No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalen på äldreboenden upplevde hanteringen av deras effektiviseringsarbete i relation till de uppsatta värdighetsmålen. Studien hade en kvalitativ metod där sju stycken djupintervjuer genomfördes med personal från olika äldreboenden. Vi försökte undersöka om personalens effektivisering kunde ses som en motmakt och huruvida värdighetsarbetet blivit bristfälligt. Ritzers begrepp McDonaldisering och Foucaults teori om makt var de fundamentala teoretiska ramarna. Till dessa har vi använt oss av begreppet informell organisationskultur, för att kunna förstå mentaliteten mellan arbetskollegorna på äldreboende. Enligt tidigare forskning är det personalbrist och tidspress som gör att omsorgsarbetet brister. Denna studie visar dock att andra orsaker kan ligga till grund och studien resulterar i hur missbelåtenhet bland personalen påverkar värdighetsarbetet för de äldre.

No description available.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet. Forskning gällande omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet kommer vara betydelsefullt för såväl anhöriga som vårdpersonal genom en fördjupad kunskap som kan leda till att värdighet bevaras och återupprättas. Ytterligare forskning i framtiden om demenssjukdom hos äldre med annan etnisk bakgrund än svensk kommer vara av stor betydelse då den ökade invandringen leder till att fler vårdas i Sverige.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående. I vårdmiljön var det viktigt med avskildhet, lugn och ro och möjlighet för närstående att närvara . I kommunikationen var det viktigt att vara tydlig, uppriktig och upprepande . Även vänlighet och engagemang från vårdpersonalen hade stor betydelse. Det var av vikt att närstående och patient var delaktiga i vård och behandling men fick inte belastas med för stort ansvar. Efter döden behövde närstående få god tid att ta farväl. Ett uppföljande möte kunde hjälpa till att reda ut missförstånd som uppkommit under patientens sista tid i livet. Andlig styrka hos närstående kunde innebära att även i sorg och saknad fanns hoppet kvar. Det var av vikt att alla jobbade mot samma mål och att närstående blev delaktig i vården av dess anhörig. För att närstående till en döende eller avliden patient skulle uppleva att döden var värdig behövdes en sammantagen helhet i omvårdnaden.

Abstract     Title: The national values – which significance does the meeting with the   caretaker have in municipal eldercare. Authors: Ida Lilja & Evelina   Andersson     Date: 2014-10-21 National values.   You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an   answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national   value can represent for a difference in the work with elderly people in   municipal eldercare within the own home. By qualitative interviews with   personnel in six different working groups, we tried to find the answer to   what the national values stands for and if it really represents the base as   the name implies. In the analysis of the interviews we used a   problematization of the components of the national values and the terms of   empowerment and systems theory. The results we got gives a good overview of   how the national values is applied. Among the personnel it was revealed that   there is a consensus on what a good national value is. The national values constitute a   base for their work, which in turn leads to better health and a worthier life   for the caretaker. The interpretations of the different concepts we have used   in our study turned out to be very individual. There is a complexity about   the concepts that can have several meanings.                        Key words: Self-determination, dignity, inclusion,   treatment and respect

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i projektet ”Äldre och samordnad vårdplanering” och hade en kvalitativ design med deduktiv ansats. Intervjuer genomfördes med 20 personer som var 80 år eller äldre. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Kunskaper om sin förändrade livssituation, Kunskaper för att återfå hälsa och Interagera med personal. Resultatet visade att det var viktigt för de äldre att de fick interagera med personalen, genom att både få berätta om sin situation och få förklaringar om sitt hälsotillstånd. Detta främjade de äldres uppfattning om delaktighet i sin vårdplan och målet att förbli så självständiga som möjligt efter utskrivning. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån studiens huvudkategorier och vad som fick de äldre att känna sig delaktiga respektive icke delaktiga i sin vårdplaneringsprocess. Forskarna kom även fram till att definitionen om delaktighet bör utvidgas för att bättre stämma in på äldre och deras åldersprocess.

Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.

<p>Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.</p>