Bakgrund: I Sverige är det ungefär 90 000 personer som avlider årligen och utav detta antal, är det 70 000 personer som är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden bedriver en flerdimensionell omvårdnad för vårdtagare som vårdas palliativt i livets slutskede, för att främja deras livskvalité. Vårdtagare som närmar sig livets slutskede uttrycker även ett behov av att kommunicera om vård i livets slutskede. Syfte: Beskriva vårdtagarens upplevelse av kommunikation med vårdpersonal om vård i livets slutskede på vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Studien visar att vårdtagare har svårt för att kommunicera med vårdpersonalen om vård i livets slutskede. Utifrån resultatet utformades två huvudkategorier, att känna sig bekräftad och att känna sig värdig. Kategorierna består sammanlagt av fem underkategorier, av att bli sedd, att få uttrycka sina önskemål, att känna tillit, att inte få frågan samt att uppleva sig till besvär. Slutsats: Genom denna studie framkom det att vårdtagarna upplevde att kommunikation med vårdpersonalen angående vård i livets slutskede sällan förekom. Vårdtagarna har önskemål om vård i livets slutskede som sällan blir framfört av anledningar så som tidsbrist från vårdpersonalen, vårdtagarna upplever sig till besvär, de känner sig inte sedda och bekräftade.

Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Vid vård i livets slutskede har sjuksköterskan en mycket viktig roll som omvårdnadsansvarig för patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede i hemmet. Tillvägagångssättet som har använts i detta arbete är en litteraturstudie med inifrånperspektivmed fokus på människor och i detta fall sjuksköterskors upplevelse. Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa studier och har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kommuniceramed kollegor är svårt men samarbete är viktigt; Att ha patientens hem som arbetsplats är problematiskt; Att göra fel vid ensamt arbete skapar rädslor; Att känna behov av struktur och organisering vid ett tidspressat arbete;Vikten av god kunskap och erfarenhet vid palliativ vård i hemmet; Att bemöta och bilda en relation till patient och anhöriga. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet uppskattar en god kommunikation mellan kollegorna då det är mycket ensamarbete och sjuksköterskorna var oroliga för att göra misstag. Det visade sig även att struktur och organisering i arbetet blev ännu viktigare när det var ett högt tempo. Sjuksköterskors kunskap, erfarenhet och ett gott bemötande av patienten samt dess anhöriga var en förutsättning för god vård.

Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett stadie då vården gått över från botande till lindrande. Bredvid varje patient finns ofta en närstående som ska vara ett stöd till den sjuka samtidigt som de själva kan vara i behov av stöd. Det är en rättighet att de närstående får stöd oavsett vilken kontext vården bedrivs i. För att närstående ska orka vara en del i vården är det viktigt att de får rätt stöd. Syfte: Undersöka de närståendes upplevelser av stöd inom palliativ vård på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar ur Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån en induktiv ansats har artiklarna granskats och analyserats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier med tillhörande koder. Bekräftelse – bli sedd och tagen på allvar. Information – kommunikationens betydelse och att bli förberedd. Samhörighet – delaktighet. Slutsats: Bekräftelse, information och samhörighet är viktiga aspekter för närståendes upplevelser av stöd på sjukhus. Vårdpersonalen bör inkludera de närstående i vården för att de ska känna delaktighet. Information och vårdpersonalens sätt att kommunicera har stor betydelse. Ett bekräftande bemötande som ett vänligt leende eller en kram kan vara tillräckligt för att de närstående ska känna trygghet.

Bakgrund: Omkring 8000 kvinnor får diagnosen bröstcancer i Sverige varje år. Dessa kvinnor möter vården vid flertalet tillfällen under den tid de behandlas, och deras behov av stöd och information har i flera studier konstaterats vara viktigt. För att möta och förstå dessa kvinnors behov, behöver vi veta mer om hur de upplever vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever sin vård. Metod: Studien har gjorts med en innebördsanalys. Den har utförts genom att analysera åtta biografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av att själva ha eller ha haft bröstcancer. Resultat: Resultatet visar att kvinnor med bröstcancer vill bli mött som en unik person under tiden som patient. De behöver stöd och bekräftelse från anhöriga och sjukvårdspersonal. De uttrycker också att de vill bli omhändertagna på ett mjukt och varsamt sätt med respekt och utifrån den egna livsvärlden. Konklusioner: Kvinnor med bröstcancer vill bli mött som den unika person de är i mötet med vården. Genom ett större omvårdnadsperspektiv och mer personcentrerad vård kan deras lidande lindras. Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, vård / Background: About 8000 women are diagnosed with breast cancer every year in Sweden. These women meet nursing care several times during their treatment and their need of support and information is found important in several studies. To meet and understand these women’s needs, we need to know more about how they experience care. Aim: The aim of this study was to describe how women with breast cancer experience their care.  Method: The study, a meaning analysis, has been performed by analysing eight biographies written by women with experiences of having breast cancer. Result: The results show that women with breast cancer want to be seen as a unique person during their time as patient, they need support and confirmation from relatives and from nursing staff. They also express they want to be taken care of in a soft and gentle way with respect and based on their own life-world. Conclusions: Women with breast cancer want to be met as the unique persons they are in meetings with health care. By having a larger nursing perspective and more person-centred care their suffering can be relieved. Keywords: breast cancer, experience, care,

No description available.

No description available.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykisk störning. Sjukdomen förekommer främst bland flickor och kvinnor. God kunskap och terapeutisk kompetens hos vårdpersonal krävs för att kunna bemöta en patient med diagnosen anorexia nervosa som en enskild individ med unika behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anorexiadrabbade flickors och kvinnors upplevelser i samband med vård. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats och analyserats. Resultat: Genom analys av studierna framkom att anorexiadrabbade patienters upplevelser i samband med vård har betydelse för deras återhämtning. Utifrån analysen framkom två teman och fem subteman. Det första temat belyser positiva upplevelser i samband med vård understött av två subteman: att bli bemött som en individ och vårdpersonalens engagemang. Det andra temat belyser negativa upplevelser i samband med vård understött av tre subteman: att bli bemött som en anorektiker, behandling fokuserar på viktuppgång i stället för psykiska problem och känslor av skam och osäkerhet. Slutsats: För patienternas återhämtning är det viktigt att vårdpersonal bemöter patienterna som unika individer och ser till deras olika behov. Vårdpersonalens engagemang samt god terapeutisk kompetens är en förutsättning för att patienten ska uppleva behandlingen som givande och som stöd för tillfrisknandet.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke kommer man i kontakt med många människor i palliativt skede och även deras anhöriga. Att ett barn dör känns kraftfullt och orättvist. Hur hanterar sjuksköterskan barnets situation när barnet är i palliativt skede, Hur hanterar sjuksköterskan dessa känslor som väcks i yrket?  Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid palliativ vård av barn. Metod:En systematisk beskrivande litteraturstudie har genomförts där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat:Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna blev; Sjuksköterskors negativa upplevelser vid palliativ vård av barn, sjuksköterskors positiva upplevelser vid palliativ vård av barn och strategier för att hantera traumatiska händelser. Slutsats:Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever det svårt att vårda ett barn i palliativt skede. Sjuksköterskorna upplevde negativa och positiva upplevelser. Trots de negativa svårigheterna fann sjuksköterskorna positiva aspekter i vårdandet av barn i palliativt skede, såsom att kunna ge stöd till sörjande föräldrar, kunna lindra barnets symtom, att kunna skapa en bra relation och föra en god kommunikation till barnet och familjen. Det framgick i studien att kunna prata ut och få stöd av sina kollegor var viktiga för att kunna hantera känslor som väcks i sjuksköterskans arbete i den palliativa vården.

Cerebral ischemia elicits a wide range of events, including complex activation of various intracellular signaling pathways. This study aims to investigate the expression of vascular endothelial growth factor (VEGF) and the activation pattern of mitogen-activated protein kinases (MAPK) in reponse to focal cerebral ischemia. Furtermore, the functional roles of the p38 MAPK and the Src family kinases (SFKs) are investigated with specific signal transduction inhibitors in the rat in vivo. VEGF was found upregulated in several cell types including neurons, glia and vascular cells after both permanent and transient cerebral ischemia. VEGF-receptor 1 (VEGFR1) was expressed in a similar manner, while VEGFR2 expression was more restricted and confined to endothelial cells and glia.The main MAPK pathways, including extracellular-regulated kinase (ERK), c-jun N-terminal kinase (JNK) and p38, were differentially activated by cerebral ischemia. ERK activation was present in blood vessels, suggesting a potential role in neovascularization. JNK was also activated in blood vessels in the infarcted hemisphere, possibly reflecting an interaction with ERK, whereas p38 activity was absent in vessels. In neurons, ERK was activated in cortical cells up to days of survival, while no substantial JNK or p38 activation was seen in ischemic neurons. Invading macrophages showed distinct activation of p38 and to some extent also JNK but not ERK. Glia showed activation of all MAPK to a variable extent. Pretreatment with the p38-inhibitor SB203580 before transient cerebral ischemia (ischemia-reperfusion) was investigated with magnetic resonance imaging (MRI). The experiment group suffered worse infarcts and blood-brain barrier (BBB) damage than controls, which contrasts to previous studies. The results might be attributed to interference with protective effects of the vehicle or with preconditioning mechanisms. The SFK-inhibitor PP2 significantly reduced infarct size after cerebral ischemia-reperfusion, which is consistent with previously reported effects in permanent ischemia. Due to the multifunctional role of SFKs, it cannot be easily concluded in exactly what cellular context(s) SFKs are of importance to cerebral ischemia. In conclusion, the VEGF and MAPK systems of extra- and intracellular signaling are activated in focal cerebral ischemia. Manipulation of p38 as well as SFK in vivo can influence the course of transient cerebral ischemia, which may be of significance to the understanding of the pathology of cerebral ischemia and to the development of therapeutic strategies.