<p>Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.</p><p>De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen.</p><p>För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors).</p><p>Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen.</p><p>Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången.</p><p>Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.</p>

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik. De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen. För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors). Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen. Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången. Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.

Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen. Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland. Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande riktning även utan deltagande i nätverket. Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling

Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.   I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.   En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.

The study´s purpose is to identify how their communication affects their brand. The study will be made trough the perspective image, the values and associations which the target audience have about the County Council. The study has two question formulations: Which parts in the County Council's communication affect their brand? How does the residents in Värmland's image about County Council's look like? The study is based in Balmers 6C's of Corporate Marketing. There´s also some organizational communication added  to the study. The two methods has been used in the study, qantitative survey's and qualitative interviews. The survey was conducted using 100 respondents online and the interviews were conducted with three people who works with the County Council's communication. According to the survey, many where generally satisfied with the County Council. They have a positive image of the organization and have great confidence in it's healthcare. The criticism comes mainly directed in two directions, that the behaviour against patients is bad and that it is unnecessarily complicated to get in touch with various care centres within the County Council. The County Council uses management communication. To change the identified problems with their communication, they need to try to reach those employees who have contact with patients with how they want the organisations perception to look like. / Syfte: Undersökningens syfte är att identifiera hur Landstinget i Värmlands kommunikation  påverkar deras varumärke. Studien kommer att genomföras ur perspektivet image, vilka värderingar och associationer målgruppen har om och till Landstinget i Värmland för att kunna identifiera var vårdtagarna tycker att kommunikationen brister. Studien har två frågeställningar: Vilka delar i Landstinget i Värmlands kommunikation påverkar deras varumärke? Vilken bild av Landstinget i Värmland har vårdtagarna på vårdcentralerna i Värmland? Det teoretiska ramverket som har används i studien grundar sig i Balmers 6Cs of Corprate marketing och det vävs även in lite organisationskommunikation. Metoderna för undersökningen har gjorts av kvantitativ enkät och kvalitativa samtalsintervjuer. Enkäten gjordes med 100 respondenter i en webbenkät och intervjuerna gjordes med 3 personer från Landstinget i Värmlands informationsstab.   Enligt undersökningen är många generellt nöjda med Landstinget i Värmland. De har en positiv bild av organisationen och hyser stort förtroende för vården. Den kritik som kommer fram är främst riktad åt två håll; att bemötandet är dåligt och att det är onödigt krångligt att komma i kontakt med olika instanser inom landstinget. Slutsatsen som dras är att Landstinget i Värmland använder sig av chefskommunikation. För att förändra de identifierade kommunikationsproblemen måste de gå den vägen för att nå ut till de anställda som har kontakt med vårdtagarna om hur de vill att uppfattningen ska vara.

The goal of this study was to investigate whether the association Värmlandsleder work process is an example of how collaborative governance works. To do this I have conducted an evaluation of the work process of the association Värmlandsleder. I have used semi structured interviews and have interviewed members in the association to gather materials for the study.What the study has showed is that Värmlandsleders work process is close to the process in collaborative governance, but it does not go all the way. The area where there is the largest development needed is trust building but there is also room for development in face to face dialogue, shared understanding and intermediate outcomes. In trust building there was no traces of collaborative governance and for Värmlandsleder to react collaborative governance there is much work needed in that part of the collaborative governance process. The only part of the process where there was no room for improvement was commitment to the process.

Föreliggande uppsats undersöker damfotbollens framväxt och utveckling i Värmland under perioden 1970-1982. Detta utifrån verksamhetsberättelser från Värmlands Fotbollförbund (VFF) utgivna vid slutet av varje verksamhetsår - samt hur Värmlands Fotbollförbunds agerande påverkade denna utveckling. 1970-talet ter sig som ett genombrottsår i hela Sverige för den fotbollsspelande kvinnan, med uppstartande av damserier landet över, Sveriges första SMturnering för damer och Svenska Fotbollförbundets (SvFF) officiella stöd och administrerande av damfotboll. Materialet analyseras utifrån tre analytiska teorier. Ekonomisk utveckling, som menar till att se den ekonomiska aspekten av utvecklingen. Institutionellt inflytande, som ämnar att undersöka vilken formell makt kvinnan tar inom förbundet. Diskurs, som ämnar att undersöka hur VFF:s kommunikation till sina medlemmar kring damfotbollen sett ut. Resultatet av denna studie pekar mot att damfotbollen i Värmland har sedan sin start arbetat mot en tröghet inom förbundet att agera på det intresse som finns. Det tar tid och försiktighet hos VFF att påbörja utveckling av damfotbollen, och kräver ofta en explicit undersökning och förfrågan ut i klubbarna för att den skall fortsätta utvecklas. Ändock tar den sig plats och vid slutet av studieperioden är den stor och levande. Genom ekonomiska incitament, främst från SvFF, så påbörjas även flickfotbollen, även om detta sker sent på 1970-talet. Tidigare än så visar VFF upp samma tröghet och försiktighet som kring damfotbollen. Något som genomsyrar hela det material som studerats är framtoningen av förvåning och häpnad kring kvalitén på damfotbollen, och hur den kommer leda till goda resultat i framtiden. Damfotbollen skiljs åt herrfotbollen i materialet med genomgående könat språk och ett konsekvent mindre utrymme än herrfotbollen. VFF:s agerande anses vara en orsak till att en utveckling som kunnat gå snabbare drabbades av tröghet, men VFF:s agerande leder också till att serier, kurser och turneringar faktiskt skapas för damerna i länet.

No description available.

This studies purpose is to analyse the difference in minor crimes in Värmland´s districts and in Karlstad city, the residential city of Värmland during the year 1881. More specifically during the time known as industrialization and urbanisation. This study will not only analyse the difference in volume but also what types of minor crimes that were committed both in the city and the rural parts of Värmland. The source material for this study consists of court records from this time, and more specifically at the end of each record there is a summary of all the minor crimes committed during the period of spring and autumn or winter. The purpose will be examined via a quantitative method and will be reported with graphs of each question. A part of the method is also to categorize the crimes into larger groups to make the result more manageable. The result shows both a difference in the quantity of minor crimes, where the city has about ten times more compared to rural Värmland, and there is also a difference in what types of minor crimes. In the city there is most parts of people who were drunk, and the rural parts had more issues with both people skipping their military service and people not appearing before the court. / Syftet med denna uppsats är att jämföra Värmlands läns lindrigare brottslighet med den i Karlstad stad under år 1881. Detta är en period där Sverige var uppe i processerna industrialisering och urbanisering. Uppsatsen kommer inte enbart att fokusera på mängden brott utan även analysera vilken typ av lindrigare brottslighet som genomförs i staden och på landsbygden. Källmaterialet är hämtat från varje härads dombok samt stadens rådhusrätts dombok, i slutet av dessa finns en längd som heter saköreslängd där alla bötesbrott är nedskrivna. Metoden består av en kvantitativ metod där resultatet kommer att redovisas med hjälp av grafer för att förtydliga. Metoden till denna uppsats består även i att kategorisera de olika bötesbrotten för att kunna få ihop dem till större grupper för att göra resultatet mer överskådligt. Resultatet visar både att det är en skillnad i mängden brott i staden kontra landsbygd, och att det är en skillnad i vilka typer av brott som begås. I staden var fyllerierna problemet och på landsbygden var problemet i stället individer som inte dyker upp vid beväringen eller inte dyker upp när de blivit kallade till rätten. Med hjälp av tidigare forskning och teorier och begrepp kopplade till social kontroll diskuteras sedan orsaker till skillnaden.

No description available.