No description available.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek. Den närstående upplevde stöd från sjukvårdspersonal som betydelsefullt när de tog sig tid att lyssna och ge information. Slutsats: Närstående är i stort behov av stöd på grund av påfrestningar i samband med vårdandet. I nuläget upplever närstående brister hos sjukvårdspersonal gällande stöd. Genom att utveckla utbildningen inom palliativ vård och utöka forskning om hur närstående vill bli bemötta kan stödet förbättras.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Bakgrund: Inom palliativ vård är sjuksköterskans uppgift inte enbart riktad åt att vårda patienten utan även i allra högsta grad att skapa förtroendefulla relationer till de närstående. Närstående har en viktig funktion då många personer som befinner sig i livets slutskede har en önskan om att få dö i hemmet. Detta kan innebära en stor påfrestning för de närstående och sjuksköterskan har därmed som uppgift att även stödja dem. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av relationen till närstående som vårdar en familjemedlem inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, där tio artiklar har inkluderats i resultatet. Artiklarna har analyserats utifrån likheter och skillnader med hjälp av färgkodning som sedan bildade underlaget för resultatets teman. Resultat: Resultatet presenterades i form av fem teman: Att balansera mellan närhet och distans, Att inneha kommunikationsfärdigheter, Att vara uppmärksam och lyhörd, Att skapa förtroende och trygghet, Att ge närståendevårdare information. Benämningen på dessa teman visade på de aspekter som sjuksköterskan menade var viktiga för att relationen med närstående skulle främjas. Diskussion: Resultatet har diskuterats med hjälp av Andersheds teori om delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret samt konsensusbegreppet vårdande. Aspekter som berördes i diskussionen var hur sjuksköterskan kan främja relationen med närstående samt att sjuksköterskan har ett ansvar att, med sin kompetens, säkerhetsställa att vårdrelationen med närstående förblir vårdande.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård finns identifierade förbättringsområden, som vården behöver arbeta med för att undvika vårdskador. Exempel på några områden är fall och fallskador, trycksår, undernäring samt bristande patientdelaktighet. Personcentrerad vård och Timsrundor är två forskningsområden som tillsammans belyser dessa områden. Personcentrerad vård har visats öka patientdelaktigheten och timsrundor är en vårdstrategi för att i patientmöten höja kvalitén inom patientriskområden som fall och fallskador, trycksår och undernäring. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av timsrundan samt se om timsrundan bidrar till personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem kvinnor och två män i åldersspannet 46-89 år har bearbetats och analyserats.  De hade 2-80 vårddygn vid tre slutenvårdsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: I det första av tre teman deltagarnas upplevelser av sitt hjälpbehov framkom det att deltagarna behövde ringa på hjälp när det var något som de inte klarade utföra själva. Andra temat belyste deltagarnas upplevelse av samspelet med personalen, att avdelningen hade en glad och trevlig personal som gav ett gott bemötande. I sista temat deltagarnas upplevelse av att personalen kom in utan att de ringt på hjälp framkom det att både tiden och frågorna när personalen kom in skulle anpassas efter personliga behov och situationer och att det bidrog till; det där lilla extra i vardagen, att de kände sig trygga och säkra och att de blev sedda och inte bortglömda. Slutsats: Det behövs ytterligare studier för att kunna dra slutsatser om timsrundor bidrar till personcentrerad vård. Däremot finns det indikationer på att Timsrundornas systematiska arbetssätt gör det dagliga patientnära arbetet mer personcentrerat.

No description available.

No description available.

No description available.