<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan: Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering? För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform. Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie. Värdeförändringarnas förekomst i resultaträkningen är också en fråga som är betydelsefull och som kan påverka informationen till användare av finansiella rapporter. Det finns mycket forskning kring IAS 40 och förvaltningsfastigheter som bevisar stora brister i jämförbarheten och efterlevnaden. Denna studie bekräftar tidigare resultat från dessa studier gällande upplysningskraven i redovisningsstandarderna. / The European Commission has set a target to have a unified accounting language for all companies in Europe. Therefore, the Commission adopted the rules and standards that the London-based organization International Accounting Standards Board has produced. The study aims to examine and evaluate a number of randomly selected companies, which mainly acts in real estate, complies with IFRS regulations IAS 40 regarding investment properties. We have in our work used a quantitative method. The basis of empirical data is taken from annual reports from 2009 and is collected from companies' own websites as we have navigated our way through the Nasdaq OMX Nordic Exchange. These, we examined and the results have been presented in tabular form. The results show that there is still much to work with respect to enforcement of standards. The biggest difference was found among the Danish companies in leaving certain information and could be worth following up in a future study.Value of Changes presence in the income statement is also an issue that is important and may affect the information to the users of financial statements. There is much research on IAS 40, investment properties, which proves significant deficiencies in the comparability and compliance. This study confirms previous findings from these studies concerning the disclosure requirements of accounting standards.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.

This thesis will discuss valuation methods that are well suited for real estate on the commercial market in Stockholm CBD. What distinguishes this report from others is that we discuss valuation methods that could be optimal for these types of real estate. The choice of method generally depends on the purpose and whom the valuation is for. The report states two methods that are frequently used and will be analyzed. These two methods are net capitalization and cash flow. The real estate societies that we interviewed each use one of these methods. Real estate valuation is a speculation of the future, which makes it afflicted with a great deal of uncertainty. Therefore we consider the method with the least uncertainty to be more likely to represent the best market value. Thus the report will highlight uncertainties and problems that can occur during valuation of real estate. Research was done through a literature study, containing technical literature and existing bachelor projects. We decided that the best way to connect the theory with reality is through an empiric study that was obtained after two interviews. The two individuals who were interviewed were chosen because of their different perspectives on valuation methods, types of properties they conduct and where these properties are located. Furthermore, the empiric made it possible for us to compare the methods by valuating a property with fictive values. / I den här rapporten belyser vi vilka värderingsmetoder som är lämpliga i fråga om fastigheter på den kommersiella marknaden, riktat till kontors- och butikslokaler i Stockholms CBD. Det som utmärker den här rapporten från andra är att det diskuteras kring värderingsmetoder som är att anse som mest optimal. Val av metod beror idag främst på i vilket syfte och på uppdrag av vem som fastighetsvärderingen utförs. De två metoder som främst tas upp och analyseras i den här rapporten är nettokapitaliseringsmetoden och kassaflödesmetoden. Dessa används i de två fastighetsbolag som vi har valt att intervjua. Eftersom att fastighetsvärdering är en spekulation om framtiden är den behäftad med stor osäkerhet. Vi anser därför att metoden med minst osäkerhet tämligen borde vara säkrast och presentera det mest sannolika marknadsvärdet. Utifrån den tesen lyfter rapporten fram olika osäkerheter och problem som kan uppstå vid värdering av fastigheter. Genom två intervjuer kunde det empiriska materialet erhållas för att kunna återkoppla teori till verklighet. De två intervjupersonerna valdes utifrån att de kunde ge olika perspektiv på olika värderingsmetoder, typ av fastigheter och fastighetsbeståndens lokalisering. Utifrån empirin kunde vi, med de olika värderingsmetoderna, värdera en fastighet med fiktiva värden och därefter jämföra resultatet.