Bakgrund: ALS är en sjukdom som alltid leder till döden, då det inte finns något botemedel. Orsaken till sjukdomen är okänd i nuläget. Då personen fått diagnosen ALS, medför detta att personen får en mer begränsad livstid. Sjukdomen ALS utvecklas också ständigt från det att diagnosen ställts, vilket medför att personen kommer att få ett ökat hjälpbehov. För att personen med ALS skall ha en bra tillvaro krävs omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med ALS reagerar och agerar vid konstaterande av den obotliga sjukdomen, som inom en tid leder till döden. Frågeställningar: Vilket känsloarbete uppstod vid den obotliga sjukdomen ALS? Hur reagerade och agerade personer med ALS då återstående tid av livet blev begränsad? Metod: En litteraturstudie där 2 patografier granskades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod.   Resultat: I resultatet presenteras kategorier och subkategorier, som beskriver vilket känsloarbete som personer med sjukdomen ALS upplevt. I resultatet framkom att det pågick ett stort känsloarbete med positiva och negativa känslor, under sjukdomstiden med varierande reaktioner och ageranden. Slutsats: Det mest uppenbara resultat som framkommit efter granskningen av dessa patografier, var att ett stort känsloarbete uppstått under sjukdomstiden. Resultatet visade både positiva och negativa känslor, då den obotliga sjukdomen blev en del av livet. Dessa känslouttryck representerade personernas tankar och känslor under sjukdomstiden då vetskapen om den stundande döden blev en del av livet.

No description available.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas. Vi menar att dialogens betydelse är nödvändig i kombination med arbetet kring tillit mellan ledare och personal. Tillräckliga resurser och ett mer närvarande ledarskap behövs för att ge rätt förutsättningar till att skapa en god bemötandekultur i äldreomsorgen.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Sammanfattning   Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

Detta är en kandidatrapport utfärdad av sju studenter i kursen Kandidatprojekt i programvaruutveckling, TDDD96, på Linköpings universitet. Rapporten innefattar en sammanfattning av det arbete som har utförts i detta projekt. Slutprodukten resulterade i en dashboard som underlättar planeringen kring operationssalar för Region Östergötland. Produkten är en webbapplikation utvecklad i ramverket Angular. Utöver arbetet besvaras vad för värde som skapas för kunden, vilka intressanta erfarenheter, vad för stöd ges av en systemanatomi och hur ett planeringsverktyg som Asana underlättar, i ett mjukvaruprojekt. Slutsatserna av rapporten förklarar att produkten är redo att ersätta befintliga system hos kunden, samt med stor sannolikhet kommer att förbättra arbetsförhållanden för personalen hos kunden. Erfarenheter, som att arbeta i grupp och tekniska kunskaper kring webbutveckling, har införskaffats under projektets gång. En systemanatomi konstaterades att ha en positiv påverkan på projektet, genom att ge en bättre överblick och underlättade uppdelningen vid parallellutveckling. Slutsatsen av att använda ett planeringsverktyg visar att det har varit till stor hjälp under utvecklingen, främst för att fördela arbete som ska göras mellan gruppmedlemmarna och utvärdera vad som har gjorts. Planeringsverktyget ser också till att inget dubbelt arbete sker. I rapporten finns också individuella delar skrivna av gruppmedlemmarna, dessa innehåller djupgående analyser av olika ämnen.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ingår i ett team med andra professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och säker vård till patienterna. Det saknas många grundutbildade sjuksköterskor och detta leder i sin tur ofta till stress. En längre period av stress kan vara skadlig för människan och därför måste orsakerna till denna stress synliggöras så att åtgärder kan sättas in för att minska stressen för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier samt fem underkategorier. Den första huvudkategorin är Brister i organisationen med följande underkategorier: Bristande stöd och samordning från chefer och höga krav på arbetsplatsen. Den andra huvudkategorin är Krävande arbetssituation med följande underkategorier: Personalbrist, patientbelastning samt ineffektivt teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete var många. Personalbrist i samband med hög patientbelastning ansågs vara mycket stressande. Den krävande arbetssituationen skapade negativa effekter på kvaliteten på vården och sjuksköterskorna upplevde att de inte heller kunde garantera en säker vård. Det fanns också erfarenheter av ett bristande stöd och samordning från chefer samt att sjuksköterskorna blev tilldelade alltför många uppgifter och detta skapade också en stress för dem. Även ett ineffektivt teamarbete ansåg sjuksköterskorna skapa konsekvenser för patientsäkerheten.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och bland de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. I första hand behandlas glaukom med trycksänkande ögondroppar vilket kan bidra till att bevara synen. Tidigare forskning visar däremot bristande följsamhet till den trycksänkandebehandlingen inom denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar glaukompatienters följsamhet till trycksänkande ögondroppar. Metod: Litteraturstudie med narrativ analys. Totalt analyserades 18 artiklar varav en med kvalitativ ansats och 17 med kvantitativ ansats. Resultat: Åtta kategorier framkom; demografiska faktorer, faktorer relaterade till behandlingsregim, faktorer relaterade till administrering av läkemedel, vårdgivar- och kunskapsrelaterade faktorer, faktorer relaterade till rutin, hälsorelaterade faktorer, faktorer relaterade till sjukdomsduration samt personliga faktorer. Slutsats: Följsamheten till den trycksänkande ögondroppsbehandlingen vid glaukom präglas av komplexitet. Det finns ett flertal faktorer som kan påverka den trycksänkande ögondroppsbehandlingen både positivt och negativt. Då ögonsjuksköterskan har en central funktion i glaukomsjukvården bör arbetet utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med patienten med patientberättelsen i fokus för att kunna skapa goda förutsättningar för den enskilda patienten och den trycksänkande behandlingen.

Bakgrund: PCV är en kärnkompetens för sjuksköterskor vilket höjer kvaliteten på vården. Tidspress och stress påverkar personcentrerade vården negativt. Inom den prehospitala akutsjukvården ökar belastningen eftersom antalet vårdärenden ökar vilket kan försämra den personcentrerade vården. Indikation från tidigare studier visar att PCV inte tillämpas väl inom prehospital akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur personcentrerad vård tillämpades prehospitalt för patienter ur ambulanssjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna hade ett semistrukturerat format och analyserades med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade utifrån ambulanssjuksköterskornas perspektiv att PCV initierades tidigt under första kontakten till både patienten och dess närstående. Vikten av ett bra och tydligt informationsutbyte har framkommit samt att patienterna bör göras delaktiga i deras egen vård om omständigheterna tillåter det. Genom ett gott bemötande, informationsutbyte och delaktighet ges tid för att en relation ska kunna skapas mellan ambulanssjuksköterska och patient. Svårigheter att tillämpa PCV framkom då patienterna var alkohol- eller drogpåverkade, alternativt då det fanns språkbarriärer. Slutsats: Resultatet visar på hur ambulanssjuksköterskan ur ett personcentrerat perspektiv tar hand om patienter prehospitalt. Ambulanssjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen och försöker skapa en helhet vilket är viktigt i PCV. Ytterligare forskning behövs för att utforska patientens upplevelse hur personcentrerad vård tillämpas prehospitalt.

Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls till patienter med en obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård är att lindra lidande, främja en god livskvalitet samt ge patienten ett värdigt slut på livet. Patricia Benners teori som speglar sjuksköterskans utveckling från novis till expert genom kunskap och erfarenhet utgör studiens teoretiska referensram. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med material hämtades från CINAHL och PubMed. De åtta artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på erfarenheter sjuksköterskor uttryckt i vårdandet av patienter i ett palliativt skede och redovisas i fyra kategorier: Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2),Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). Slutsats: Yrkeserfarenhet påverkar vårdkvaliteten och sjuksköterskans egna uppfattning om utfört arbete. Relationen till medarbetare var avgörande för ett gott interprofessionellt samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter relaterat till den djupa relationen mellan vårdgivare och patient och dess närstående. Det finns ett behov av djupare kunskap inom ämnet palliativ vård.