This essay aims to explore the dialect use in speech and writing in different school contexts among pupils in grade three in Värmland, Sweden and their teacher’s attitude to dialect usage in the classroom. The methods used for the survey are structured observations, collected documents and qualitative semi- structured interviews with both pupils and their teacher. The purpose of using three different methods is to get as complete a survey and credible result as possible as the methods in this case complement each other in an advantageous way. The result shows that a majority of the participating pupils use their dialect in most of the different speech situation with the exception of oral presentations and presentation of today´s date and lunch during morning assemblies. In these situation the dialect is often modified. As for the pupils´ writing in dialect, the result shows, however, that it seldom occurs at all. The pupils generally do not see themselves as dialect speakers while their teacher argues that everyone in the class speaks the local dialect. Furthermore, the results of the teacher interview shows that the teacher is sympathetic to the use of dialect in general and sees no problem with dialect in speech, but does not accept dialect use in school writing. / Min studie syftar till att undersöka värmländska elevers dialektanvändning i såväl tal som i skrift i olika skolsammanhang samt att ta reda på deras lärares inställning till dialektanvändning i klassrummet. Metoderna som legat till grund för undersökningen är strukturerade observationer, insamlade dokument samt kvalitativa semistrukturerade elev- och lärarintervjuer. Avsikten med att använda tre olika metoder är att få en så fullständig undersökning och trovärdigt resultat som möjligt då metoderna i detta fall kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de medverkande eleverna använder sig av sin värmländska dialekt i de flesta talsituationer, med undantag för muntliga framställningar och presentation av dagens datum och lunch under morgonsamlingar. Vid dessa tillfällen modifieras ofta dialekten. Vad gäller elevernas skrivande på dialekt visar resultatet däremot att det nästan inte förekommer alls. Eleverna själva anser sig överlag inte heller tala värmländska medan deras lärare hävdar att alla i klassen talar dialektalt. Vidare visar resultatet från lärarintervjun att läraren är positivt inställd till dialektanvändning generellt och ser inga problem med dialekt i tal, men accepterar inte dialektal användning i skrift i skolsammanhang.

<p>Zusammenfassung</p><p>Ursprünglich wurden Werte and Wertschöpfung in der Wirtschaftsgeschichte als Teil des Herstellungsprozesses angesehen, was wiederum bedeutet, dass Unternehmen als Werterzeuger auftraten. Parallel veränderte sich die Bedeutung von Wertschaffung in den letzten Jahrzehnten in Richtung einer mehr kundenorientierten und damit service-ausgerichteten Ansicht. Diesen beiden Perspektiven gegenüber steht, dass Wirtschaftsforscher heute davon ausgehen, dass Unternehmen ausschliesslich durch wertebasierende Angebote im Markt erfolgreich sein können. Nur diese schaffen es, durch deren Empfinden den Kunden nachhaltig zu beeinflussen. Dienstleistungen und Waren sind also durch deren Werte und damit deren Identität erfolgreich, da Menschen diese besser mit ihren eigenen in Verbindung bringen können, was im Idealfall eine stärkere Bindung bedeutet. Daher ist es wichtig, dass Unternehmen positive Werte mit ihren Marken verbinden und vor allem für die Kunden glaubhaft erlebbar machen.</p><p>Ziel dieser Arbeit ist es, zu zeigen, wie Werte den nachhaltigen wirtschaftlichen Erfolg von Unternehmen fördern können. Um dies zu veranschaulichen, haben wir für unsere Untersuchung Konsum Värmland gewählt, welches als unabhängige Vereinigung 126 000 Mitglieder zählt. Konsum Värmland hat dadurch Vorteile, da es einerseits unabhängig vom schwedischen Verein KF ist und andererseits damit in der Lage ist, seine eigenen Strategien und Vision umzusetzen.</p><p>Diese Arbeit hat den Anspruch zu erläutern, welche Werte Konsum Värmland verkörpert, und darüberhinaus zu untersuchen, ob Konsum Värmland es gelungen ist, diese seinen Mitgliedern sowie Kunden erfolgreich zu kommunizieren.</p><p>Wir werden mit Hilfe eines theoretischen Rahmenmodells zeigen, wie wertebasiertes Management ein exzellenter Ergebnismesser für gemeinsame Wertschaffung mit den Mitgliedern der Kooperative sein kann. Wir haben für diese empirische Analyse daher einen erzählerischen Ansatz gewählt. Die erzählerischen Schlussfolgerungen basieren auf Interviews, eigenen Beobachtungen sowie weiteren Daten, welche wir aus Fachliteratur, Zeitungsartikeln und vorangegangener Forschung erhielten.</p><p>Für dies Fallstudie haben wir uns entschieden, vier Bereiche der Wertschaffung zu untersuchen. Diese sind die Unternehmensgeschichte von Konsum Värmland, die beiden Handelsmarken Nästgård und Värmlandsgrisen, sowie deren Anpassung durch und Entwicklung von Konsum Värmland. Diese Bereiche geben dem Leser eine tiefere Einsicht in die strategische Wertschaffung von Konsum Värmland.</p><p>In der Absicht, im alltäglichen Einzelhandelsumfeld wettbewerbsfähig zu bleiben, ist es für Unternehmen dabei wichtig, sich selbst von anderen zu differenzieren. Dieses gelang Konsum Värmland durch deren erfolgreiche Nutzung von in der Värmland-Region verankerten Werten.</p><p>Diese Fallstudie zeigt, wie sich modernes Konsumentendenken zu einer kooperativen Schöpfung gemeinschaftlicher Werte und Bedeutungen hin entwickelt. Dieses Kundendenken veranlasst uns zu der Schlussfolgerung, dass es in einer Wertbewerbsstrategie genutzt werden kann, um Marktveränderung rechtzeitig zu erkennen und sich daran anzupassen.</p><p>In dieser Studie können wir sehen, wie lokal erzeugte Güter ethische Werte zu nutzen, was die Kunden wiederum dazu bewegt, die Produkte zu kaufen, selbst wenn diese etwas teurer sind. Die Werte werden mittels der Handelsmarken Värmlandsgrisen und Nästgård kommuniziert, indem deren Erzeugnisse über eine wertebasierte Servicequalität angeboten werden. Wir haben dazu ein Modell entwickelt, welches zeigt, wie Vision, Organisation und die Wertschaffung auf einander abgestimmt sein müssen. Nur dann können Werte geschaffen werden, welche den nachhaltigen wirtschaftlichen Erfolg von Unternehmen fördern können.</p>

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen.   Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.        För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs. Den andra metoden var en enkätundersökning som riktades till urvals-yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och dietist. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad och på de tre utvalda vårdcentralerna Västerstrands vårdcentral, Vårdcentralen Gripen och Kronoparkens vårdcentral. Samtliga vårdcentraler är belägna i Karlstads kommun. Enkätundersökningen syftade till att svara på två av uppsatsens frågeställningar: huruvida personaltidningen upplevs bidra till gemenskap inom organisationen samt vilket av personaltidningens syften som når fram till personalen.   Av den kvalitativa undersökningen av personaltidningen framkom vissa skillnader mellan hur de olika yrkesrollerna framställdes och då främst mellan läkare och sjuksköterskor. Slutsatsen blev att läkare framställs som "hjältefigurer", medan sjuksköterskorna förminskas och framställs som osäkra personer utan pondus. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen visar att personalen anser att tidningen till viss del bidrar till Landstinget i Värmlands organisationskultur, samt att "Informera personalen om vad som händer på arbetsplatsen" är det syfte som i högst utsträckning når fram till den tillfrågade personalen. / This essay investigates the organizational staff magazine of county council in Värmland. The purpose of the essay is to investigate the culture in the organization and how the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapist and dietitian, are being represented in the magazine. The essay also investigates if the professional groups find themselves represented in the magazine and if the professional groups understand the intention of the magazine.   Communication, internal communication, organizational theory and organizational culture are the theories of this essay. The model of transmission is one, among other, important tenets in the essay.   To secure the purpose of the essay the investigation was made by using content analysis and a survey. The content analysis gave the answers to three questions asked to the text. The questions were: ”How do the magazine represent the professional groups?”, ”Do the magazine focus on team or individuals?” and ”Do the readers understand the diction in the magazine?”. These three questions were used to answer the major purpose of the essay: ”How the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapists and dietitians, are being represented in the magazine”. The survey was dispensed to the professional groups at Centralsjukhuset in Karlstad (the hospital in Karlstad) and to three care centres in Karlstad: Västerstrand care centre, Gripen care centre and Kronoparken care centre. The survey was made to answer two of the major questions of the essay: ”Does the magazine contribute to the organizational culture” and ”The magazine has several purposes – which one is the readers most aware of?”.   The result of the essay shows big differense between how the magazine represents the professional groups. The content analysis shows among other things that the doctors are represented as heroes and the nurses as a lower-ranking professional group. The result of the survey shows that the magazine is helping to build an organizational culture at the county council. ”To give the staff important information about the workplace” was the most frequent answer given to the question about the main purpose of the magazine.

Zusammenfassung Ursprünglich wurden Werte and Wertschöpfung in der Wirtschaftsgeschichte als Teil des Herstellungsprozesses angesehen, was wiederum bedeutet, dass Unternehmen als Werterzeuger auftraten. Parallel veränderte sich die Bedeutung von Wertschaffung in den letzten Jahrzehnten in Richtung einer mehr kundenorientierten und damit service-ausgerichteten Ansicht. Diesen beiden Perspektiven gegenüber steht, dass Wirtschaftsforscher heute davon ausgehen, dass Unternehmen ausschliesslich durch wertebasierende Angebote im Markt erfolgreich sein können. Nur diese schaffen es, durch deren Empfinden den Kunden nachhaltig zu beeinflussen. Dienstleistungen und Waren sind also durch deren Werte und damit deren Identität erfolgreich, da Menschen diese besser mit ihren eigenen in Verbindung bringen können, was im Idealfall eine stärkere Bindung bedeutet. Daher ist es wichtig, dass Unternehmen positive Werte mit ihren Marken verbinden und vor allem für die Kunden glaubhaft erlebbar machen. Ziel dieser Arbeit ist es, zu zeigen, wie Werte den nachhaltigen wirtschaftlichen Erfolg von Unternehmen fördern können. Um dies zu veranschaulichen, haben wir für unsere Untersuchung Konsum Värmland gewählt, welches als unabhängige Vereinigung 126 000 Mitglieder zählt. Konsum Värmland hat dadurch Vorteile, da es einerseits unabhängig vom schwedischen Verein KF ist und andererseits damit in der Lage ist, seine eigenen Strategien und Vision umzusetzen. Diese Arbeit hat den Anspruch zu erläutern, welche Werte Konsum Värmland verkörpert, und darüberhinaus zu untersuchen, ob Konsum Värmland es gelungen ist, diese seinen Mitgliedern sowie Kunden erfolgreich zu kommunizieren. Wir werden mit Hilfe eines theoretischen Rahmenmodells zeigen, wie wertebasiertes Management ein exzellenter Ergebnismesser für gemeinsame Wertschaffung mit den Mitgliedern der Kooperative sein kann. Wir haben für diese empirische Analyse daher einen erzählerischen Ansatz gewählt. Die erzählerischen Schlussfolgerungen basieren auf Interviews, eigenen Beobachtungen sowie weiteren Daten, welche wir aus Fachliteratur, Zeitungsartikeln und vorangegangener Forschung erhielten. Für dies Fallstudie haben wir uns entschieden, vier Bereiche der Wertschaffung zu untersuchen. Diese sind die Unternehmensgeschichte von Konsum Värmland, die beiden Handelsmarken Nästgård und Värmlandsgrisen, sowie deren Anpassung durch und Entwicklung von Konsum Värmland. Diese Bereiche geben dem Leser eine tiefere Einsicht in die strategische Wertschaffung von Konsum Värmland. In der Absicht, im alltäglichen Einzelhandelsumfeld wettbewerbsfähig zu bleiben, ist es für Unternehmen dabei wichtig, sich selbst von anderen zu differenzieren. Dieses gelang Konsum Värmland durch deren erfolgreiche Nutzung von in der Värmland-Region verankerten Werten. Diese Fallstudie zeigt, wie sich modernes Konsumentendenken zu einer kooperativen Schöpfung gemeinschaftlicher Werte und Bedeutungen hin entwickelt. Dieses Kundendenken veranlasst uns zu der Schlussfolgerung, dass es in einer Wertbewerbsstrategie genutzt werden kann, um Marktveränderung rechtzeitig zu erkennen und sich daran anzupassen. In dieser Studie können wir sehen, wie lokal erzeugte Güter ethische Werte zu nutzen, was die Kunden wiederum dazu bewegt, die Produkte zu kaufen, selbst wenn diese etwas teurer sind. Die Werte werden mittels der Handelsmarken Värmlandsgrisen und Nästgård kommuniziert, indem deren Erzeugnisse über eine wertebasierte Servicequalität angeboten werden. Wir haben dazu ein Modell entwickelt, welches zeigt, wie Vision, Organisation und die Wertschaffung auf einander abgestimmt sein müssen. Nur dann können Werte geschaffen werden, welche den nachhaltigen wirtschaftlichen Erfolg von Unternehmen fördern können.

On the first of January 2012, a new public authority was formed in Värmland, due to a new legislation on public transport. The first task for the new public authority was to produce a plan for the development of public transport. In order to do so, it had to execute an extensive consultation process about the long-term goals of public transport. The purpose of the thesis is to investigate how a public authority can use a consultation process as a means to clarify accountability and produce unified goals. To answer that, I have done a case study about how the new regional public authority in Värmland for public transport has acted in the process of writing a plan for the development of public transport. The research assignment is: What role did the consultation process have in the task of building a new organisation for Public Transport in Värmland? I proceeded from an institutional perspective, clarified by Clarence Stone’s Urban regime theory. 20 persons where interviewed in the study, both participants in the process and representatives of the new public authority. I have also studied the outcome of the process (the plan for the development of public transport), protocols and agreements that influence the process. The result of the study is that the consultation process has had three roles in the task of building a new organisation for public transport in Värmland; To inform about the new organisation, gather input and to discuss the result of the process.

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och länder att positionera sig i kampen om presumtiva invånare och investerare. För att konkurrera måste platsens fördelar lyftas fram för målgruppen och det är av största vikt att finnas där målgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder det sociala mediet Facebook och i november 2012 använder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en självklarhet att använda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man på bästa sätt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina målgrupper. Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region. Fokus ligger på att undersöka om den önskade profilen stämmer överens med invånarnas bild av Värmlands image. Studien har gjorts i samråd med Attraktiva Värmland. Det är ett treårigt EU-projekt inom Region Värmland som startades 2010. Målet med projektet är att få människor att besöka, bo och etablera sig i Värmland. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilken är Attraktiva Värmlands önskade profil för Värmland? Vilka metoder och strategier använder Attraktiva Värmland sig av på Facebook för att locka nya målgrupper och behålla sina invånare? Vilken bild har invånarna av Värmlands image och hur väl stämmer denna bild överens med den önskade profilen? Studien är utförd med kvalitativa metoder och har avgränsats till att undersöka regionen Värmland. Tre fokusgruppintervjuer har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att Värmland idag har en otydlig profil och att det därför är svårt att kommunicera ut ett enhetligt budskap till invånarna. Detta leder till att imagen av Värmland inte blir som den önskade profilen. Resultatet visar också att Attraktiva Värmland använder flera olika metoder och strategier på Facebook för att locka fler invånare. Detta gör de bra. Dock så menar både invånare och Attraktiva Värmland att en enhetlig bild av hela Värmland inte visas upp där. Studiens resultat och analys visar vikten av en tydlig profil i arbetet med att få profil och image att överensstämma. Den visar också att det underlättar med en genomtänkt strategi där mål och riktlinjer med varje medium formuleras. Genom att utnyttja Facebooks fördelar som statistik och tvåvägskommunikation kan rätt budskap kommuniceras ut och varumärket stärkas. / It has become increasingly important for municipals, regions and countries to make a statement in order to attract potential investors and settlers. To be able to compete for attention, it is important to target the right group of people with the right kind of arguments and marketing. Thanks to social media such as Facebook, it is now possible to challenge the old ways of marketing and be more progressive in the hunt for clients. To utilize Facebook as a tool for marketing has in other words become a trend, but there is a lack of knowledge concerning how to best communicate with each target group. The purpose of this study is to explore how communicators work with social media in order to make a region more attractive. The main focus is to find out whether the marketing profile of a region correlates with the inhabitants idea of the region. The study was done in collaboration with Attractive Värmland. It is a three-year EU project within the Region Värmland started in the 2010th. The goal of the project is to get people to visit, live and establish themselves in Värmland. The following research questions have been explored: What profile do Attraktiva Värmland hope to create for the region of Värmland? What methods and strategies do Attraktiva Värmland use in order to attract new prospects whilst keeping their current residents? What is the residents idea of Värmland and how well does it respond to the profile Attraktiva Värmland wishes to create? The study was performed with qualitative methods and has been limited to examining the region Värmland. Three interviews in groups have been conducted to find answers to the questions. The results show that Värmland today has got quite a diffuse profile that causes problems with communicating a homogenous message to its residents. Therefore, the image of Värmland fails to respond to the wanted profile. Attraktiva Värmland does utilize several different methods and strategies on Facebook to attract future residents, and it appears they do it well. The problem still remains though; both residents and the people responsible for Attraktiva Värmland agree that the regions image remains diffuse. This study proves the importance of having a solid profile in order to successfully fuse the image and the wanted profile of a region into one homogenous marketing tool. Having a well thought-through strategy where distinct guidelines and goals are formulated is a great help when working with social media. By using the benefits of Facebook, such as statistics and two-way communication, the right message can be forwarded and the marketing brand be further more enhanced.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen. Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig. I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. / This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

This bachelor thesis is based on how the two cultural institutions in Sweden have been working onincreasing physical accessibility. Based on the three objectives specified by the Swedish Kulturrådet(Swedish Arts Council). These points are 1.forming a workplace strategy, 2. Work to remove simpleobstacles in buildings and 3.Improved Web access in regard to the accessibility for physically disabled.The work regarding the accessibility goals is set on the time frame 2011-2016. The institutions studiedin this paper are Wermland Opera and Västanå Teater and how the two institutions have worked toimplement the three objectives and how the discussion about the accessibility within the two theaters hasbeen organized.The method of information gathering in this paper has been interviews with representatives from the twotheaters. The interviewees all have different roles within the institutions, both musicians, marketers andadministrative personnel have been interviewed. And the analysis in the paper is based on discourseanalysis and discourse theory, this to show how the two institutions create and maintain the discoursessurrounding accessibility in institutions buildings.The results of the paper have shown that both institutions have made a considerable effort inimplementing the goals set by the Kulturrådet. In comparison between the two institutions WermlandOpera has a much more active discussion in regard to accessibility and the work that they can do. Bothin their theater productions and in the buildings they work within. Västanå Teater has a much more “dayto day” way of handling the work with accessibility in regarding to both the personnel and the buildingsthey work in.

Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy. Which perspectives exists concerning successful cultural projects? This study is constructed from qualitative interviews with cultural producers and cultural perpetrators having been funded by Region Wermland. The empirical material is analyzed using a project model for success criterias. The result of the study indicates through the model similarities and differences, and presents an alternative model compatible with cultural projects. In the suggested model there appears to be three main sections: project management success, product success and market success. Project management success contains the framework for time and cost, derived from the classic iron triangle. However the quality goal aspect has been moved to the section product success. A common denominator in the researched projects is the concept popular adult education in relation to a successful outcome. The study presents a model that increases the understanding of the complexity of cultural projects.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska. Dessa variabler består i sin tur av flera variabler som bygger upp deras helhet. Variablerna har olika tröskelvärden, det vill säga hur mycket en variabler klara av olika former av påfrestning innan systemet delvis förändras eller förstörs. Kulturmiljön är en av variablerna som bygger upp samhället. I uppsatsen undersöks vad som händer med kulturmiljöer när de definieras som variabler inom resiliensteorin, vilken roll de är tänkt att fylla på en beslutsmässig nivå; från internationell nivå till regional nivå. Frågeställningarna är: Varför ser dagens kulturarbete kring natur- och kulturmiljön ut som den gör idag? Vilka aktörer finns och förvänts finnas i anknytning till kulturmiljön? Vilka är resonemangen kring värdefulla kulturmiljöer? Vägs alla resiliensteoretiska aspekter i kulturmiljön lika tungt i beslutsprocesser och användningen av den? Källmaterialet i uppsatsen är från forskning kring kulturlandskapet och resiliens-forskning, med olika undersökningar och publikationer som grund. För undersökning kring de beslutsfattande leden har olika propositioner, motioner, FOU-publikationer från staten samt publikationer från Länsstyrelsen i Värmlands län undersökts. Undersökningsmetoden har varit text- och diskursanalys. Undersökningen visar hur kultur- och naturmiljön skapats utefter en rad vetenskapliga och politiska diskurser. Den rådande diskursen, formad av resiliensteorin, har nu gjort det möjligt att legitimera ett sökande efter nya värden i kulturmiljön annat än det traditionella bevarandet. Vilket öppnat upp för nya värden, värderingar och bruk av kulturmiljön och potentiellt förändra rollen av kulturarv i samhället. I en rådande majoritet av framtidsplanerna kring kulturmiljöer i Värmlands län är detta bruk ekonomiskt och besöksnärings bejakande.