Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar är utvecklade för att hjälpa människor överleva med en miljö som syftar till effektivitet, sterilitet och säkerhet. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning kommer med många utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats som sökts i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att vårdmiljön upplevdes vara en utmaning. Otillräcklig kunskap och utbildning om vård i livets slutskede samt kommunikationssvårigheter och konflikter med läkare ledde till osäkerhet inför arbetet. Vissa sjuksköterskor upplevde sig sakna inflytande i vårdens utformning, något som försvårade deras arbete. Ett gemensamt mål var strävan efter att ge patienten en god och värdig död och närstående beskrevs vara en viktig del av processen. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter inverkade på hur de hanterade arbetets utmaningar. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning upplevdes som emotionellt påfrestande och bestod av flera utmaningar, men beskrevs som ett meningsfullt arbete.  Sjuksköterskorna önskade utbildning, kunskap och riktlinjer för att bättre kunna genomföra omvårdnaden. När kommunikation inom teamet och sjuksköterskans medverkan i vården inte fungerade upplevde sjuksköterskor att patient och närstående drabbades. Det område sjuksköterskan önskade mest stöd i att hantera var närstående. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning påverkade och omformade efter tid och arbetslivserfarenhet sjuksköterskans syn på döden, som något att acceptera och leva med snarare än undvika och rädslas över. / Background: Intensive care units' environments are designed to sustain life aiming toward efficiency, sterility and safety. End-of-life care in an intensive care unit comes with challenges for nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end-of-life in an intensive care unit. Method: A descriptive literature study based on 14 qualitative studies retrieved through the database PubMed. Main result: The care environment was seen as a challenge. Insufficient knowledge, a lack of experience, difficulties communicating and conflicts within the team lead to uncertainty in delivering end-of-life care. Nurses’ experienced a lack of influence in planning the patients care, making the task difficult. A common goal was to provide a good and dignified death for their patients where family was seen as important to the care. The result showed that nurses’ experiences affected how they handled the perceived challenges. Conclusion: End-of-life care for patients in an intensive care unit was described as emotionally stressful, included numerous challenges but was seen as a meaningful task. Nurses’ asked for education, knowledge and guidelines to improve the care. When communication within the team failed, nurses felt that the patient and their relatives were negatively affected. The area nurses wanted most support in was how to care for the family. To care for patients at the end of life in an intensive care unit affected the nurses view on death over time, from fearing the unspeakable to death as a natural part of life.

Bakgrund: Den palliativa vården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta de närstående. Syfte: Att beskriva vad närstående upplever är viktigt vid palliativ vård i livetsslutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med en god kommunikation och ett bra bemötande då information och en god personal-patient-närstående relation gynnade välmående. För att de närstående skulle klara av och orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom en god stöttning och lugn omgivning. Genom god symtomlindring samt att personalen såg till en personcentrerad omvårdnad, ansåg de närstående att patienterna fick en god och värdig död. Slutsats: För att främja närståendes hälsa är det viktigt med praktiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom palliativ omvårdnad för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad.

Detta arbete har genomförts för att visa att det går att kombinera tillgänglighet och frångänglighetslösningar i ett skyddat kulturminne, i detta fall just Kalmar residens, utan att förvanska byggnaden.  Arbetet utfördes som en fallstudie. Genom att studera lagar, förordningar och regler samt intervjua sakkunniga och jämföra lösningar på andra byggnadsminnen skall residenset bli tillgängligt. Målet med detta arbete är att leverera ett lösningsförslag. Förslaget skall också kunna användas som inspiration till framtida projekteringar av liknande komplexa slag.  Studien resulterade i att det finns behov av mer lagar samt regler om frångänglighet och att tillgänglighet är en aspekt som borde tas mer hänsyn till i kulturarvsbyggnader. Det är viktigt att alla skall kunna ta del av samhället på samma villkor. / This analysis has been conducted to show that it is possible to combine accessibility, accessible evacuation and cultural heritage buildings, in this case especially Kalmar residence, without distorting the building.  The study was performed as a case study. By studying laws, regulations and rules as well as interviewing experts and comparing solutions with other buildings, the residence will become accessible. The aim of this work is to deliver a solution proposal. This proposal should also be used as an inspiration for future projects of similar complex types.  The study has come to the conclusion that there is a need for more laws and rules on accessible evacuation and that accessibility is an aspect that should be taken more into consideration in cultural heritage buildings. It is important that everyone can take part in society on an equal basis.

Bakgrund Den palliativa vårdens mål är att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter ilivets slutskede. Det finns olika typer av lidande såsom fysiska, psykiska och existentiellavilket betyder att lidandet behöver mötas ur ett multidimensionellt perspektiv. Ensammanställning av palliativa patienters beskrivning av en värdig död kan utökasjukvårdspersonalens kunskap och förståelse om patienternas prioriteringar, behov ochönskningar i livets slutskede. Syfte Syftet var att sammanställa palliativa patienters beskrivning av en värdig död. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 20 kvalitativ och kvantitativavetenskapliga originalartiklar inhämtades från databasen PubMed med hjälp av sökord iolika kombinationer. Artiklarna valitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitet och klassificering. Resultatetsammanställdes och analyserades sedan med en integrerad dataanalys för att identifieralikheter och skillnader i resultatet. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Minskat livslidandegenom ökad autonomi, Minskat sjukdomslidande samt minskat vårdlidande. Resultatetvisade att få dö med minimerat lidande, att få dö med autonomin i behåll, samt att få dö iden miljö och runt de man önskar är de viktigaste aspekterna för en värdig död. Slutsats Då sökningar efter relevanta artiklar gav betydligt fler träffar på artiklar med syfte attbelysa vårdpersonalens eller närståendes perspektiv på vad en värdig död innebär är ämnetpalliativa patienters beskrivning av en värdig död något som det bör forskas vidare på föratt förbättra just deras upplevelse av sin sista tid i livet. / Background The goal of palliative care is to relieve suffering and promote quality of life for patients inthe final stages of life. There are different types of suffering such as physical,psychological and existential, which means that suffering needs to be met from amultidimensional perspective. A compilation of palliative care patients' description of adignified death can increase healthcare professionals' knowledge and understanding ofpatients' priorities, needs and wishes at the end of life. Aim The aim was to compile palliative care patients' description of a dignified death. Method A non-systematic literature review, based on 20 qualitative and quantitative scientificoriginal articles were obtained from the PubMed database using search terms in severalcombinations. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assesment documents for scientific quality and classification. Results werecompiled and then analyzed using an integrated data analysis to identify similarities anddifferences in the results. Results In the compilation of the results, three main categories were identified: Reduced sufferingof life through increased autonomy, Reduced suffering from illness and reduced sufferingfrom care. The results showed that being able to die with minimized suffering, being ableto die with autonomy preserved, and being able to die in the environment and around thoseone wishes are the most important aspects for a dignified death. Conclusions As searches for relevant articles gave several hits on articles with the aim of elucidating theview of the healthcare staff or relatives on what a dignified death means, the subject ofpalliative care patients’ view on a dignified death is something that should be furtherresearched in order to improve their experience of their last time in life.

Äldre byggnader som ligger i historiskt känsliga områden är sällan tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det är viktigt att anpassa äldre byggnader så att de blir tillgängliga och uppfyller dagens krav för tillgänglighet. Otillgängliga entréer kan begränsa en persons rörelsefrihet eller förhindra personer med nedsatt rörelseförmåga att komma in i byggnaden, vilket kan leda till diskriminering och minskad inkludering i samhället. Det kan även strida mot lagar och förordningar som finns idag för tillgänglighet i offentliga byggnader. Arbetet i den här studien har fokuserat på tillgänglighet hos entréer till publika lokaler för personer med nedsatt rörelseförmåga. Arbetet syftar till att kartlägga kraven hos entréer till historiskt känsliga byggnader och hur byggnaderna kan förändras till att bli tillgängliga. I den här rapporten har tre publika lokaler belägna på Storgatan i Växjö använts som underlag. Målet är att hitta lösningar som kan leda till att entréer blir tillgängliga och kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.  För att uppnå syftet och målet som satts för projektet användes tre olika metoder, den ena är litteraturstudie med utförande av fyra intervjuer med olika relevanta aktörer inom tillgänglighet för publika lokaler. Den andra metoden är en fallstudie där tre publika lokaler undersökts med hjälp av en checklista med lagar och krav från Boverkets byggregler. Den tredje metoden var att ta fram ett förslag på en tillgänglig entré som ritades med dataprogrammet Autodesk Revit på ett av de utvalda objekten.  Resultatet visar att brister som finns idag i historiskt känsliga byggnader när det gäller tillgänglighet är många och behöver åtgärdas. Brister som finns vid entréer kan exempelvis vara en brant lutning på en ramp, dålig belysning, ett för litet utrymme för manövreringen eller att det saknar kontrastmarkeringar. Åtgärder bör utföras varsamt med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. De visade sig även att befintliga åtgärder som exempelvis en ramp, kan vara otillgängligt. En ramp behöver uppfylla alla krav som finns idag för att kunna räknas som tillgänglig. Slutsatsen visar att det bör ske förändringar när det gäller tillgänglighet i publika lokaler. De utvalda entréerna uppfyller inte kraven som finns idag för en tillgänglig ramp och tillgänglig entré. Det krävs ett samarbete mellan kommunen och fastighetsägaren för att kunna uppnå ett resultat som gynnar personer som är i behov av en tillgänglig entré. / This work has been carried out to show how it is possible to combine accessibility in buildings of cultural heritage and historical value. In this case, three local buildings have been studied on Storgatan in Växjö, with a focus on people with reduced mobility.  The work was carried out by studying laws that apply accessibility, making a site visit and interviewing experts on the subject. The goal was to come up with a proposal for each selected premises. Solutions should be able to be an inspiration to implement in real projects for buildings with the same characteristics. The results of the study showed that there is a lack of accessibility in three selected entrances. Inaccessible buildings can mean restrictions for people with reduced mobility to be able to carry out daily activities. There is also a need to include accessibility in buildings that have a building memory.