We are two students named Susanne Grönlund and Anna Zaar and have jointly worked together this c-essay called "dignity and well-being according to whom? The paper is written at Högskolan dalarna in Falun.The purpose of this study was to investigate how the elderly and assistance officer describes dignity and well-being and how it is consistent with the government's bill on the national values that the National Board has developed.Our empirical study consists of four qualitative interviews, two older people dependent on community care and two assistance officers. The study's theoretical basis is Antonovsky's salutogenic approach and SOC. The survey focuses on different themes such as dignity, integrity, participation, treatment, wellbeing, security and meaningfulness which are also central themes in the Government Bill on the national values for elderly.The results show that the respondents believe that a life of dignity is difficult to define and also a subjective experience. The results also show a consistency between what the elderly, assistance officer and the national values that define dignity and well-being. Social Services Act, national values should serve as a starting point for municipalities to improve elderly care, thereby creating a sense of coherence for the individual. Keywords: Elder care, dignity, integrity, participation, attitude, well-being, security and meaningfulness.

När jag letade efter inspiration att skriva om äldreomsorgen hittade jag efter en tids sökande en kunskapslucka. Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag insåg att det inte fanns forskning som innefattar hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Därför valde jag att med min uppsats belysa just detta område. För att genomföra min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som arbetar i hemtjänst med personer som inte är har en demenssjukdom och bor i ordinärt boende. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av analysmetoden tematisering. I min undersökning kom jag fram till att det finns en hel del fördelar med att sträva efter en personcentrerad vård även i äldreomsorgens hemtjänst som berör personer som inte har en demenssjukdom och som bor i sitt ordinära boende. En personcentrerad vård möjliggör bland annat att de äldre i större utsträckning får behålla sitt självbestämmande, omsorgspersonalen upplever att de äldre är nöjda med den omvårdnad och service som ges vilket även innebär att omsorgspersonalen upplever tillfredsställelse i sitt arbete. Genomförandeplanerna som upprättas utifrån individens behov och önskemål är till stor hjälp vid strävan mot ett personcentrerat arbete då behov och önskemål konkretiseras. Det framkom även i min undersökning att det finns en del hinder för att möjliggöra genomförandet av en personcentrerad omvårdnad. Bland annat uttryckte mina respondenter att tidsaspekten är avgörande för arbetet, men även kollegornas värdegrunder och stöd från chefer kan vara ett hinder. Förutom detta är det även viktigt att organisationen styrs utifrån liknande mål och värderingar genom organisationens alla nivåer för att det ska vara möjligt att sträva mot en vård som är personcentrerad. / While I was searching for inspiration to write about the elderly care, I after a while found a gap of knowledge. I considered the concept ‘person-centered care’ to be comprehensive and ample, and therefore I was surprise to find an absence of research that involved the home care within the elderly care. All of the knowledge I found considering elderly people and person-centered care, involved elderly people who live in residential homes or elderly people diagnosed with dementia. I had trouble finding research that referred to elderly people who are not diagnosed with dementia and that live in ordinary accommodation. Therefore I decided to illustrate this area in my essay. To accomplish my investigation I utilized a qualitative method. I implemented semi structured interviews with caregivers that are working in home care with elders who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. I later on analyzed my empirical material using the analysis thematization. During my investigation I concluded that there are benefits regarding the aspiration for a person-centered care even within the home care of the elderly care that refer to people who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. A person-centered care creates possibilities for the elders to in a greater extent keep their self-determination, the caregivers experience a greater satisfaction among the elders regarding the care and service they are provided, which also means that the caregivers experience a greater satisfaction with the care and service they provide. The implementation plans that are prepared for the elders needs and requests, function as an instrument to concretize the needs and request, which enable an aspiration for person-centered care. As well as I found that there are benefits with a person-centered care, some obstacles emerged concerning the implementation of a person-centered care. Inter alia some of my respondents expressed that the aspect of time was crucial, but also the values among colleagues and the support from the manager can have an impact and be seen as an obstacle regarding the implementation of a person-centered care. Except for these obstacles it is also important that the layers of the organization strive for resembling goals and values to enable an aspiration for a person-centered care.

Our study aims to examine whether managers in elderly care areworking from a salutogenic approach to create a dignified life forthe residents. By this we are trying to find out how you look at lifein dignity and what meaning it has, what similarities and whatdifferences there are. We also want to explore what they want toachieve with their work and what they do to enable it. Thequestions we asked ourselves what the salutogenic approach is formanagers working in nursing homes. How do they look at a decentlife and we ask ourselves the question of the salutogenic approachis just a "buzzword" in a working man always had or there are realdifferences? The method we have chosen to use is a web-basedquestionnaire that we sent to our sample. To get the most from sucha high response rate as possible, we also sent out a few reminders.The result we got shows in as many as 98% of the managers knowwhat a salutogenic approach involves the remaining 2% had partialknowledge of its meaning, the loss we had may be because therespondents did not know what the term meant. The majority 67%of respondents had been in contact with the concept sometimebetween 2000 -2012, which can be attached to the dignity of theinvestigation that led to a legislative change in the SOL Chapter 5 §4 of the elderly and their quality of life, the theory of ethicalperspectives we have chosen to analyze answers aregerotranscendence, activity theory, Maslow's theory andempowerment theory. Conclusions we have found in this study isthat many activities have the objective of becoming moreindividual-based and in an effort that the residents should be able tofeel the dignity and quality of life. Our interpretation of this studyis that the salutogenic approach is a buzzword.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier. Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården. / Background: The meaning of passive euthanasia is to withhold or withdraw life-sustaining treatment and is generally both legally and ethically approved. The nurse plays an important and decisive role regarding passive euthanasia since he or she has a major role in the care of people in end-of-life as well as the care of their relatives/loved ones. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of participating in passive euthanasia. Method: This study is a literature review with an inductive approach based on ten articles on which a manifest content analysis was conducted. Results: The analysis resulted into four main categories; to take responsibility, contains the nurses’ responsibility and it’s consequences, to take part in the decision making illuminates the nurses’ urge to share one’s knowledge, to be emotionally affected outlines how the care affects the nurses’ and to provide care at the end-of-life stage portrays how to bestow a dignified death. Within these categories twelve subcategories arose. Conclusion: The most paramount aspect of passive euthanasia was providing dignity in dying. This could be done by taking part in the decision making and tending to the relatives/loved ones as well as including them in the care.

The aim of this study was to increase the knowledge about if and how the National Value System’s goal of a life with dignity for the elderly pervades the work in home care organisations. The study was based on a qualitative research method and was conducted through interviews with professional care givers in home care organisations, there were five individual interviews and one pair interview. The background for this study was the National Value System for the eldercare that was introduced in 2011. The theory of New Public Management and the concept of Rationality of Caring were used to analyse the result. New Public Management introduces a strategy of competition tendering by signing deals with the company that give the best offer, in order to increase the quality and efficiency of organisations. An important part of New Public Management is that the leaders in organisations have control of what is happening in the organisation in order to further increase the quality and efficiency. The Rationality of Caring is about having the care recipients’ needs and wishes as a primary force of action. The study shows that professional care givers work in a way that promotes a life with dignity for the elderly and that they act with a rationality of caring, but the rationality that rules the organisations in which they work precludes their way of working. The Politicians definition of rationality, which is about the efficiency and quality that can be measured, is the one that is prioritized. It also shows that the organisation priorities small time-consumption and standardized services in order to increase the efficiency. It is found that the professional caregivers perceive that the demand for documentation and other administrative tasks has increased and as a result of this the elderly does not receive the time they have been granted.

I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Armed conflicts of our time tend to be prolonged, characterised by indiscriminate violence and the direct targeting of civilians. These conflicts cause situations where civilians are not only at risk of being exposed to threats of direct violence, but also unbearable humanitarian situations, a form of indirect harm resulting from armed violence. Current protection regimes only address direct harm to civilians, which leaves a significant protection gap. Previous research has identified a possibility for recognising severe humanitarian conditions as a basis for international protection in recent human rights law developments. This thesis explores if the right to a dignified life can further address this form of indirect harm to civilians and create assessment criteria for providing international protection to persons fleeing severe humanitarian conditions caused by armed conflict. The right to a dignified life is constructed from theories on human dignity as a basis for human rights, as well as case law from the Inter-American Court of Human Rights and the European Court of Human Rights. The results show that the right to a dignified life is able to provide criteria for assessing the severity of a humanitarian situation and establish a threshold for triggering international protection, but several legal difficulties remain for its practical application. / Dagens väpnade konflikter tenderar att vara utdragna och komplexa. De karaktäriseras ofta av urskillningslöst våld och våld riktat mot civila. Väpnade konflikter i vår tid har orsakat svåra humanitära situationer, som innebär att civila inte endast riskerar att utsättas för skada till följd direkt våld, utan även en form av indirekt skada till följd av våld. Nuvarande skydd för den som flyr väpnad konflikt omfattar endast den som riskerar skada som en direkt följd av väpnat våld. Detta innebär att det finns en lucka i existerande skydd som behöver adresseras. Tidigare forskning har identifierat en möjlighet att inkludera även personer som riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling på grund av humanitära situationer i den senaste utvecklingen i regionala människorättsdomstolar. Denna uppsats undersöker huruvida rätten till ett värdigt liv kan adressera allvarlig skada som en indirekt följd av väpnad konflikt och skapa kriterier för när en humanitär situation ska omfattas av internationellt skydd. Rätten till ett värdigt liv konstrueras med hjälp av teorier om mänsklig värdighet samt praxis från Inter-Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Resultatet visar att rätten till ett värdigt liv kan erbjuda kriterier för att bedöma allvaret hos en humanitär situation och aktivera internationella skyddsmekanismer, men finner att det kvarstår juridiska svårigheter för att applicera i verkliga fall.