This essay is about the political participation in three communities in Värmland between the years of 1919-1950. The research is done in Karlstad, Östra Fågelvik and Nyed. The purpose of the essay is to find out if there were an existing correlation between were people lived and communal political participation. The first question in this essay is whether there were any differences between women in an urban environment, Karlstad, and women in the countryside. The second question is about the difference between political participation women and men. As a help to understand the result the essay use Yvonne Hirdmans theory about gender contracts and four different factors for political participation. The factors are Social bases, mobilizing, the meaning of the votes and martial status. The source material used in the essay is voting journals and SCB:s election statistics over communal elections in Karlstad. The essay is a quantified case study whit complementary parts of stratifying. The study end ups in a quantitative accounting method whit diagrams for voting, actual political participation and political participation in percent.The result show that women from the countryside had a higher participant when it came to voting. The men voted in a higher rate than women did in all the societies researched. The result both retract and confirm earlier research. / Denna uppsats handlar om valdeltagandet i tre värmländska kommuner mellan åren 1919–1950. Undersökningen är gjord i staden Karlstad samt landskommunerna Östra fågelvik och Nyed. Uppsatsens syfte är att undersöka om det existerade en korrelation mellan geografisk boende situation och kommunalt valdeltagande. Frågeställningen i uppsatsen undersöker om det fanns någon skillnad i valdeltagande mellan kvinnor i urban miljö, Karlstad, och kvinnor på landsbygden, Östra fågelvik och Nyed. Den andra frågeställningen inriktar sig mot differensen mellan manligt och kvinnligt valdeltagande. För att förstå resultatet av undersökningen använder uppsatsen Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt samt fyra fristående faktorer för valdeltagande. Faktorerna är sociala baser, mobilisering, röstens betydelse samt civilstånd. Källmaterialet som används i uppsatsen är röstlängder från de kommunala valen i Östra fågelvik och Nyed samt SCB:s valstatistik över kommunala val i Karlstad.       Uppsatsen är en kvantifierad fallstudie med kompletterande moment av stratifiering. Studien landar i en kvantitativ redovisningsmetod med diagram för röstberättigande, faktiskt valdeltagande och valdeltagande i procent. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorna från Östra fågelvik och Nyed i de flesta fall röstade i större utsträckning än vad kvinnorna från Karlstad gjorde. Männen röstade i större utsträckning än kvinnorna i alla de undersökta samhällena. Resultatet av undersökningen både dementerar och bekräftar tidigare forskning.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential.</p><p>Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.</p></p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential. Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.

In view of the difficulty of recruiting staff to care profession and in terms of the increasing need to find ways of ensuring a good language level in the profession, have an interest in language tests been revealed. The purpose of this paper is therefore to highlight the use of language tests for admission to the care courses for adults in Värmland. What provided This is a survey of the prevalence and an examination of the validity of the test. The issue that this study assumed is: How is language test in connection with admission to the certified health and social care courses for adults in Värmland? How well correlates intent of the use of the language test with the test's validity and reliability? The methods used to seek answers to these questions has been a combination of questionnaires and experiments. The questionnaire was used to map the use of the language test whereas the experiment was to investigate the validity and reliability of the used language test. The result shows that there are municipalities that use or plan to use language test for admission to nursing and care programs. Of a total of six answered the survey responses, showed three an affirmative answer to the question of the existence of language tests. As the intention of this use was to define "Mapping the student's language skills," "In order to determine whether the student can assimilate the content of education", and "as a basis for any linguistic support to be given". The individuals included in this testing are in a municipality only Swedish as a second language students in two municipalities all students. When asked about how well språktestets validity and reliability correlates with the intent specification, illustrate this study that there are some difficulties. The language test which formed the basis of this experiment showed deficiencies in, among other things, data content, question design and pragmatic application.

No description available.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed. The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland. Cecilia works primarily with those in the subject Swedish as a Second Language, Agneta teach about them only if it fits the theme and not from the fact that they are from Värmland. Bodil teach about many different authors from Värmland due she believes it is important that students know their heritage. There is thus a danger that many of our authors from Värmland will be forgotten. The main reasons for this are time, opinions on literature teaching and opportunities for field trips.

There are many preconceived notions about Sweden´s male raftsmen. Many of them areexaggerated and can be found in the many fiction books about raftsmen. In Värmland in middle of Sweden, there is a small amount of fiction books and research about the raftsmen from Värmland, even though the raftsmen from Värmland were known for their skill duringthe 19th century. In the fiction texts, it is common for the raftsmen to be described as a tough man. To understand how the raftsmen from Värmland were perceived during their active era one must look at the masculinity construction of the raftsmen. To look at the masculinity construction of the raftsmen from Värmland, Connell's theory and Humlesjö's research has been used and their research on masculinity contrasts. Newspapers with illustrative descriptions and interviews with practical descriptions of the raftsmen from Värmland have been analyzed. There have been exaggerated notions and described emigration within the country in the source materials, but above all the source material has constructed the raftsmen from Värmland as an ideal man in the performance of his work, with physical strength in a combination with cognitive thinking.

This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.

<p>Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.</p><p>Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och</p><p>WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades</p><p>till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien</p><p>genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga</p><p>men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering</p><p>från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering</p><p>som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande</p><p>riktning även utan deltagande i nätverket.</p><p>Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling</p>

<p>Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.</p><p>  I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.</p><p>  En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.</p>