företagskulturen ser ut i dessa företag samt hur de påverkar varandra i denna aspekt.   Nyckelord: Företagskultur, moderbolag, dotterbolag, framgång, värderingar. / ABSTRACT Title: The company culture and its impact – a comparison between a parent company and a subsidiary.    Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind   Supervisor: Dr. Lars Ekstrand   Date: 2014 - June   Aim: The purpose of this study is to investigate a parent and subsidiary to see if they have common or distinct corporate cultures to then highlight how companies influence one another and how it affects business success.   Method: We have chosen to use a qualitative method taken into consideration the background to the study's purpose. We conducted interviews with respondents from a parent company and its subsidiary. The generated data from the interviews have been analyzed by an abductive analysis.   Result & Conclusions: We have in our study concluded that it is important that both the parent and the subsidiary has its separate corporate cultures with their own basic values, based on the core business. Although they have separate corporate cultures, they can achieve success.   Suggestions for future research: Since this study has focused on a parent and a subsidiary only, it may be of interest in future to investigate two subsidiaries of the same parent company. Another suggestion would be to compare a parent-subsidiary located within another industry.   Contribution of the thesis: This study is linking previous research on corporate culture with new research on how the company culture might look like in a parent-subsidiary in an explanatory model. The study contributes to an understanding of how the corporate culture impacts within these companies and how they affect each other in this aspect.   Keywords: Corporate culture, parent company, subsidiary, success, values.

<p>The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.</p>

No description available.

<p>Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:</p><p>1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie.</p><p>Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar.</p><p>Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie. Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar. Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.