Syftet med denna studie var att beräkna preliminär prevalens för sjukdomen multipel skleros (MS) i Värmland, med prevalensdag 21 december 2002, och jämföra den med andra prevalensstudier i Sverige. Utifrån patientjournaler vid länets sjukvårdsinrättningar noterades basala och medicinska data på ett registreringsformulär. För klassificering av MS har Poser ́s kriterielista tillämpats och granskningen av journaler har utförts av specialist neurologer. Prevalensen för definite/probable MS i Värmland, baserad på siffror som var insamlade augusti 2004, var 151/105 (95% CI 136-165), för kvinnor var prevalensen 211/105 (95% CI 187-235) och för män 89/105 (95% CI 73-105), vilket innebär att MS var 2,37 gånger vanligare för kvinnor. Vid jämförelse av den preliminära prevalens för Värmland och Västerbotten visade det sig att Värmland hade nästan lika hög prevalens och kan liksom Västerbotten betecknas som högriskområde för MS. / The purpose of this study was to estimate the preliminary prevalence of multiple sclerosis (MS) in the County of Värmland, with prevalence date 21 December 2002, and to compare this with other prevalence studies in Sweden. The clinical data of the patients were collected from medical files at the medical care facilities in the county. For classification of MS the criteria by Poser were used. The diagnoses were scrutinised by neurologists. Based on the collected data, August 2004 the prevalence of definite/probable MS in Värmland is 151/105 (95% CI 136-165), for women 211/105 (95% CI 187-235), for men 89/105 (95% CI 73-105), resulting in a female to male ratio of 2,37. When comparing these results with prevalence numbers from Västerbotten County in the north of Sweden and Gothenburg respectively, our prevalence number reaches the level of that from Västerbotten, indicating that Värmland, as well as Västerbotten, is a high risk zone for MS. / <p>ISBN 91-7997-154-7</p>

Based on Agenda 2030 and Sweden's environmental goals, we have seen development potential within Region Värmland's transport hierarchy, of which the focus is on transport by car. At present, they have 110 petrol-powered vehicles and 40 electric vehicles in the business. The purpose of this thesis was to investigate whether it is socio-economically defensible to replace Region Värmland's current petrol-powered vehicles with electric vehicles and to develop the charging infrastructure.   Through cooperation with Region Värmland, they have provided us with primary data and information regarding the business. In addition, secondary data have been taken from Trafikverket’s report Analysis method and socio-economic calculation values ​​(ASEK 7.0). With the help of this, benefits and costs have been defined and quantified in order to be able to perform a cost-benefit analysis. The sum of the total benefits was compared with the sum of the total costs. The result showed a cost-benefit ratio of 3,22. This means that the project is socio-economically defensible for Region Värmland to implement.   To investigate the project's sensitivity, a sensitivity analysis and supplementary break-even-point analyzes were performed. According to the sensitivity analysis, the project was still profitable in all variations but one. Therefore, a break-even-point analysis was performed to see when the project was still profitable.

Många studier i ämnet historia handlar om migration till och från Amerika. Denna studie ska ge en liten inblick om migration mellan Värmland och Tyskland. Under åren 1910–1915 och 1935–1940 flyttade 14 412 människor från Sverige till Tyskland och vice versa. 165 män, kvinnor och barn migrerade från och till Värmland.  Syftet med studien är att belysa en liten del av vilka personer migrerade, vilka yrken, kön och åldersklasser de tillhörde, deras familjära situation, från och till vilka orter de flyttade i Värmland. En stor del av tidigare studier jag har funnit av den tyska migrationen handlar om befolkningen i landsbygdsområden med mycket jordbruk. Skillnaden här är att Värmland inte enbart är en lantbruksregion utan också industriregion. Inom kön och yrken finns det stora skillnader mot de tidigare forskningar. Eftersom de officiella svenska registren är den huvudkälla som används, är metoden i största omfattning kvantitativ. Huvudsakligt används material ur register från Statistiska centralbyrån och Kyrkböcker. Den kvalitativa metoden blir använd vid personer och familjer som kan följas mer i de registren. Resultaten visade vilka yrkesgrupper som flyttade, könsfördelning, civilstånd, familjära situation och åldersfördelning bland migranterna. Genom fallstudier kunde man tolka vilka push och pull faktorer som eventuellt påverkade migrationen. En jämförelse med bakgrundsinformation, tidigare forskning och resultatet ledde till några slutsatser om vad som drev personerna till att flytta. Slutsatser som blir tagna äratt det finns speciella yrken som sticker ut och som förklaras med dem geografiska och ekonomiska skillnaden och utvecklingen som fanns i Värmland under den tiden. Politiska omständigheter har säkert en betydelse, när man ser på resultaten, med det är bara spekulationer och kräver mer forskning inom området. / Many studies on the subject of history are about migration to and from America. This study will provide a little insight into migration between Värmland and Germany. During the years 1910–1915 and 1935–1940, 14 412 people moved from Sweden to Germany and vice versa. 165 men, women and children migrated from and to Värmland. The purpose of the study is to shed light on a small part of which people migrated, which occupations, gender and age classes they belonged to, their family situation, from and to which places they moved in Värmland. A large part of previous studies I have found of German migration are about the population in rural areas with a lot of agriculture. The difference here is that Värmland is not only an agricultural region but also an industrial region. Within gender and professions, there are major differences from previous research.  Since the official Swedish registers are the main source used, the method is largely quantitative. Materials from the registers are from Statistics Sweden and church registers are mainly used. The qualitative method is used for individuals and families who can be followed more in those registers. The results showed which occupational groups moved, gender distribution, marital status and age distribution among the migrants. Through case studies, it was possible to interpret which push and pull factors may have affected migration. A comparison with background information, previous research and the results led to some conclusions about what drove the people to move. Conclusions that are drawn are that there are special professions that stand out and that are explained with the geographical and economic differences and the development that existed in Värmland during that time. Political circumstances certainly have significance, when you look at the results, but they are just speculations and require more research in the field.

Den här studien har försökt att förstå hur naturturism- aktörer och deras besökare i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Stor del av tidigare forskning har fokuserat på hurvida jägare, bönder och skogsägare har ställt sig till vargfrågan och turismens perspektiv har uteblivit. Ett intresse uppkom därmed att undersöka sambandet mellan Norra Värmlands naturturism- aktörer och deras attityd till vargen. För att få en helhetsförståelse på naturturism- aktörernas attityder i Norra Värmland har intervjuer skett med ett representativt urval av naturturism- aktörer. Värmland är ett av de län med högst vargtäthet i Sverige och i December år 2009 beslutades det om licensierad jakt på 9 stycken vargar i länet, något som var en hög siffra i jämförelse med andra län (Kastegård 2010). Under åren 2014 och 2015 kunde det konstateras att 415 vargar befann sig på svensk mark där Värmlands region hade en hög täthet (Naturvårdsverket 2015). Genom studien fanns en förhoppning att kunna bidra till ytterligare en dimension i vargfrågan genom att se hur hög täthet av varg i ett län kan påverka naturturism- aktörer, vilket anses har uppnåtts. Det går att konstatera att aktörerna i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Majoriteten av aktörerna finner inte vargen som något problem för deras verksamhet utan anser snarare att den bidrar till något positivt för deras besökare.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909. Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar. Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning. Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär. / From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894. There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles. The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings. Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.

<p>Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland)</p><p>This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions.</p><p>The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories.</p><p>The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland.</p><p>The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development.</p><p>The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population.</p><p>KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden</p>

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

The purpose of this study was to investigate some visual artists' experiences of establishing themselves and acting as professional artists based in the Swedish region of Värmland. To do this I have used Bourdieu's theories about fields of cultural production. I have interviewed four different visual artists in Värmland to get a view of how they have established themselves in the field of art. I have used qualitative content analysis to see what has been significant for their establishment. The results of this study showed that social relationships, economy and cultural capital matters to establish as an artist. The study also showed that the degree of will and driving force among the artists matters a lot when it comes to achieve success in the field of art.

Regeringen och Kungliga Maj:t drev en linje om att Sverige behövde reformera kommunernaså att de kunde bli ekonomiskt och socialt starkare, resultatet blev en riksomfattande reformsom avgjordes i flera steg. I min studie så har jag tittat på min hembygd och hur den senastekommunsammanläggningens motsättningar gav sig till känna i de kvarlevor som finns ikommunarkivet.Kommunsammanläggningen skapade motsättningar på lokal nivå. Mindre orter som skulle gåsamman med en större ort kände sig i flera frågor överkörda av stat och myndigheter sommotade dessa små kommuner samman, resultatet blev att de mindre kommunerna i respektivekommunblock förlorade sin suveränitet som kommun. Vägen från mindrelandsbygdskommun för att gå upp i en storkommun var snårig. – Vilket min studie lyft fram idetta geografiska område.Huruvida den lokala identiteten fick sig en törn så kan protokollen spegla detta till viss delmellan raderna. Då extra tid och sammanträden krävdes för att uppnå en fullgodkommunsammanläggning 1974.De faktorer som skapade motsättningarna i den här kommunsammanläggningen härhör delsfrån det att frågan väcktes från regeringen och som senare mynnade ut i en konflikt kringvilken ort som allmän service och kommunal makt skulle utgå ifrån och dels ifrån enlokalpatriotisk anda som ledamöterna i kommunfullmäktige var tvungna att värdera gentemotvad som egentligen skulle gagna kommuninvånarna på lång sikt. En form avlokalidentitetskris som var tvungen att bearbetas för att nå över tröskeln.Vad som är klart tydligt i arkivmaterialet är att det inte tydligt anför att det har med denlokala identiteten att göra att motsättningarna finns. Men det finns å andra sidan ingaargument till varför det finns ett motstånd till en sammanläggning. Vi kan egentligen baraanta att det rent teoretiskt utifrån källmaterialet fanns en motsättning och att den har sin grundi ledamöternas egna uppfattning kring sitt eget bästa och vad de ansåg var kommunens bästa. / The Government and the Royal Majesty held a line that Sweden needed to reform themunicipalities so that they could become financially and socially stronger, to get the result anationwide reform was needed.In my study, I have looked at my hometown and how the latest municipal association'scontradictions made themselves felt in the remains that exist in the municipal archive.The municipal assembly created contradictions at the local level. Smaller places that wouldmerge with a larger city was in several issues crossed over by the state and authorities thatmerged these small municipalities together, the result was that the smaller municipalities ineach municipalityblock lost their sovereignty as a municipality. The road from smaller ruralmunicipality to merge up in a big municipality was tricky.Whether or not the local identity got a thorn, the protocols can reflect this to some extentbetween the lines. Extra time and meetings were required to achieve a satisfactory municipalassembly in 1974.The factors that created the contradictions in this municipal assembly belong partly from theissue being raised by the government and which later resulted in a conflict around which citythat general service and municipal power would be based on and partly from a local patrioticspirit that the members of the city council had to to value against what would really benefitthe local residents in the long term.A form of local identity crisis that had to be processed to reach the threshold.What´s really clear in the archive material is that it does not clearly indicate that it has to dowith the local identity that the contradictions exist. But there are, on the other hand, noargument why there is a resistance to a merger. We can only assume that it was, theoretically,based on the source material there was a contradiction and that it was based on the leader´sown perception of their own good and what they considered for the municipality's best.

<p>Abstract</p><p>This is a study of peoples interpretations of what they consider are unexplainable experiences, the geographical effects of it and the connection between the interpretations and effects. The phenomenon itself is not studied. The study is conducted in Sweden in the county of Värmland by a student, in Human Geography at Karlstads University. An inductive way to work, a behaviour ideology and qualitative method have been used to answer the questions. Data have been collected by a “structured open ended” interview technique. Seven people have been interviewed. No general conclusions are drawn because the low amount interviews. Similarities and differences on the other hand are showed.</p>